Doktor Michael Eberhardson är gastroenterologisk specialist på Södersjukhuset i Stockholm. Här svarar han på våra frågor om den “nya” kroniska tarminflamma-tionen kollagen kolit, som kan ge kraftiga diarréer.
Varför är denna sjukdom så okänd?
– Den upptäcktes inte förrän i mitten av 1970-talet när läkare i Malmö undersökte patienter med koloskopi, då man via ändtarmen för en tunn slang försedd med videokamera in i patientens tjocktarm. Efter att ha tagit vävnadsprover och studerat dem i mikroskop såg man att slemhinnans bindvävlager, kollagenet, var tjockare än normalt. Detta syns inte för blotta ögat vid undersökning av slemhinna eller blodprover.
– Kollagen kolit och några andra tarmsjukdomar i samma grupp kallas mikroskopisk kolit (se ruta) eftersom de bara kan diagnostiseras på mikroskopisk väg. Det finns ganska få studier kring dessa sjukdomar och uppmärksamheten har varit oförtjänt låg. Men nu ligger universitetssjukhusen i Örebro och Linköping långt fram på det här området.
Hur skiljer sig kollagen kolit från de mer kända ulcerös kolit och Crohns sjukdom?
– Alla tillstånden kan yttra sig som diarréer. Men de senare sjukdomarna drabbar främst yngre personer, man kan få blod i avföringen och det kan bli nödvändigt med operation. Kollagen kolit drabbar vanligen kvinnor i 60–70-årsåldern, ger inte blödningar och har en gynnsam prognos på sikt. Kollagen kolit är lika vanlig som den betydligt mer kända Crohns sjukdom med 400 nya fall varje år.
Vilka är symtomen?
– Typiskt är kronisk oblodig diarré med vattniga avföringar, men det förekommer också magsmärtor, uppblåsthet och lätt viktnedgång. Symtomen kan likna dem man får vid IBS, irriterad tjocktarm, eller vid oförmåga att ta upp gallsalter. Samtidigt brukar allmäntillståndet vara bra. Just nu är koloskopi och undersökning av vävnadsprover i mikroskop enda sättet att ställa diagnosen!
Varför bryter sjukdomen ut?
– Man tror att något ämne i avföringen kan utlösa inflammation. Vissa infektioner anses också kunna utlösa koliten, till exempel campylobactsmitta som sprids genom dåligt tillagad kyckling. Det finns även samband med glutenintolerans och en koppling till vissa läkemedel.
– Koliten är ofta häftig i början, så de flesta söker nog läkarhjälp när diarréerna inte går över. Många tror de är dödssjuka och förstår inte vad de råkat ut för, men med rätt behandling är chansen stor att bli frisk. En studie visar att 63 procent av insjuknade patienter är kvitt symtomen efter tre och ett halvt år. För ett fåtal är tyvärr sjukdomen mer kronisk och svårbehandlad. I värsta fall går sjukdomen inte ens i skov, som för de flesta. Patienten lider då av ständig diarré.
Hur behandlas den?
– Doktorn bör ta reda på vilka läkemedel patienten redan tar och kanske ta bort vissa om man tror att det finns en koppling till diarréerna. Det är också viktigt med bra kostråd, som att äta regelbundet.
– Sedan provar vi oss fram. Först brukar vi skriva ut diarréstoppande medel och gallsyrebindare. Hjälper inte det får patienten kortisontabletter som löses ut lokalt i tarmen och därmed ger färre biverkningar än vanliga kortisonpreparat. Sista alternativet är så kallade immunhämmare.
– Det är självklart mycket besvärligt att leva med ständiga diarréer och kanske också inkontinens när man ska fungera socialt. Men på lite längre sikt är alltså prognosen god för de flesta.
Kan sjukdomen gå över av sig själv?
– Prognosen är som sagt gynnsam och troligen kan koliten klinga av även om man går obehandlad.
