Cecilia Ahlström Emanuelsson är specialistläkare inom öron-näsa-hals samt allmänmedicin. Hon arbetar på Skånes universitetssjukhus, SUS, och doktorerade inom ämnet allergier i mars månad i år. Dessutom är hon ute och föreläser om allergier i primärvården, för sjukhuspersonal samt för läkar- och sjuksköterskestuderande. Här svarar Cecilia Ahlström Emanuelsson på våra frågor om allergier:
Hur uppstår en pollenallergi?
– Då kroppen första gången utsätts för ett allergen, det ämne du blir allergisk mot, reagerar immunförsvaret med att bilda antikroppar. Nästa gång du utsätts för allergenet fästs det på antikropparna och då frisätts bland annat ämnet histamin. Det leder till allergisymtom som till exempel nästäppa, rinnsnuva, nysningar och klåda.
Hur vanligt är det att ha allergi?
– Vi tror att åtminstone 15–20 procent av befolkningen är drabbade av någon form av allergi men mörkertalet är stort, alla söker inte läkarhjälp. Numera finns det en hel del receptfria allergimediciner så det är lättare att behandla sig själv.
När bör man söka hjälp?
– Om du inte är hjälpt inom 2–3 veckor av receptfria preparat bör du söka hjälp hos primärvården. Det är i och för sig ofarligt att ha allergi om inte nedre luftvägarna är drabbade. Men livskvaliteten blir rejält försämrad, vilket kan leda till arbetsbortfall, mycket på grund av den svåra tröttheten. Forskning har till exempel visat att provresultaten i skolan hos elever med pollenallergi blir sämre i maj när pollen kommer.
Stämmer det att allergierna ökar?
– Ja, och vi vet inte riktigt varför. De hypoteser som diskuterats är till exempel att vi har för rent omkring oss, att vi inte ammar barnen tillräckligt länge eller att vi får för få “vanliga” infektioner. Det man säkert vet är att det finns en stark ärftlighet.
Vilka är symtomen vid pollenallergi?
– Nästäppa, rinnsnuva, nysningar, kliande näsa, kliande rinnande ögon, klåda i gom och öron samt trötthet. Symtomen kan likna en förkylning, men har inslag av klåda.
Hur ställer du en diagnos?
– Först lyssnar vi på sjukhistorien och ställer frågor om symtomen. Sedan bekräftar vi allergin med pricktest eller blodprov. Vid pricktestet sätter vi lite allergen på underarmen och testar för allergi mot gräs-, björk och gråbopollen, katt, hund, häst, kvalster och mögel. Pricktestet är tillförlitligt och ger svar inom 15 minuter, men många vårdcentraler utför det inte. De tar istället ett blodprov, ett så kallat RAST-prov, som visar om du har allergiantikroppar i blodet. Ofta tar det en vecka att få svar på det provet.
Vad finns det för behandling?
– Det finns en uppsjö av olika receptfria allergimediciner, till exempel antihistamintabletter, kortisonnässprayer och ögondroppar. Det är vanligt att man måste ta flera preparat i kombination.
– Om det inte hjälper kan läkaren skriva ut receptbelagd medicin samt hjälpa till med att kombinera rätt preparat. Vid svåra besvär kan kortisontabletter behöva ges under 3–5 dagar.
– Om man trots maximal behandling har stora besvär finns hyposensibiliseringsbehandling. Det kan ges vid allergi mot gräs-, björk- och gråbopollen samt katt. Då ges sprutor med allergen i olika intervaller, till en början en gång i veckan i 16 veckor, under 3–4 års tid. Vi kan ge flera ämnen samtidigt. Många blir hjälpta av den här behandlingen, men inte alla.
Berätta lite om Grazax, det senaste tillskottet inom allergibehandling.
– Det är en “tablettvaccinering”, där en tablett med gräspollenextrakt läggs under tungan och får smälta. Tabletten ska tas dagligen i tre års tid och behandling ska påbörjas cirka tre månader innan pollensäsongen sätter igång.
– Fördelen är att du kan ta tabletten själv hemma och de flesta får inte så mycket besvär med biverkningar, endast tillfälliga besvär med att det kliar i munnen.
– Grazax kom 2008 och än så länge har resultaten varit goda. Effekten tycks sitta i lika länge som vid sprutbehandling.
– Förhoppningen är att behandlingen ska utvecklas så att den inkluderar fler ämnen, till exempel kvalster och björk.
Vad kan man själv göra för att minska besvären?
– Försök att i första hand undvika pollen eller det du är allergisk mot. Skaffa inte pälsdjur om någon är allergisk i familjen. Vid lindrig pollenallergi kan nässköljning med saltvatten möjligen hjälpa.
– När det gäller barn är det viktigt att kontrollera att de får rätt styrka på medicinerna. De växer och behöver kanske mer medicin efter hand.
– Det är även bra att vara medveten om att det finns så kallade korsreaktioner. Gräspollenallergi ger ingen korsreaktion men björkpollen-allergiker kan reagera när de äter stenfrukter som äpple och körsbär. Det brukar oftast ge problem med klåda i munnen eller att du blir dålig i magen. Är du gråboallergiker kan du korsreagera på olika örter och selleri.
