Så ska det låta
I det första programmet som sänds på lille julafton den 23 december medverkar Sarah Dawn Finer, Peter Jöback, Malena Ernman och Kalle Moraeus.
I det andra programmet den 30 december medverkar Måns Zelmerlöw, Per Andersson, Sanna Nielsen och Jessica Andersson.
Fler artister som medverkar under säsongen är Shirley Clamp, Lasse Holm, Tommy Nilsson, Pernilla Wahlgren, Petra Mede, Amy Diamond, Morgan Alling, Nanne Grönvall, Charlotte Perrelli, Linda Bengtzing, Hanna Hedlund, Robin Stjernberg och Sylvia Vrethammar.
Pianister är liksom i föregående säsong Marika Willstedt och Angelica Alm.
Jag blir inte förvånad när han ringer och berättar att han kommer att bli en halvtimme försenad.
– Jag är ledsen, men jag hade missat att två killar från Göteborg kommit upp för att presentera en ny tv-idé, och att det var mig de skulle presentera den för, säger han.
Peter Settman jobbar mycket. Och gärna. Han säger visserligen att han idag jobbar betydligt mindre än för några år sedan, att han med ålderns rätt blivit bättre på att prioritera och kanske framförallt delegera, men att han fortfarande älskar sitt jobb och inte riktigt kan förstå att det bland många i vårt land anses som inte riktigt rumsrent att jobba mer än de stipulerade åtta timmarna. Och att vissa yrken och vissa arbetsuppgifter faktiskt kräver lite mer än så.
– Det finns en uppfattning här i Sverige att konstnärer av olika slag helt kan gå upp i sina jobb utan att omgivningen reagerar, medan vi andra med mer verklighetsnära jobb minsann bör tänka efter och ta vårt ansvar. Men de som tycker att exempelvis statsministern kan lämna och hämta på dagis precis som andra pappor är i mina ögon lite fel ute, säger han.
– Jag sitter inte längre kvar till nio på jobbet var och varannan kväll, men jag har fortfarande en hög arbetskapacitet och jag har fortfarande en enorm lust till och känner stor passion för mitt jobb. Jag har helt enkelt ett behov av att få jobba, att få göra något kreativt. Och så tycker jag om att vara chef. Tycker om att utöva chefskap och tillsammans med andra utveckla ett projekt eller en grupp. Jag ser mig själv som innovativ och entusiasmerande eftersom jag alltid försöker vara positiv och se möjligheterna. Lusten och arbetsglädjen driver mig, men gör också att jag tyvärr ibland blir för ivrig och drar igång för många saker samtidigt. Det blir som en trädgård som håller på att torka ut. Jag har visserligen en vattenkanna, men hur jag än försöker så hinner jag inte vattna alla blommorna.
En massa miljoner
Peter är idag kreativ chef på produktionsbolaget Baluba. Det bolag som han själv en gång skapade och som han sålde till ett finskt riskkapitalbolag för en hiskelig massa miljoner för ett par år sedan. Men att ligga på soffan och räkna pengar passar inte innovatören och kreatören Peter Settman.
– Om jag skulle hamna på en öde ö utan hopp om att bli räddad, så tror jag att det sista jag skulle lämna efter mig nog var en idé till ett nytt tv-program. Skrivet i sanden. Det är förstås en drastisk tanke, men ärligt talat så har jag så länge jag kan minnas varit en sådan som ständigt kommer på nya idéer och aldrig varit rädd för att testa hållfastheten på dem. Eller kanske inte haft förstånd nog att avstå…
Snack i tv-huset tillsammans med Nina Berglund.
Peter skrattar förtjust som den buspojke han är. Trots alla framgångar, både i affärslivet och framför tv-kameror, så känns det som om livet i hans ögon är ett enda stort äventyr som måste utforskas in i minsta skrymsle. Även om risken att tratta på ändan ibland är överhängande. Trots att han hunnit fylla 43 så finns nyfikenheten på att testa nya saker kvar. På samma sätt som den fanns där när han som 19-åring for land och rike runt och arrangerade diskotekshower som bland annat innehöll tjejer som tävlade mot varandra i gyttjebrottning!
– Det blev en del skandalrubriker och folk i släkten ville att jag skulle byta efternamn. Och mitt dåliga omdöme har sedan dess följt mig som en skugga genom livet, säger han utan att se det minst ångerfull ut.
Öppnade affär
Men att det skulle bli en framgångsrik affärsman av unge herr Settman kunde man tidigt ana. Redan i småskolan började han tjäna sina egna pengar genom att sälja skolmateriel – i skolan!
– Jag öppnade affär, helt enkelt, berättar han. Jag slog upp fönstret i klassrummet ut mot skolgården och sålde därifrån pennor, papper, suddgummin och annat som tillhörde skolan. Pennorna kostade 10 öre styck och en bra lunchrast kunde inbringa 2-3 kronor. Tyvärr stoppades verksamheten ganska snart då skolan plötsligt började lida brist på skolmateriel…
Men egentligen var det ingen reagerade nämnvärt. Peter tror själv att han uppfattades som lite udda på den tiden. Han lekte mycket för sig själv och han var den ende i skolan som alltid gick klädd i flanellbyxor, pullover och skjorta som var knäppt ända upp i halsen. Till skillnad mot alla andra som klädde sig i blåjeans och t-tröja. Dessutom tyckte han det var höjden av lycka att titta på gamla svart-vita dansfilmer i tv, helst med Fred Astaire i frack eller smoking. Och så tyckte han om att titta på när pappa kriminalteknikern klädde upp sig i kostym, skjorta och slips.
– Jag lärde mig så småningom, av ren självbevarelsedrift, att använda mig av min humor och mitt intellekt i umgänget med kompisarna. Jag blev tidigt förälskad i nästan alla tjejer jag träffade, men jag fick aldrig något gensvar för mina heta känslor. Tjejerna tyckte förstås det var mycket häftigare att hänga ihop med de killarna som hade slitna jeans, digitalklocka och fräck frisyr. Jag borde kanske ha insett att det där med att ha pressveck på brallorna inte var någon riktig hitfaktor!
Prisad programledare
Det är ingen överdrift att säga att hitfaktorn sedan dess varit markant hög för Peter Settman. Det mesta han som affärsman tagit i har blivit till guld och som programledare har han prisats som landets bästa vid ett flertal tillfällen. Men det fanns en period i livet som både innebar ett mentalt lågvattenmärke och samtidigt början till något nytt och totalt omvälvande.
– Jag var nyseparerad efter ett förhållande som hade gett mig två fantastiska söner, berättar han.
Separationen hade väckt många frågor inom mig och för första gången erkände jag för mig själv att mitt förhållande till jobbet var ohållbart. Jag var en inte speciellt närvarande pappa. En så kallad “gräddepappa” som inte tillhörde den dagliga kostcirkeln utan dök upp som glad överraskning så och då. Lite grann som grädde på moset.
– Så blev jag bjuden på en fest jag egentligen inte alls kände för att gå på med tanke på hur jag mådde just då. Det var en stor tv-kanal som arrangerade en sommarfest och enda anledningen till att jag ändå tacka ja var att jag kände mig tvungen som representant för mitt eget produktionsbolag. Men jag hade bestämt mig för att lämna festen så fort anständigheten tillät och i väntan på det stod jag och tryckte i ett hörn. Och tyckte både festen och livet var pest. Då dök Anna plötsligt upp. Anna som jag hade träffat en enda gång tidigare då hon jobbade som någon slags chef på tidningen Aftonbladet.
– Mitt enda minne från det enda och korta mötet var att hon var en väldigt trevlig och skicklig yrkesmänniska, men när så möttes igen och började prata där på festen så insåg jag, till min egen stora förvåning, att jag ju faktiskt var singel och att jag både fick och ville engagera mig i Anna!
Bröllop och barn
Det engagemanget sommaren 2004 ledde tre år senare till bröllop, på Krägga Herrgård med hundratalet gäster, och så småningom också sönerna Simon och Erik.
– Jag är mer hemma idag än jag var när mina två äldsta söner var små, men för den skull vet jag inte om jag är en bättre pappa nu, säger han. Jag är visserligen mer närvarande och sitter på en massa mer livserfarenhet, men jag var då en så pass bra pappa som jag lyckades vara just då i livet. Idag är jag en annorlunda men i grunden ändå samma pappa. Jag har som livsfilosofi att aldrig älta saker som hänt och som bara stjäl en massa energi. I stället försöker jag hela tiden blicka framåt och använda den energin till nyttigare och mer konstruktiva saker!
Hemma hos familjen Settman blir det en traditionsenlig jul med alla julens läckerheter på matbordet och alltför många julklappar under granen…
Medan jag intervjuar Peter ringer hans mobil mer eller mindre oavbrutet, men han kastar bara en hastig blick på vem som ringer innan han trycker bort samtalet. Ända tills hustrun Anna ringer och frågar hur det gått med förkylningen. Och Peter får förklara att det känns lite bättre med hjälp av ett par Alvedon.
– Anna är min allra bästa vän, säger han. Vi är ärliga och uppriktiga mot varandra, vi kan prata om precis allt och jag tror vi kompletterar varandra på ett ovanligt bra sätt. Till skillnad mot mig så är hon oerhört effektiv och strukturerad i allt hon gör och även om jag ibland inbillar mig att jag är bättre på att planera saker och ting än vad hon är – så brukar den märkliga självbilden spricka ganska snabbt hos mig!
– En av de saker som från början gjorde mig så förälskad i Anna var hennes totala ointresse för den så kallade kändisvärlden. Hon tycker det är helt okej att jag gör det jag vill, men hon vill helt enkelt inte vara en del av den världen. Något som tyder på en väldigt stark självkänsla och det beundrar jag henne för.
Berg av julklappar
När Peter och jag träffas i ett inglasat litet konferensrum så är julen inte långt borta. En jul som familjen Settman planerar att fira som de brukar med nära och kära hemma i lägenheten på Östermalm i Stockholm.
Lika traditionsenligt som när han själv var barn och han och hans mamma firade tillsammans med hennes systrar i Nacka och Gustavsberg. Med alla julens läckerheter på matbordet och med berget av julklappar till barnen som varje år tenderar att vara lika högt trots att alla vuxna lovat varandra att dra ner på inköpen.
– Och från och med Lucia är jag pappaledig på heltid fram till april, berättar han. Jag har pratat om det tidigare men nu blir det i alla fall äntligen av. Det finns så otroligt många duktiga medarbetare här på Baluba så den biten är jag inte det minsta orolig för utan jag är mer nyfiken, och lite orolig, för hur jag själv ska lyckas klara av att inte jobba. Men jag tror verkligen att det ska bli både kul och skönt att få finnas där för mina barn, att få vara närvarande och på heltid rätta mig efter deras tyckande och behov!
Personligt
Namn: Peter Settman.
Ålder: 43 år.
Yrke: Kreativ chef och tv-programledare.
Bor: Lägenhet på Östermalm i Stockholm.
Familj: Hustrun Anna, 42, och sönerna Erik, 3, Simon, 4, Elis, 11, och Oscar, 15.
Bästa egenskap: Lojal.
Sämsta egenskap: Kan ibland ha svårt att se andras behov.
Tittar på: Dokumentärer.
Lyssnar på: Laleh.
Drömmer om: Att få leda ett stort, direktsänt underhållningsprogram med utmaningar, överraskningar och mycket improvisation.
Aktuell: Den 23 december (alltså uppesittarkvällen) drar Så ska det låta igång en ny säsong på söndagskvällarna i SVT. I premiärprogrammet får tittarna njuta av massor med vacker julmusik från Sarah Dawn Finer, Peter Jöback, Malena Ernman och Kalle Moraeus.