“Jag glömmer aldrig min mormors mat”

När Jennie Walldén kom till Sverige bar hon med sig minnena av mormors fantastiska syrade och kryddiga kimchi, den koreanska matens smakrika marinader och inläggningar, och de söta saftiga frukterna från det jättestora persimonträdet på mormors gård.

Minnen som 30 år senare gjorde att Jennie blev vald till årets Sveriges Mästerkock för sitt sätt att kombinera koreanska, svenska och italienska smaker.

– Jag trodde inte det var sant, säger Jennie. Jag stod tyst i säkert fyra minuter, och sen kom tårarna.

Det var hennes gös med fänkåls- och zucchinitagliatelle som slog knock på domarna.

– Jag hade aldrig gjort den rätten tidigare, säger hon. Det var en idé som kläcktes i mitt huvud. Jag tänkte att om jag ska vinna den här finalen kan jag inte gå in med säkra kort. Då tycker jag att jag är feg inför mig själv. Jag ville inte bara imponera på juryn – jag ville försöka imponera på mig själv också. Jag har alltid gillat att utmana mig själv och har alltid tyckt att det som är lite nervpirrande och spännande gör att jag försöker prestera extra bra. När jag är trygg och säker kör jag i 100 procent, men är jag osäker – och ändå tror att jag kan klara det – kör jag i 110 procent! Och de 110 procenten tror jag inte att man lägger in om man är helt trygg!

Hennes kokbok Smaker i mitt hjärta sålde slut första upplagan på en vecka och sedan en tid tillbaka lagar hon mat i TV4:s Nyhetsmorgon var fjärde fredag under våren och sommaren.

Men den största utmaningen i Jennies liv var när hon förstod att hon var tvungen att lämna sin mamma och älskade mormor i Gwangju, fyra timmars tågresa söder om Soeul i Korea, och börja ett nytt liv i ett nytt land.

– När jag var 6 år sade min mamma till mig att om du ska bo kvar här hos mig får du inte gå i skola. Och för henne var det viktigaste som fanns i livet. Hon var den första kvinnan i släkten som fått gå på universitet och redan när jag var 5 år ville jag bara börja i skolan – det var min högsta dröm!

Svårt beslut

Men eftersom Jennies pappa inte ville gifta sig med den 23-åriga studentskan han gjort med barn förblev hennes mamma en ogift mor. Barn till ogifta mödrar fick inte registreras på den tiden och barn som inte var registrerade kunde inte få pass, försäkringar, fick inte rösta – och de fick inte gå i skolan.

– Mamma sade till mig att jag skulle flytta till ett nytt land och få en ny familj som skulle vara snälla mot mig och så skulle jag få gå i skola.

Jennie bestämde sig för att lyda mamma. Hon skulle lämna allt och resa. Att få gå i skolan var jätteviktigt.

– Det är det svåraste jag har gjort i hela mitt liv. Men jag tror man kan bestämma sig för saker också som barn. Jag var 6 år och beslutade mig för att välja den svåra vägen istället för den lätta.

– Jag tror att alla väldigt mycket har kraften att styra sina liv. Det finns människor som varit med om fruktansvärda saker utan att man kan märka det på dem, och sedan finns det människor som egentligen aldrig varit med om något riktigt svårt, som snubblar över vad som är en detalj och förstorar upp den till något fruktansvärt.

Hon ger ett exempel. När Jennie och hennes man Jonas funderade på att flytta från Stockholm för att barnen skulle få närmare till sina mor- och farföräldrar tyckte de att Skåne skulle passa – det borde gå att få jobb i Malmö-Lund-Köpenhamn.

– Men varken jag eller Jonas hade några jobb när vi köpte hus i Skåne! Vi är lite så… det löser sig alltid. Det gör ju det. Vi flyttade ner och jag började söka jobb så smått och det dröjde inte länge förrän jag fick jobb – och Jonas också.

– Det är när man vågar som livet blir spännande! Att stå och stampa på samma ställe hela tiden är trist.

En inställning till livet som kan behövas när man hamnat i ett främmande land där alla ser likadana ut och har ljust hår och stora näsor. Men Jennie trivdes hos sin nya familj i skånska Kristianstad och hennes storasyster var jättelycklig över att få en lillasyster. Det dröjde inte mer än en dag innan Katarina tvärs över gatan knackade på.

– Jag lekte på koreanska och hon på svenska.

Mamma Berith märkte snabbt att Jennie trivdes i köket. Hon kunde inte ens prata svenska när hon lagade sin första mat till sin nya mamma och pappa.

– Jag vet inte om det var så gott, men de åt med god min.

En månad efter att hon kommit till Sverige behärskade hon svenska.

– Det var ren överlevnadsinstinkt, tror jag – annars hade jag inte kunnat prata med någon.

 Åter till Korea

Hennes nya mamma lät Jennie hållas i köket och snart hackade hon persilja och skar bröd – och serverade ägg till nästan allt.

– När alla andra åkte som utbytesstudenter till USA i gymnasiet åkte jag till Italien. Jag hamnade hos en väldigt matglad familj som åt varje kväll 21.15 – en middag som pågick resten av kvällen… De hade inga maskiner i köket, bara en gasolspis och en vanlig ugn. Allting skars, hackades, mortlades och knådades för hand. Jag har fått väldigt mycket inspiration genom att jag bott på och rest till så många ställen och ätit mig igenom de olika kulturernas mat.

Hon är varken bitter eller arg på sin mamma eller ens på sin pappa – trots att han vägrade att gifta sig och nu har egen familj.

– Jag tror att det finns en godhet i alla människor.

Jennie har rest tillbaka till Korea två gånger. Första gången för att hon ville träffa sin familj och släkt. Andra gången bodde hon där ett halvår och lärde sig koreanska samtidigt som hon själv undervisade i engelska.

Hon bodde i en studentkorridor på universitetet, fick koreanska vänner och levde koreanskt studentliv.

– Första gången jag kände “men hur kunde hon lämna bort mig?” var när jag själv blev gravid och började känna barnet röra sig i magen. Då kom mycket av de tankarna, men sedan förstår jag ju ändå hur det varit.

Och jag kom över det ganska snabbt. Sedan är det väl så typiskt att det ska vara mamman man riktar ett agg mot när orsaken var pappans agerande.

Det var maken Jonas som fick Jennie att söka till Sveriges Mästerkock.

– Jag tittade på varenda minut av förra säsongen och tyckte det var så bra. Jag kunde inte sitta stilla i soffan utan kommenterade allt som hände som den värsta expertkommentator – in med den i ugnen nu, nej vänta med det, hacka det först, nej vad gör du?! Till slut sade Jonas – borde du inte söka dit själv? I samma ögonblick som han sade det insåg jag – det är självklart att jag ska vara med!

Sin audition såg hon mest som en kul grej. Ett sätt att träffa idoler som Per Morberg, Marcus Aujalay och inte minst Leif Mannerström – en förgrundsgestalt i svensk matlagningskonst.

– Mitt första mål var att få tummen upp av Leif! Men jag hade ingen aning om att det skulle bli så många tummar upp längs vägen.

Personligt

NAMN: Jennie Anneli Hyun Hee Walldén-Mårtensson.

YRKE: Marknadschef, tv-kock och kokboksförfattare.

ÅLDER: 37 år.

BOR: Tygelsjö utanför Malmö.

FAMILJ: Maken Jonas Olsson och två barn, 3 och 5 år.

AKTUELL: Vann Sveriges Mästerkock 2013, tv-kock i tv4 och har nyligen gett ut kokboken Smaker i mitt hjärta – Korea möter väst.

FAVORITKOCK: Jamie Oliver.