Peter Borenstein är överläkare i neurologi vid Stroke-enheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra sjukhuset i Göteborg. I över 30 år har han varit speciellt intresserad av språkstörningar till följd av hjärnskador. Han har forskat och skrivit böcker i ämnet. Här berättar han mer om afasi.
Vad är afasi?
– Det är en störning av förmågan att använda språket. Det är inte så att man förlorar det. Det finns hela tiden kvar. Men den drabbade kommer inte åt det eftersom en skada stör en eller flera kontrollstationer i hjärnan.
Ser detta handikapp alltid lika ut från fall till fall?
– Nej, det beror helt och hållet på vilken kontrollstation som är skadad. Dessutom beror det på hur omfattande skadan är och vilken ålder den drabbade är i. Är man till exempel äldre och har en åderförkalkning skadas man kanske värre.
– Men afasi kan drabba ung som gammal, till och med barn.
Hur många drabbade finns i landet?
– Det finns inte några säkra siffror, men man beräknar att det tillkommer 30 000 nya strokefall varje år och omkring var tredje av dessa får afasi.
Vilka orsaker ligger bakom afasi?
– Den vanligaste orsaken är en stroke, alltså en blodpropp i hjärnan. Sedan tillkommer olyckorna med yttre våld mot huvudet.
Vilka är symtomen?
– Det beror på i vilken del av hjärnan som skadan sitter. Om skadan uppstår långt fram i vänster hjärnhalva, får man svårt uttala ord och gör ljudförenklingar, till exempel säger “bibotek” istället för “bibliotek” och omgivningen förstår inte riktigt vad man menar. Däremot förstår den drabbade vad andra säger.
– Det är också ganska vanligt att skadan hamnar längre bak i vänster hjärnhalva. Då kan man prata på i vanlig hastighet, men förväxlar viktiga ord. Kanske säger “persilja” istället för “bibliotek”.
– De båda exemplen är de vanligaste. Men därutöver finns många varianter.
Drabbar afasin intellektet?
– Oftast inte. Jag har mött afasipatienter som har svårt med talet, men som är duktiga bridgespelare. Så tankeförmågan finns i allmänhet kvar vid god vigör.
Vilken behandling erbjuds den som drabbas?
– Det värsta som kan hända en drabbad är att bara bli sittande hemma i familjen efter sjukhusvistelsen, som efter en stroke som bara varar några dagar. För i familjen förstår man ofta varandra utan ord.
– Viktigaste behandlingen är istället att verkligen bli utsatt för språk. Att komma till en logoped för att träna och dessutom komma ut i samhället och tvingas prata med människor utan språkproblem.
Finns någon form av annan hjälp?
– En del tycker att en dator är bra att använda i träningen. Personligen tror jag att en sådan kan bli till hjälp, framför allt när logopeden inte hinner – en dator tröttnar ju aldrig. Men man behöver också träning bland andra människor. Det är bra att komma med i någon av landets afasiföreningar och följa deras verksamhet.
Går det att bli helt återställd efter afasin?
– Ja, faktiskt. En del blir helt symtomfria, andra blir betydligt förbättrade och ytterligare några får fortsatta problem. Det finns alla varianter.
– Förr trodde man att det inte gick att träna språket ytterligare när ett år passerat efter stroken eller olyckan. Det är alldeles fel. Det gör detsamma hur många år som gått – man kan fortfarande träna tillbaka talet.
– Visserligen finns skadan kvar, den går inte att reparera. Men hjärnan är ytterst finurlig. När man tränar språk, så kopplar hjärnan in nya vägar för språket att vandra! Inte så att hjärnan börjar hitta outnyttjade vägar, utan den låter vägar, som den normalt utnyttjar till annat börja dubbelarbeta. För tvärtemot vad man tidigare trott, så finns inga sysslolösa områden inne i hjärnan. Men det finns områden som klarar av extrauppgifter.
Vilken forskning pågår?
– Här i landet är vi inte så många som forskar kring afasi. Men i USA, England och Holland finns flera.
– Forskarna försöker bland annat kartlägga vilka störningar som uppstår vid olika typer av hjärnskador eller vilken specialanpassning som behövs. Men det finns oerhört mycket kvar att göra och undersöka.
