Medicine doktor Jan Lidbeck är en av våra mest framstående smärtspecialister och arbetar på smärtrehab vid Universitetssjukhuset i Lund. Han svarar här på våra frågor om wiplashskador:
Vad menas med whiplash?
– Whiplashskada, på svenska pisksnärtskada eller nackstukning, är ett översträckningsvåld som leder till bristningar i muskler och muskelfästen i nacken. Vanligaste orsaken är en bilkollision. Vid krocken orkar inte halsen och nackmusklerna hålla emot, utan huvudet kastas bakåt och sedan framåt i en pisksnärtliknande rörelse.
Hur vet jag att jag fått en whiplashskada?
– Symtomen kommer i regel direkt eller inom ett par dagar efter olyckan. Vanligt är att man känner sig stel i nacken, får ont i nacken eller huvudet eller smärta som strålar ner i armarna. Oftast sjunker besvären undan inom några dagar, och de flesta är helt återställda eller har bara lindriga besvär efter några månader. Men hos några blir problemen bestående och kan också förvärras med tiden. På röntgen hittar man oftast ingenting, inte heller i blodproverna. Ofta står doktorn handfallen.
– Men det finns en förklaring till att den “oförklarliga” smärtan inte ger med sig och det är att det blivit störningar i den så kallade smärtregleringen i centrala nervsystemet, CNS. Normalt smärtdämpande mekanismer i nervsystemet, en slags smärtbroms, fungerar inte eller så förstärks smärtsignalerna på ett onormalt sätt.
Kan du förklara mer vad det betyder?
– Centrala nervsystemet består av ryggmärgen och hjärnan. När man får en kroppsskada skickas signaler från muskler och ledband in till ryggmärgens nervceller. Här kopplas de om och förs vidare upp till hjärnan och det är först då som man känner smärta. Normalt klingar de här smärtsignalerna av när skadan läkts, men hos vissa har det långvariga bombardemanget av signaler in till nervcellerna gjort dem så överkänsliga att lätt muskelbelastning eller till och med bara lätt tryck mot området, där skadan faktiskt oftast läkt, gör lika ont som direkt efter skadan. Signalerna upp till hjärnan förstärks kraftigt och uppfattas av hjärnan som smärta. Detta kan man idag påvisa med speciell magnetröntgen inom smärtforskningen.
– Hjärnan har också en egen “smärtbroms” att ta till. Genom att skicka ner signalämnen som bland annat serotonin till nervcellerna i ryggmärgen blir de mindre känsliga för smärtsignalerna. Men hos en del fungerar inte heller den här smärtbromsen.
Kan man bli botad?
– Man kan i alla fall bli bättre, men oftast tar det lång tid och det går sällan med kirurgi eller bara medicinering eftersom det handlar just om störningar i centrala smärtregleringen. När patienten kommer till oss på smärtkliniken har de oftast gått runt i sjukvården i flera år utan att bli bättre. Vi är ett team med bland annat smärtläkare, sjukgymnast, arbetsterapeut och kurator som allra först gör smärtundersökning och helhetsbedömning och utifrån den bygger vi upp behandlingen.
– I smärthanteringsprogrammet ingår att man lär sig förstå smärtan och därmed börjar tänka på ett annat sätt, våga börja röra på sig igen, använda mental träning och muskelavslappning. Vissa läkemedel, så kallade SNRI-preparat kan ibland hjälpa eftersom de ökar signalämnena serotonin och noradrenalin och sätter igång smärtbromsen.
Det talas ofta om triggerpunkter i samband med whiplash och kronisk smärta. Vad är det för slags punkter?
– Det är sannolikt känsliga muskelområden, som vid muskelbelastning eller ett lätt tryck av fingret utstrålar (“triggar”) smärta från till exempel skuldran ner till armen. Man tror att det i triggerpunkten finns en kemisk obalans som får muskeln att bli spänd och stram och därmed går en ständig ström av muskelsignaler till de överkänsliga nervcellerna i ryggmärgen.
