Sveriges bästa kassörska: Marianne är kandidat nr 1!

Det kostar ju så lite att säga “hej”, säger Marianne. Men ofta blir det betydligt längre samtal med kunderna på Konsum Villastaden i Kristinehamn.

Är du tillbaka från semestern? Jaså, det blir falukorv till middag?
 
Marianne Niklasson är alltid redo med ett leende eller en glad kommentar, där hon sitter i kassan på Konsum i Villastaden i Kristinehamn. Några små ord eller meningar som kan förgylla vardagen för kunden och för henne själv.

– Jag tycker verkligen om mina kunder. Di är så jättegoe! utbrister hon på sitt värmlandsmål.

Redan i sjunde klass tog hon sommarjobb i butik. Efter skolan arbetade hon några år som hemsamarit. En dag råkade hon se en annons om ett ledigt jobb som kassörska.

– Jag sökte mest för att få ett arbete, vilket som helst.

Men detta jobb visade sig vara något alldeles speciellt. Marianne har nämligen stannat kvar på samma arbetsplats i 21 år.

– Nej, förresten, 20 blir det bara. Ett år jobbade jag på Coop Forum, men det kändes för stort och opersonligt, så jag kom tillbaka hit. Det som betyder mest för mig är mötet med alla underbara människor.

Men just idag är det måndag eftermiddag och ganska glest mellan kunderna i butiken.

– Det passar mig jättebra att ni kommer nu, för jag är egentligen inte så förtjust i uppmärksamhet. Hade det varit för några år sedan, så hade jag nog tvekat att medverka i tidningen, erkänner hon.

Rånförsök
Under en period fick butikspersonalen många påfrestande frågor och ofrivillig uppmärksamhet från media, då butiken hade utsatts för en rad rånförsök. Marianne var själv med om det allra första.

– Det var en kväll i november 2001, och jag satt ensam i kassan. Plötsligt kom det in en ung, drogpåverkade man med rånarluva och trängde sig in bakom mig i kassan. Han sa att han ville ha pengar. Jag trodde först att det var ett skämt – man tror ju inte att något sådant ska hända.

Men när mannen tryckte en kniv mot henne förstod hon allvaret.

– Det gick så fort. Och ändå hinner man tänka mycket. Min största skräck var att han skulle släpa in mig på lagret och binda mig. Och så tänkte jag på familjen, att jag inte skulle få se dem mer.

Mannen fick tag i en mindre summa pengar och försvann från butiken. Rånaren greps visserligen, men hos Marianne satt rädslan kvar länge.

– Den julen blev inte så bra. Jag kunde inte äta, inte sova. I början var jag till och med rädd att gå på stan, om jag skulle stöta ihop med rånaren. Jag bar på känslan att han var ute efter just mig.

– Men sitter man hemma blir rädslan ännu större, så jag är jätteglad att jag orkade gå tillbaka till jobbet. Där fanns dessutom arbetskamraterna som var ett stört stöd för mig.

Medmänsklighet
Marianne har dessutom tagit ytterligare ett steg. Genom Brottsofferjouren har hon gått kurser och utbildningar för att själv kunna hjälpa andra människor som råkat ut för liknande händelser. Hon har haft flera telefonsamtal och personliga möten med butikspersonal som drabbats av våldsbrott.

– En får välja här i livet, och då gjorde jag det. Och man blir själv stärkt av att hjälpa andra, att lyssna och visa medmänsklighet. Visst har det kostat många tårar och många år, men så här i efterhand känner jag mig starkare. Min framtidsdröm är att kunna hjälpa rånoffer ännu mer.

– Ja, tänk att Marianne har använt sig av det jobbiga och vänt det till något bra, säger Lena Brunefors.

Lena är inte bara trogen kund. Under tio år skötte hon städningen i butiken, och hon har bara gott att säga om personalen:

– Detta är en väldigt speciell arbetsplats, intygar Lena. Alla är trevliga och vänliga – och Marianne är helt underbar. Jag minns första dagen… jag var ny i stan och ny på jobbet, men blev innesluten i gemenskapen från första stund. Det betydde jättemycket för mig.

– Äh, det var ju självklart, slätar Marianne över.

 

 

Fotnot: Omröstningen, där ni som läser Hemmets Journal väljer Sveriges bästa kassörska, startar den 26 oktober och pågår t o m den 11 november.