Björn Strömqvist är professor på ortopedkliniken och den som opererade Päivi Andersson i februari förra året. Här svarar han på våra frågor:
Vad är en ryggdisk?
– Ryggraden är uppbyggd av 24 kotor fördelade i halsrygg, bröstrygg och ländrygg. De nedersta kotorna i ryggraden kallas korsrygg och svansben.
– Mellan varje ryggkota sitter en disk, en tunn “kudde”, som fungerar som stötdämpare och som tillsammans med facettlederna gör att vi kan vrida och böja och belasta ryggen. Disken har en geléliknande kärna, som till 90 procent består av vatten och som hålls ihop av ett yttre hölje av brosk.
Varför får man diskbråck?
– Det är kanske priset mänskligheten får betala för att vi börjat gå uppresta på två ben. Nästan all belastning hamnar därför på de två, tre nedersta diskarna i ländryggen och det ökar trycket mot dem. På samma sätt som kroppen i övrigt drabbas ryggen av åldersförändringar och de här förändringarna börjar nerifrån, i de nedersta diskarna. Med åldern förlorar disken vatten och det yttre brosket blir skörare och mindre elastisk. Broskhöljet kan då få mikroskopiska sprickor och det ökar risken för att den inre diskmassan trycks utåt mot nerverna i ryggmärgskanalen. När disken buktar ut har man fått ett diskbråck.
– Oftast uppstår diskbråck utan någon yttre påverkan, men om disken redan är i dåligt skick kan i enstaka fall ett bråck utlösas av till exempel ett tungt lyft. Ett smärttillstånd som liknar diskbråck eller som kan uppstå i kombination med diskbråck är en kemisk retning av nerverna.
Hur vanligt är diskbråck?
– Diskbråck är mycket vanligt, kanske upp till var femte vuxen drabbas någon gång i livet. Att få diskbråck går ofta i arv i familjen och det man ärver är broskets kvalitet. Rökning är också en stor riskfaktor. Vanligaste patienten är runt 35–45 år, men risken för att få diskbråck sjunker ju äldre man blir. Efter 70 års ålder är diskbråck mycket ovanligt.
Vilka är symtomen?
– Ett diskbråck i nedre ländryggen kan till en början upplevas som en molande ryggsmärta som efter hand strålar ner i benet, men många kan också ha diskbråck utan att veta om det. Ofta läker bråcket läker ut av sig själv, men finns smärtan fortfarande kvar efter ett par, tre månader kan det vara skäl i att överväga operation.
Är diskbråck och ischias samma sak?
– Nej, men diskbråcket kan, om nervrötter kommer i kläm, utvecklas till ischias. Symtomen är en intensiv smärta som strålar ut från nedre delen av ryggen längs med ischiasnerven ner i ena benet. Ibland kan man få känselbortfall och det gör ont om man försöker böja ryggen.
Hur behandlas diskbråck?
– Den vanliga behandlingen är mikrokirurgisk eller öppen operation där den skadade disken friläggs och en del av kärnan tas bort så att utbuktningen drar sig tillbaka. Därigenom försvinner trycket på nerven.
– Vi har också på försök använt oss av ultraljudsbehandling, en okomplicerad och för patienten enkel metod. Med en tunn givare går man då in genom hud och muskler genom ett enda hål och värmer, med fokuserat ultraljud, upp en del av disken till 65 grader. Det får kollagenet i diskens kärna att krympa så att bråcket kan försvinna.
– Behandlingen görs i lokalbedövning och tar bara en kvart, tjugo minuter från bedövning till plåster och patienten kan gå hem redan samma dag. Tyvärr ligger just nu den här metoden på is eftersom det svenska företag, som har patent på den, för tillfället fokuserar sig på andra produkter.
– Implantat är också en bra men betydligt mer omfattande metod, som används vid långvarig ryggsmärta, till exempel vid diskbråck.
Hur fungerar en diskprotes?
– Det är ett implantat i titan som får ersätta den skadade disken. Protesen har inte samma stötdämpande effekt som en frisk disk, men det viktigaste är att öka rörligheten och ta bort smärtan. I USA pågår också försök med facettledsproteser i kombination med diskproteser för att ytterligare öka rörligheten, men än så länge finns de inte några färdiga resultat.
Kan man sätta in diskproteser i hela ryggraden?
– Än så länge sätter vi enbart in proteser i de nedersta ländkotorna och i halsryggen.
Är protes bättre än den mer vanliga operationsmetoden?
– Svante Berg på Stockholm Spine Center har nyss slutfört en studie på 152 patienter med långvarig smärta i ländryggen. Hälften av dem fick diskprotes och hälften opererades på vanligt sätt. Resultatet blev ungefär detsamma för båda grupperna, men större delen av dem som fått diskprotes hade fått en klart förbättrad rörlighet.
