Medicin på gång
Än så länge finns det inte någon medicin som hjälper mot vinterkräksjuka. Men i år har forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg gjort vissa fynd. Nu hoppas de kunna utveckla ett läkemedel som kan hjälpa genom att blockera virusets tillgång till de nödvändiga sockermolekylerna i tarmarna.
– Vårt mål är att ta fram en medicin som kan ges till utsatta patienter och dagisbarn när nästa epidemi är på väg att bryta ut. Antagligen dröjer det flera år innan ett läkemedel finns på marknaden, säger doktoranden Gustaf Rydell.
Vinterkräksjuka är vanligast i november-april. Om du blir sjuk ska du hålla dig i stillhet hemma och inte umgås med andra.
Vinterkräksjukan är på frammarsch och rapporterna om epidemier duggar allt tätare.
– Ja, det stämmer, berättar hygienläkare Catarina Åneman på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Antalet fall har ökat under 2000-talet. Vissa anser att virusstammen har blivit mer spridningsbenägen och att den kan ge mer långvariga symtom än tidigare.
– Caliciviruset, som ger den magtarminfektion vi kallar vinterkräksjuka, kan förändras under tidens gång.
| Vinterkräksjuka är vanligast mellan november-april och förra vintern var hela landet hårt drabbat.
– Viruset är otroligt smittsamt, så det är svårt att förhindra att smittas om du vårdar någon som är sjuk. Lättast sprids viruset på till exempel daghem, äldreboenden och sjukhus. Men du smittar inte andra förrän du blir sjuk, när viruset kommer ur kroppen vid diarré eller kräkningar. – En del små barn och äldre kan bli så sjuka att de måste vårdas på sjukhus. Patienter läggs också in på grund av andra sjukdomar och råkar samtidigt vara smittade av viruset. På så vis sprids smittan till oss inom vården. |
 Vinterkräksjuka kan snabbt ge vätskebrist, särskilt för äldre och små barn – de kan ibland få vätskebrist och behöva droppbehandling. |
Ha egen handduk!
Catarina Åneman har några tips till dig som vill undvika att insjukna:
• Tvätta händerna regelbundet och alltid efter toalettbesök och innan måltid. Ha gärna en egen handduk eller använd pappershandduk.
• Undvik att äta buffémat.
• Använd inte, om möjligt, samma toalett som den som är smittad.
• Håll dig borta från dem som är smittade.
Den som smittas brukar plötsligt insjukna i ett kraftigt illamående. De flesta får besvärliga diarréer och kaskadkräkningar, andra får mer stillsamma symtom med enbart diarréer. Feber kan även förekomma.
Du känner dig ordentlig sjuk i cirka ett till två dygn, äldre kan ibland ha ett segare förlopp och vara sjuka i flera dagar.
| – Tyvärr kan du bli smittad flera gånger av calicivirus. Det beror på att kroppen inte bygger upp en långvarig immunitet mot viruset. Det finns även olika stammar av viruset som cirkulerar samtidigt.
– Du bör också tänka på att de som varit sjuka är smittsamma i upp till två dygn efter tillfrisknandet. Fastän du känner dig frisk kan du fortfarande utsöndra viruspartiklar via avföringen. |
 Om du drabbas av vinterkräksjuka, försök vila så mycket du kan – och drick ofta och små mängder. |
Håll dig i stillhet!
Om du är sjuk ska du hålla dig i stillhet hemma och inte umgås med andra. Uppsök inte vårdcentral eller sjukhus i onödan på grund av smittorisken om du är vuxen och för övrigt frisk. Ring sjukvårdsupplysningen om du är tveksam till om du behöver läkarvård. Äldre och små barn kan ibland få vätskebrist och behöver få droppbehandling.
– När du börjar må bättre och klarar av att få i dig lite vätska, bör du ta det försiktigt. Drick med en tesked i början och välj gärna vätskeersättning från Apoteket. Ta det lugnt och vila mycket.
– Rengör dessutom toaletter noggrant med klorinlösning och byt sängkläder och handdukar.
Hur kommer det sig att inte alla blir sjuka?
– En del har en mutation som gör att viruset inte binder sig på tarmslemhinnan. Men det kan också vara så att du har haft tur, att du har varit noga med hygienen och hållit dig borta från smitta.
