Professor Håkan Olsson är överläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund och en internationell känd forskare kring malignt melanom. Här svarar han på våra frågor om sjukdomen.
Vad är malignt melanom?
– Det är en typ av hudcancer som uppkommer i hudens pigmentceller och ordet malign innebär att den är elakartad.
Är det farligt?
– Ett malignt melanom måste alltid opereras bort, annars finns risk att cancern sprider sig. Men idag är människor så upplysta om sjukdomen, och håller så bra koll på sina prickar att de oftast kommer under behandling i tid innan cancern bildat metastaser – dottertumörer. I åtta fall av tio blir patienten helt botad.
Hur vanligt är det?
– Malignt melanom är den cancerform som ökat mest i vårt land under de senaste årtiondena. I Sverige drabbas runt 2600 personer om året, men den siffran ökar med tre procent varje år. Cancertypen är lika vanlig bland kvinnor som bland män, men sjukdomen är mycket ovanlig före puberteten.
Vilka är symtomen?
– Vanligast är att en leverfläck eller ett födelsemärke börjar växa eller ändrar utseende. Det kan också vara att man upptäcker en helt ny brun prick någonstans på kroppen. Och har man ett märke som kliar eller blöder kan det vara ett tecken på malignt melanom. Man ska snarast kolla upp fläcken på vårdcentralen.
Hur ser ett malignt melanom ut?
– Det varierar, men det är ofta oregelbundet till formen, ojämnt i kanten och till färg. Vanliga födelsemärken är oftast jämnbruna och har en regelbunden gräns mot huden runt omkring. Hos män sitter de ofta på bålen eller ryggen, medan de hos kvinnor oftare sitter på benen. Men det varierar. Att ett malignt melanom sitter på bröstvårtan är mycket ovanligt.
Finns det riskgrupper?
– Personer med ljus hy och rött hår och den som är fräknig och har många födelsemärken har ökad risk att utveckla malignt melanom. I vissa släkter finns det också arvsanlag som ökar risken. Vi ingår i en internationell forskargrupp som sedan ett tjugotal år kartlägger familjer som har den här genförändringen. De följs upp regelbundet.
Vad säger forskningen?
– Här i Lund Melanoma Study Group har vi forskat kring malignt melanom sedan 1980-talet och också granskat riskfaktorer. Vi vet att solariesolning ökar risken och störst risk har en kvinna under 35 år som solar i solarium överdrivet mycket under vintern. Solbrännskador ökar också risken. Solkrämer skyddar troligen inte mot malignt melanom utan mer mot andra och “snällare” typer som basalcellscancer och skivepitelcancer. Risken är istället att solkrämerna tar bort varningssignalerna och får vissa att vistas för länge i solen.
– Men man ska inte undvika solen, bara låta bli att bränna sig. Vi behöver sol för så mycket – glädje, lust, reproduktion och D-vitamin. Nya rön tycks peka på att solstrålning delvis skyddar mot blodpropp och kan minska risken för livmodercancer.
– En ny studie visar att de som har högre halt av D-vitamin i blodet har en bättre prognos vid melanom. Kanske kan en orsak vara att de genom solning ökat nivån av D-vitamin och att vitaminet fungerar som ett skydd.
– Vi har sett att det finns mer malignt melanom hos folk som jobbar inomhus, som till exempel på kontor, medan lantbrukare och andra med utomhusarbete har mer av de andra hudcancertyperna.
– En annan sak som det forskas kring är melanocyter, pigmentceller. De finns förutom i överhuden också i hjärnan och i ögat och skyddar mot nervskador exempelvis från alkaloider, giftiga ämnen som finns i vissa växter.
Finns det ingen medicin som kan bota utan operation?
– Inte ännu, men det kan snart vara här. Ett nytt läkemedel testas just nu i kliniska försök. Så vi hoppas att vi inom kort har ett skräddarsytt läkemedel att sätta in.
Vilka andra typer av hudcancer finns det?
– Skivepitelcancer uppkommer i hudens översta lager och sitter oftast i ansiktet eller på händernas översida. Den kan vara hudfärgad eller blekröd och är ibland täckt av hårda fjäll men kliar inte. Risken för den här typen av hudcancer ökar med stigande ålder. Tumören opereras alltid bort för att den inte ska sprida sig och de allra flesta blir botade.
– Basalcellscancer ökar också ju äldre man blir och symtomet är en hudfärgad knuta eller en rodnad fläck, oftast i ansiktet eller på överkroppen. Den här tumören sprider sig inte, men kan öka i storlek och ska alltid tas bort.
Fall: Jag var påstridig – kanske är det därför jag lever idag
