Den dramatiska historien om boktjuven på Kungliga biblioteket (KB) i Stockholm har skildrats i filmer och pjäser under åren som gått sedan stölderna uppdagades 2004. Tjuven kunde tack vare sin kunskap och ställning som chef stjäla och sälja 62 av KB:s värdefulla böcker.
Efter avslöjandet erkände han brotten och i väntan på rättegång och dom tog han sitt liv genom en gasexplosion i sin lägenhet i centrala Stockholm. Ett tiotal personer skadades av den kraftiga detonationen.
Skandalen har lämnat djupa sår i det gamla biblioteket med anor sedan Gustav Vasas dagar. Hur stora skador har tjuven tillfogat det svenska kulturarvet? Var finns de bortförda verken och – framför allt hur ska man få tillbaka dem?
62 böcker stals från Kungliga biblioteket
Fortfarande saknas 43 av de 62 stulna böckerna. De två bibliotekarierna Greger Bergvall och Jan Ottosson vägrar att ge upp försöken att hitta och återbörda klenoderna till sin rättmätiga ägare.
Genom ett noggrant detektivarbete lyckades Greger lokalisera en stulen atlas från 1500-talet som ropats ut för 650 000 kronor på en auktion i London. Efter många turer, där advokater i New York och FBI varit inblandade, kunde Greger så småningom i triumf personligen föra hem den sällsynta kartboken. Med vita bomullshandskar hade han försiktigt virat in den i bubbelplast och lagt den i sin nyinköpta datorväska med hänglås.
Trots att han gått i pension vill inte heller Jan Ottosson ge upp jakten. Han har inte längre tillgång till magasinen på sin gamla arbetsplats men med hjälp av sin databas över de saknade böckerna försöker han hemifrån via nätet följa auktioner runtom i världen för att se om en KB-bok dyker upp. Men chanserna minskar för varje år som går. Böcker byter ägare, hamnar hos privatsamlare och spåren försvinner.
Får inte köpa tillbaka stulen bok
Greger berättar att en av de stulna böckerna finns i ett auktionshus i Zürich.
– Ägaren vet att den kommer från oss. Den är inte särskilt dyr men vi får inte köpa tillbaka den, säger han.
– Vi vet var en del av böckerna finns men kan inte göra något, säger Jan. Det har hänt att vi fått tillbaka en bok sedan vi vädjat till auktionsfirman som ägde den.
Ledningen för nationalbiblioteket anser att man av princip inte ska ge sig ut på den kommersiella marknaden och köpa tillbaka stulna böcker. Den statliga myndigheten vill inte bidra till att den ljusskygga handeln lever vidare.
– Det är ett långsiktigt och tålamodskrävande arbete att försöka få tillbaka böckerna. Vi har inget stöd i juridiken, då brotten preskriberades redan efter tio år. Vi ger gärna ett erkännande till dem som frivilligt vill göra en samhällsinsats för vårt gemensamma kulturarv, säger chefen för KB, riksbibliotekarie Karin Grönvall.
Boktjuven sökte spänning i vardagen
Hon berättar att KB:s medarbetare kände sig svikna av att en person i maktställning hade spelat dubbelspel i många år. Det var en tuff upplevelse, en chock för alla anställda som är måna om samlingarna.
De två bibliotekarierna Jan och Greger är övertygade om att boktjuvens motiv var pengar. Han tjänade nio miljoner kronor på sina illegala affärer. Han var en skärpt och bildad person med flera akademiska examina och med ambitionen att bli professor.
Han hade vass humor och skämtade ofta på andras bekostnad, berättar Jan och Greger, när vi träffas i ett mötesrum fem våningar ner under den pampiga byggnaden mitt i Stockholm. I polisens förundersökning beskrivs gärningsmannen som sarkastisk och intelligent med dyra vanor. Han sa själv att han sökte spänning i tillvaron.
KB-mannen fick betalt i kontant
Bibliotekarierna Jan och Greger är de enda som har tillräcklig kunskap för att kunna identifiera de stulna böckerna. Tjuven hade noga raderat bort stämplar och märken som visade att KB ägde verken.
– Vid en husrannsakan missade polisen viktiga bevis, som kataloger från olika auktionsfirmor, säger Greger Bergvall.
Spåren ledde till en auktionsfirma i Hamburg. Där hade KB-mannen varit en uppskattad leverantör av unika bokexemplar. Auktionshuset ställde inga frågor och betalade boktjuven stora summor kontant.
Enligt antikbranschens etiska regler är handlare skyldiga att begära uppgifter om bokens ägare.
– Bortklippta eller raderade stämplar borde väcka misstankar men många av antikvariatshandlarna följer inte reglerna, suckar Greger och Jan.
Eftersom gärningsmannen var död lades polisutredningen för stöld ner och inte heller försöken att åtala auktionsfirmor för häleri gav några fällande domar efter att preskriptionstiden gått ut.
På det fina gamla biblioteket har säkerhetsarbetet fått ökade resurser. Vakter patrullerar och kodlås har installerats. Personalen har numera inprogrammerat i sina id-brickor vilka magasin de har tillgång till. Besökare och forskare får inte längre vistas bland rariteterna i valven. Men många frågor kvarstår.
Boktjuven på KB lärdes upp av en bekant utanför huset men det är ännu inte klarlagt vem denne ”läromästare” är.
Tomas Söderblom återbördade tio böcker
För ett par år sedan trädde en engagerad välgörare in i dramat – entreprenören och historikern Tomas Söderblom. Han lyckades med okonventionella metoder återbörda tio stulna böcker.
Han utgav sig för att vara en intresserad köpare och konfronterade sedan ägaren med uppgiften att boken var stulen och tillhörde det svenska kulturarvet.
I en intervju kallar han sitt agerande för ”hästhandlarmetoder”. Han vädjade till ägaren och lyckades förhandla ner priset. För egna pengar köpte sedan Tomas de stulna böckerna och donerade dem till KB.
KB kallas ”Nationens minne” med sina fyra miljoner böcker och ska numera även samla allt digitalt material som produceras i landet. Det finns inga pengar avsatta för fortsatt detektivarbete.
– Det är en uppgift bland så många andra. Vi ska bevara allt som ges ut i evighet och det är ett stort uppdrag, vi är även angelägna om vårt framtida kulturarv och måste prioritera, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
Brottsplats KB
I boken Brottsplats KB (Bokförlaget Forum) som kom ut i höstas, beskrivs hur brotten uppdagades och hur de två bibliotekarierna envist söker vidare. Läsare som vet något om stöldgodset uppmanas att höra av sig.
Intäkter från boken om boktjuven går till en fond ”för antikvariskt förvärv”. Enligt Karin Grönvall handlar det om att köpa in andra äldre och unika böcker.
De hängivna bokdetektiverna jobbar vidare och är fast beslutna att hitta fler av de saknade dyrbarheterna.
– Böckerna ska hem! Allmänheten ska ha förtroende för oss – att vi tar hand om vårt nationella kulturarv. Det är vårt varumärke, säger de.
Vad gör Kungliga biblioteket i Stockholm?
Omkring 340 anställda samlar in:
- Allt som trycks i Sverige.
- Allt som sänds i svensk tv och radio.
- All musik, alla filmer, datorspel och svenska sidor på Internet.
