Deras farfar vann första Vasaloppet för 100 år sedan – nu skidar de under samma villkor

Nu är det Vasaloppsvecka, men redan för några veckor sedan anordnades ett särskilt jubileumslopp för att fira att världens äldsta och största långlopp på skidor fyller 100 år.

Inför Jubileumsloppet mötte Hemmets Journal bröderna Mattias och Jakob Alm, barnbarn till Vasaloppets förste vinnare, Ernst Alm.

Tanken är att de ska mäta sig med farfar, inte bara konditionsmässigt utan även klädmässigt.

– Ja, för det är ju tänkt att vi ska åka Vasaloppet under samma förhållanden som han. Det vill säga med tunga trälaggar och bambustavar, i vadmalsbyxor och näbbstövlar.

Till råga på allt är det bara tre matkontroller under de nio milen mellan Sälen och Mora

– Det blir som 1922 med buljong, ägg och mjölk. Jag vet inte om jag klarar det, kanske smyger jag med en chokladkaka i byxorna, avslöjar Jakob, 52.

Närmare 140 personer, alla med någon anknytning till loppet, är inbjudna till jubileumsloppet. Så bröderna Alm åker inte ensamma. Men farfars 7.32.49 räknar de inte med att slå.

– Vår målsättning är bara att komma i mål. Kanske det till och med är mörkt innan vi är framme, säger Mattias, 57.

Dock är de inte sämre än att de gör om färden på söndag, den 6 mars, då officiella Vasaloppet körs.

– Jo jubileumsloppet blir väl lite som uppmjukning innan det verkliga loppet.

Träning är viktigt

Bröderna har mest tränat i en skidtunnel i Göteborg.

– I Skidome, ett drygt kilometerlångt källarplan med snö och samma temperatur året om. Samma valla varje gång, säger Mattias.

Men det är inte bara i skidtunnlar de tränar. De har skidat i skogarna runt Göteborg. När vi träffar dem är de på laggträning i natursköna Borås skidstadion. Här finns både milslånga och kilometerkorta spår.

Jakob och Mattias bor båda i Göteborg. Jakob arbetar som rehabkoordinator och Mattias för ett företag som tillverkar tekniska lösningar för personal på sjukhus. Jakobs patienter kommer från hela Västra Götalandsdistriktet och han vet hur viktigt det är med motion för det allmänna välbefinnandet.

– Väl anpassad träning är jätteviktigt, inte minst för att hantera stress. Men det bör ske försiktigt. För mycket träning är inte bra för personer med utmattningssyndrom.

De är stockholmare från början men uppvuxna i Mariestad. Så flyttade de till Göteborg för arbete och äktenskap. Pappa Per-Erik jobbade som lantmätare men var inte alls särskilt intresserad av skidåkning,
som sin far Ernst.

– Pappa åkte inte alls för träning och långlopp. När han ibland tog med oss i spåret så var det av andra anledningar. För att andas skogsluft och njuta av naturen, säger Mattias.

Bröderna Alm blev dock lite mer intresserade av sport än pappa. Men inte av skidåkning i första hand. Jakob har utövat en del bollsporter, innebandy och badminton, medan Mattias löptränat och kappseglat.

Yngste vinnaren

För farfar Ernst rådde andra förhållanden. Han levde sitt liv i skogarna där skidåkning var en självklar del av tillvaron.

– Det var skidor till skolan, skidor till skogen och skidor i arbetet på gården. Så hans deltagande i Vasaloppet var nog bara en förlängning av vardagen, säger Mattias.

Det hette skidlöpning förr.

– Ja, man sprang verkligen på sina skidor på farfars tid, nu stakar man ju mer.

Ernst Alm var norrlänning. Bondson från Hemmingen utanför Norsjö. Tidigt van att arbeta, i lantbruket, skogen eller som rallare på Inlandsbanan. Han tränade ofta på ett berg och fick till slut en särskild förmåga att forcera tunga motlut.

Han var otroligt uthållig i skidspåren. Västerbottens-Kuriren bekostade resa och uppehälle till Mora för honom och två andra skidlöpare i Norsjö IFK. De tackade för förtroendet med att komma på första, andra och 18:e plats samt med en lagseger, 14 minuter före tvåan.

Den 19 mars 1922 kom de till starten vid Olnispagården i Sälen, en halvmil norr om nuvarande starten i Berga by. Det var 116 skidåkare som ville åka första Vasaloppet. Temperaturen var strax under noll. Alla hade fått frukost, kaffe med pannkakor och lingonsylt, vallat skidorna och tilldelats nummerlappar.

Nu stod de färdiga för en nio mil lång skidtur. Mest ospårat, ploga fick de göra själva. I täten stod några möjliga vinnare, svenske mästaren “Särna” Hedlund och Moralöparen Strål-Lars Eriksson. Ingen räknade med unge norrlänningen Ernst Alm som stack i väg två mil före Mora och spurtade i mål en bra bit före de andra. Med sina 22 år är han ännu den yngste herrsegraren.

– Jo farfar var en hejare på att åka skidor, säger Jakob.

Ernst var fåordig och tillbakadragen. Sin storvinst i första Vasaloppet kommenterade han så blygsamt som bara en norrlänning kan göra.

– Nja, så rysligt märkvärdigt är det väl inte. Man gör så gott man kan och någon måste ju vinna.

Visste du det här om Vasaloppet?

Så här började allting

Det var Morasonen Anders Pers, redaktör på Westmanlands Läns Tidning, som kom på idén med Vasaloppet. Han skrev en artikel om intresset för skididrott och knöt ihop det med Gustav Vasas flykt på skidor från Mora mot Norge 1521.

Förslaget föll i god jord och efter en tids debatt i pressen, beslutade IFK Moras styrelse att köra ett försökslopp. Dagens Nyheter skänkte 1 000 kronor till arrangörerna och såg därmed till att det första Vasaloppet kunde genomföras söndagen den 19 mars 1922.

Däremot råder det delade meningar om Gustav Vasa verkligen åkte skidor. Troligen kunde han inte åka skidor utan pulsade fram genom skogen på snöskor. Åka skidor kunde dock de två skidlöpare som dalkarlarna skickade ut för att få Gustav att komma tillbaka till Mora.

De hann upp honom i Sälen och fick honom att återvända till Mora. Resten är svensk historia.

Kranskullan kom till av en slump

Blomsterhandlaren i Mora hade fått i uppdrag att knyta till en krans till Vasaloppssegraren 1922. Men han hade ingen lust att göra jobbet, så han frågade en ung kvinna vid målet om hon ville åta sig det hela. Och det ville Therése Eliasson, som för dagen var uppklädd i vacker moradräkt. Efteråt fick hon frågan vad hon skulle ha gjort om det hade kommit två skidlöpare samtidigt i mål.

– Då hade jag väl fått slänga kransen om den ene och mig själv om den andre, svarade Therése.

Se första filmen om Vasaloppet

Sveriges Radio med legendariske kommentatorn Sven Jerring kom på plats först 1925 och Sveriges
Television började rapportera 1966. Men med 1922 fanns Svensk Filmindustri, som gjorde en kortfilm
om loppet. Den fyra minuter långa filmen om Vasaloppet kan du se HÄR på svtplay.se