Docent Gerdt Riise arbetar som överläkare vid lungkliniken och lungtransplantationsenheten vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Här svarar han på våra frågor om KOL; kronisk obstruktiv lungsjukdom.
Vad är egentligen KOL?
– Det är en kronisk och obotlig sjukdom som skadar och förstör luftvägar och lungvävnad. Bland annat far de små lungblåsor, alveolerna, som har hand om syretransporten, mycket illa.
– Skillnaden mellan KOL och astma är att astma enbart drabbar luftvägarna, och att effektiv medicinsk behandling finns för astma, men inte för KOL.
Är det en ny typ av sjukdom?
– Nej, bara själva sjukdomsnamnet. Förr kallades KOL istället för till exempel kronisk astma, kronisk luftrörskatarr eller emfysem.
Varför drabbas man?
– Rökningen orsakar 90 procent av all KOL. Resterande 10 procent beror till exempel på lungskador på grund av en genetisk sjukdom som orsakar brist på ett försvarsämne i kroppen, reumatisk sjukdom eller svåra luftföroreningar. Men sjukdomsbilden skiljer ändå en del mellan KOL och de båda sistnämnda. Det stora flertalet som drabbas är rökare.
Hur många lider av KOL i Sverige?
– KOL är spridd över hela världen. Här i landet beräknas cirka hälften av alla rökare eller totalt en halv miljon människor ha KOL, men tyvärr är det bara var tredje som blivit diagnostiserad.
– Hos oss är det idag främst kvinnor som drabbats. Det verkar som om sjukdomen planat ut bland svenska män.
Kan man kalla KOL för en folksjukdom?
– Oh ja, och här kan jag nämna att WHO, Världshälsoorganisationen, 1999 beräknade att KOL var den sjätte vanligaste dödsorsaken i världen. Men 2020 befarar man att sjukdomen blir tredje vanligaste.
– Här kan jag också passa på att berätta att i Sverige beräknas KOL kosta sjukvården mellan 9 och 10 miljarder kronor per år.
Vilka är symtomen?
– Andfåddhet, dålig kondition, slembildning och hosta. Men inget som syns på utsidan, vilket gör att många, många drabbade känner sig missförstådda av omgivningen.
Hur ställs diagnos?
– Framför allt med hjälp av en apparat, en spirometer, som mäter andningskapaciteten. KOL kan också misstänkas vid en vanlig lungröntgen.
Vad finns det för behandling?
– A och O är rökstopp! Även om man inte alltid blir bättre av att sluta röka – tvärtom, första halvåret kan man känna sig ännu sämre, men det går över – så kan man åtminstone förhindra att sjukdomen förvärras ytterligare.
– Det finns inget som botar KOL. Däremot läkemedel som lindrar symtomen, till exempel slemlösande och bronkvidgande. En annan viktig del av behandlingen är att vaccineras mot influensa och lunginflammation.
– För den som är svårt sjuk behövs också andningshjälp och eventuell syrgas.
När ska man söka vård?
– När man känner att man blir alltmer andfådd, får sämre kondition och återkommande luftvägsinfektioner.
Det talas om försämringsperioder, vad gör man?
– Talar med sin läkare för att eventuellt få tillfällig behandling med till exempel kortison och penicillin.
Vad kan man göra själv?
– Sluta röka. Dessutom hålla sig så aktiv det någonsin går, till exempel med promenader. Man bör äta regelbundet, men litet åt gången. Det är viktigt att hålla vikten för att kunna behålla kraft och ork.
Hur pass vanligt är det med lungtransplantation vid KOL?
– Av de 400 lungtransplantationer vi hittills genomfört i Göteborg beror cirka 100 på KOL.
– Här kan jag passa på att vädja till så många som möjligt att fylla i ett donationskort redan idag. Tänk vilken nytta det kan bli för andra den dag du själv inte behöver dina organ längre!
Vilka patienter är det som kan erbjudas en lungtransplantation?
– Den patient vi kan erbjuda en ny lunga bör vara under 60 år och mycket svårt medtagen av KOL, men trots det ändå relativt frisk. Personen i fråga får till exempel inte ha dåligt hjärta eller krånglande njurar. Och vederbörande måste ha fimpat för gott!
