Författaren Katarina Wilk hamnade i en destruktiv relation: ”Jag trodde att jag kunde älska honom frisk”

När hon blickar tillbaka är det helt obegripligt för Katarina Wilk hur hon, en grundtrygg och högfungerande person, kunde hamna i klorna på en manipulativ partner.

– Nu när jag ser tillbaka på det kan jag undra jag vad fasen jag höll på med, medger Katarina misstroget när vi träffas hemma hos henne.

Då Katarina träffade mannen som lyckades förvrida huvudet på henne hade hon nyligen lämnat en 25-årig relation med pappan till sina två vuxna söner. Uppbrottet var vänskapligt och livet som singel kändes rikt och stabilt. Det enda som saknades för att göra tillvaron komplett var en ny kärlek.

LÄS ÄVEN: Lise förlorade halva sin familj: ”Höll deras händer medan de dog”

Efter några fruktlösa dejter med olika män blev Katarina via en dejtingsajt hopmatchad med en man – vi kan kalla honom Per – som umgåtts i samma kretsar som hon när de var yngre.

– Jag blev väldigt glad eftersom jag alltid hade tyckt att Per var oerhört attraktiv. Dessutom kändes det tryggt att vi redan kände varandra lite grann. Vanligtvis vet man ju ingenting om personen som man ska gå på en första dejt med.

Mannen skickade sms dygnet runt

Attraktionen var omedelbar och ömsesidig. Pers stora skyndsamhet överrumplade dock Katarina en aning.

– Han skickade sms till mig dygnet runt. Till en början kände jag mig smickrad över att han ville ha så mycket kontakt, men snart resulterade det ständiga messandet mellan oss i sömnbrist. Det var som att Per ville fånga in mig så snabbt som möjligt.

– Eftersom jag är frankofil började han ganska snart prata om att han ville köpa ett hus i Frankrike tillsammans med mig. Han skickade mig annonser på olika hus och möbelförslag.

Framtidsförfalskning

Idag vet Katarina att de tidiga anspelningarna på en gemensam framtid är en dejtingstrategi som ofta används av människor med narcissistiska tendenser och kallas för ”future faking”, eller på svenska ”framtidsförfalskning”.

Med facit i hand kan hon se att Per även uppfyllde en uppsjö andra kriterier som ofta är kännetecknande för manipulativa personer. Exempelvis tillskriver hon honom ett starkt drag av självöverskattning.

– Han tyckte att han var överlägsen alla andra och uppträdde väldigt arrogant gentemot andra människor. Och så hade han svar på allt. Vad jag än frågade Per om kunde han erbjuda en lösning. Sakta men säkert blev det så att jag rådfrågade honom om allting. Skulle jag släppa en ny bok då var det han som skulle tycka till om omslagsskisserna och skulle jag fotograferas var det han som skulle välja vilka kläder jag skulle bära. Det var som att min egen vilja urlakades och överfördes till honom, konstaterar Katarina.

Framställde sig själv som ett offer

Visst hade det funnits tydliga varningssignaler redan i inledningsskedet av relationen, men nykär som Katarina var fäste hon inget avseende vid dem.

– Om jag hade litat på min intuition hade jag aldrig varit där jag är idag. Det första som jag uppfattade som lite konstigt var att Per talade illa om våra gemensamma vänner. För egen del skulle jag aldrig i hela mitt liv komma på tanken att baktala vänner som jag känt hela livet och haft en nära relation till.

Vännerna var inte de enda som drabbades av Pers vassa tunga. Även släktingar och kollegor svartmålades av honom.

– Han fick sig själv att framstå som ett offer i alla situationer. Alla var dumma mot honom. Några månader in i relationen berättade Per att han led av posttraumatiskt stressyndrom efter en toxisk relation han haft med en kvinna som han utmålade som galen. Han pratade konstant om hur illa hon gjort honom.

LÄS ÄVEN: Dottern slutförde Ulla-Maria Anderssons sista bok: ”Mamma ville berätta”

– På grund av hans tidigare relationsbekymmer fick jag på inga villkor tala om för våra gemensamma kompisar att vi umgicks. Per var rädd för att personer i hans omgivning skulle reagera negativt på att han träffat en ny kvinna så snabbt.

Katarina hörsammade Pers önskan om att hemlighålla deras relation. Hennes beskyddarinstinkt svämmade över alla bräddar.

– Jag kände en sådan jäkla empati för den här killen som sa sig lida av PTSD och hela tiden utsattes för olika oförrätter, såväl privat som på sin arbetsplats. Jag trodde att jag kunde älska honom frisk, förklarar hon.

Straffades med tystnad

Efter att Katarina och Per av en slump sprungit på några av sina gemensamma vänner på stan blev det svårare att dölja relationen. Ställd mot väggen av en väninna medgav Katarina att hon och Per träffades, mot löfte om att väninnan inte skulle sprida förtroendet vidare.

– När jag talade om för Per att jag bekänt för min väninna att vi hade en kärleksrelation blev han helt galen. Först skrev han långa sms om hur djupt jag svikit honom. Sedan bestraffade han mig med tystnad i flera dagar.

Mitt under konflikten drabbades Katarina av en kritisk infektion.

– Jag messade Per för att berätta att jag låg på sjukhus och tänkte att man ringer väl upp när det är något så allvarligt. Men under de tolv dagar som jag blev kvar på sjukhuset hörde han bara av sig via sms.

– Varken då eller efter att jag kommit hem gjorde han någon ansats till att vilja träffa mig. Det var jag som fick ta initiativet till en lunch. När vi väl sågs beklagade sig Per över att han mådde dåligt. Min hälsa verkade han däremot inte bekymra sig nämnvärt över.

Varningsklockorna ringde

Under förevändning att han behövde landa i sig själv efter allt som hänt, försvann Per iväg till sitt sommarställe. Några dagar senare mottog Katarina ett oväntat meddelande från honom. ”Jag vill bara att du ska veta att vi aldrig har haft någon relation. Den har bara existerat i din hjärna”, stod det i sms:et.

LÄS ÄVEN: Niklas Turner Olovzons son var nära att dö i olycka

I nästa sms poängterade Per att det var viktigt för honom att ändå hålla kontakten med Katarina eftersom hon var hans allra bästa vän. Fastän varningslarmet vid det laget ljöd högt i hennes inre, lät Katarina sig övertygas om att fortsätta relationen med Per på vänskapsnivå.

– Hela min hjärna var helt upptagen av den här mannen. Eftersom jag var så van vid att konsultera honom om allt rådfrågade jag honom till och med om bokmanuset som jag hade börjat skriva på – som egentligen handlade om honom! Hur sjukt var inte det? utbrister hon med avsmak.

Berättade för psykiater

Vändpunkten kom när Katarina för första gången vågade sig på att berätta om den dysfunktionella relationen för en nära vän som är psykolog. Vännen konstaterade omgående att Katarina var fast i något som hon inte kunde komma ur på egen hand och hänvisade henne till en psykiater.

– När psykiatern hade hört min historia sa han: ”Eftersom jag inte har träffat personen ifråga kan jag inte ställa någon säker diagnos på honom, men efter allt som du har berättat skulle jag vilja säga att det finns vissa narcissistiska tendenser hos den här mannen, samt en viss grad av psykopati. Vad det gäller dig behöver du komma till rätta med den kognitiva dissonansen som ofta uppstår när man utsätts för manipulation.”

Hörde aldrig av sig igen

Psykiatern var den enda som visste om att Katarina fortfarande hade kontakt med Per. Först när Per föreslog att hon skulle skriva in en ny karaktär med samma yrke som hans nya flickvän i sitt bokmanus förstod hon att det var dags att kapa banden för gott. På psykiaterns inrådan skrev hon ett brev riktat till honom.

– Jag beskrev alla sjuka saker han gjort som en normal människa aldrig skulle göra. Tanken med brevet var egentligen inte att jag skulle låta Per läsa det, men jag valde ändå att skicka iväg det. Det var skönt att få delge honom allt som jag ville ha sagt. Efter det har han aldrig mer hört av sig.

Ingen går säker

I efterdyningarna av relationen färdigställde Katarina relationsthrillern De förblindade som bygger på hennes egna erfarenheter av att ha en person med det som betecknas som ”dold narcissism” i sin absoluta närhet.

– Det jag framför allt vill förmedla med min bok är att ingen går säker för de här människorna. Till och med personer som i likhet med mig är stabila, och har stora kunskaper om hur hjärnan fungerar, kan råka ut för dem. Länge skuldbelade jag mig själv för att jag hade gått i fällan, men när jag insåg att jag inte hade drabbats av det här för att jag är svag, utan att det faktiskt kan hända alla, förlät jag mig själv.

Sedan ett år tillbaka har Katarina en ny man i sitt liv. Med ömhet i rösten fastslår hon att kärleken Olof är sin föregångare Pers diametrala motsats.

– Visst var jag rädd för att ge mig in i en ny relation, men jag är så glad att jag kom över den rädslan. Olof har visat mig vad hälsosam och trygg kärlek är.

Fotnot: Per är ett fingerat namn.

LÄS ÄVEN: Jill Johnson: ”Jag valde mig själv och blev en bättre person”

Psykologen Anna Bennich: Det är svårt få narcissister att förändras

Vad är kännetecknande för dold narcissism och hur särskiljer den sig från andra typer av narcissism?

– Det är viktigt att säga att det finns en diagnos: Narcissistisk personlighetsstörning, där ett antal kriterier är beskrivna varav man ska uppfylla minst fem för att få diagnos. Dold, eller kovert, narcissism är ingen egen diagnos. Gemensamt för alla som har dessa svårigheter är ett överdrivet behov av andras beundran och låg grad av empati. Men kliniska experter brukar skilja på grandios och dold narcissism eftersom det tar sig olika uttryck.

– Den grandiosa/overta ­narcissismen är tydligare, mer aggressiv och lättare att upptäcka. Personer som har dessa drag är ofta extroverta, risk­tagande, maktsökande och i behov av uppmärksamhet. Den koverta/skörare formen av narcissism tar sig mer försiktiga uttryck. Personer kan uppfattas som tillbakadragna, blyga. De tar inte samma självklara plats. Det är en mer subtil form av självupptagenhet och därför svårare att upptäcka.

Kan du ge exempel på beteendemönster som är typiska för personer med dold narcissism?

1. Sköra narcissister antar ofta en offerroll, vilket skapar skuldkänslor hos omgivningen.
2. De manipulerar ofta sin omgivning (känslomässig ­manipulation), vilket skapar osäkerhet hos människor i ­deras närhet.
3. De har en låg grad av empati, så även om de försöker förstå andras känslor och behov kommer de egna behoven i stort sett alltid först.
4. Snarare än att uppfattas aggressiva så förekommer oftare en passiv aggressivitet, vilket skapar osäkerhet hos omgivningen (eftersom det är otydligt).
5. De är överdrivet känsliga för kritik och blir lätt sårade av andra.

Vilket råd vill du ge till den som upplever sig ha en partner med narcissistiska drag?

– Att försöka söka hjälp hos en parterapeut som kan hjälpa till att kasta ljus på det som blir destruktivt. Det kan vara oerhört svårt att själv få fatt
i problemens karaktär just på grund offermentaliteten och den känslomässiga manipulation som ofta pågår. Så om man känner förvirring, osäkerhet och skuld väldigt ofta är det bra att få hjälp att bena ut detta.

– Om det inte finns någon förändringsvilja alls är mitt starka råd att lämna dessa relationer, eftersom man själv påverkas väldigt negativt av dem.

Finns det något sätt att bli fri från en narcissisk personlighetsstörning?

– Ja, det går att jobba med i terapi, dock är det väldigt svårt. Eftersom personer med NPS saknar både insikt om sina problem (det ingår ju i
diagnosen att upphöja sig själv och förlägga alla problem hos andra) och motivation att förändras så kommer de sällan till de psykiatriska eller psykologiska mottagningarna.

LÄS ÄVEN: Ann-Christine, 70, är fattigpensionär: ”24 kronor kvar att leva för”