Olle Reichard är överläkare vid infektionskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och svarar här på våra frågor om hepatit C.
Vad är hepatit C?
– Det är en gulsotssjukdom och orsakas av ett virus som ger upphov till en inflammation i levern. Det finns många andra virus som också ger upphov till gulsot, Till exempel hepatit A och B. Hepatit C indelas i typerna 1–6. De är inte olika farliga men olika svåra att bota.
Vilka är symtomen?
– Symtomen vid akut hepatit C är oftast väldigt milda. Många får inga symtom alls. Eventuella symtom kommer inom några månader efter smittillfället. Man kan då få en lindrig gulsot med trötthet, litet obehag från buken och huden och ögonen kan bli gula. Symtomen klingar av efter några veckor.
– De flesta får sedan en kronisk hepatit C-infektion eftersom viruset finns kvar i levern. Oftast har man inga symtom men trötthet och ledvärk kan förekomma.
– 20–30 procent av patienterna med kronisk hepatit C får skrumplever. Men det tar lång tid att utveckla, cirka 30 år. Man kan inte i förväg säga vilka som riskerar skrumplever men till exempel de som dricker mycket alkohol har en ökad risk.
Eftersom både den akuta och kroniska hepatit C-infektionen oftast inte ger symtom kan man vara smittad utan att veta om det.
Finns det några riskgrupper?
– Den vanligaste smittvägen före 1990 var blodtransfusion. Numera kontrolleras allt blod för hepatit C, så den risken finns inte längre.
– Den absolut största riskgruppen är intravenösa missbrukare, narkomaner. Det finns en mycket liten risk för sexuell smitta, vid menstruation och vid sår i underlivet.
Hur vanlig är sjukdomen?
– Några tusen, främst intravenösa missbrukare, smittas varje år. Totalt finns det cirka 40 000–50 000 hepatit C-smittade i Sverige.
Vad kan man göra för att skydda sig?
– Om man inte är intravenös missbrukare är risken att smittas i Sverige idag mycket liten. Men man bör undvika piercing och tatuering i utlandet, framför allt om hygienen är tveksam. Vid tillfälliga sexuella kontakter rekommenderas kondom. Det finns inget vaccin mot hepatit C.
Vilka behandlingar finns det?
– Hepatit C kan behandlas med läkemedlen interferon och ribavirin i kombination. Behandlingen pågår under 6–12 månader och leder till utläkning hos cirka hälften av dem som behandlas. Hepatit C typ 2 och 3 är lättast att bota. Här blir cirka 70–80 procent friska. Behandlingen har många biverkningar, som feber, huvudvärk, ont i kroppen, trötthet och psykisk påverkan. För de patienter som inte svarar på behandlingen och utvecklar skrumplever är levertransplantation enda utvägen.
Finns det någon intressant forskning?
– Det pågår en intensiv forskning runt om i världen för att hitta nya läkemedel, som ger bättre resultat med färre biverkningar. Redan nästa år räknar man med att nya läkemedel kommer. Och många fler är att vänta de närmaste åren.
Fall: Blodet jag fick på BB smittade mig med en obotlig sjukdom
