Överläkare Matts Olovsson är specialist i obstetrik (förlossningslära) och gynekologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han tog initiativet till Sveriges hittills enda centrum för endometriosvård, som öppnade på Akademiska i oktober förra året.
Vad är endometrios?
– Det är vår vanligaste kvinnosjukdom, som drabbar ungefär 10 procent av kvinnor i fertil ålder. Endometrium betyder livmoderslemhinna och vid endometrios växer snarlik vävnad utanför livmodern och orsakar inflammation. Den ser ut som bruna eller röda fläckar på bukhinnan, äggstockarna, äggledarna, urinblåsan eller tarmarna. Vävnaden kan växa in i organen och även sprida sig utanför bukhålan, som till lungorna. Den förekommer också i ärrbildningar efter bukoperationer.
Vilka är symtomen?
– Smärtor särskilt i början av menstruationen, men också när man går på toaletten om endometriosen satt sig på urinblåsa eller tarm. Smärtor vid samlag är också vanligt och vissa kvinnor kan inte ha samlag överhuvudtaget. Det påverkar förstås både samliv och relation. Somliga har mycket endometrios men inte så ont, somliga har lite och mycket ont. Det finns alla varianter. Men obehandlad går sjukdomen sakta åt fel håll. Den kan orsaka cystor i äggstockarna och inflammation som stör äggets, spermiernas och livmoderslemhinnans funktion. Då blir det på sikt svårare att bli gravid.
Hur och varför uppstår endometrios?
– Sannolikt går mensblod “bakvägen” genom äggledarna in i bukhålan och tar då med sig fragment av livmoderslemhinna som växer till sig hos vissa kvinnor. Risken är större om man har rikliga menstruationer och föder få barn. Familjebandet är också starkt. Om din mamma och syster har endometrios är risken 70 procent att du också får det. Det finns också flera miljögifter med östrogenliknande effekter som eventuellt kan påverka så att endometrios bildas.
När debuterar sjukdomen?
– Oftast i tonåren, då många unga flickor får så ont vid mens att de inte kan gå till skolan och måste äta starka värktabletter för att stå ut. Vi anser att 70 procent av de flickorna har endometrios. Tyvärr kan det ta flera år innan de får rätt diagnos, på grund av okunskap hos skolsköterskor och gynekologer. “Tjejer ska ha ont!” Men utan behandling försämras chansen att bli bättre och att kunna bli gravid. Det är alltså inte normalt att du måste ta starka smärtstillande läkemedel vid mens!
– Upp till en procent av de drabbade har så svår endometrios och så ont att de avstår från familj och utbildning. I värsta fall självmedicinerar de med tabletter och alkohol.
Vilka behandlingar finns?
– Diagnosen ställs efter en gynekologisk undersökning med ultraljud och samtal om sjukdomshistorien. Sedan ordineras vanligen antiinflammatoriska läkemedel och p-piller, som ska tas utan uppehåll för blödning. Ett annat alternativ är gulkroppshormon. Man kan också framkalla ett “konstgjort” klimakterium, där klimakteriebesvären lindras genom att en mindre mängd östrogen ges som plåster eller tabletter.
– Endometrioshärdar kan tas bort med titthålskirurgi, men sjukdomen återvänder som regel ändå efter en tid. Sista motmedlet är hysterektomi, då livmodern, äggledare och äggstockar opereras bort. Efteråt blir 80-85 procent av patienterna smärtfria.
– Vi använder också akupunktur och TNS jämsides med smärtlindrande läkemedel. Och kognitiv beteendeterapi, som lär ut strategier för att orka leva med smärta.
Hur svårt är det att bli gravid med endometrios?
– 50 procent av alla sjuka kan bli gravida, men många får lida eftersom de då måste stå ut med smärtorna vid mens. Av de övriga får 25 procent så god hjälp genom IVF-behandling, det vill säga konstgjord befruktning, att också de blir gravida. Alltså förblir 25 procent barnlösa, jämfört med 10 -15 procent av friska kvinnor.
Kan man förebygga sjukdomen?
– Nej, men man bör hålla vikten eftersom kroppsfettet producerar östrogen. Motion är också bra eftersom det triggar hormonet endorfin, som verkar smärtdämpande.
Forskas det mycket om endometrios?
– Vår forskning får inga stora anslag, som cancer och diabetes. Men vi försöker ta reda på mer om orsakerna till sjukdomen och komma på bättre behandlingar, så att de sjuka kan få en bättre livskvalitet.
