Docent Eva Millqvist, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Kärnsjukhuset i Skövde, är en av Sveriges främsta specialister på doftöverkänslighet. Här svarar hon på våra frågor:
Vad är doftöverkänslighet?
– Den som är doftöverkänslig tål inte dofter eller kemiska ämnen som till exempel parfymer och parfymerade produkter eller tobaksrök. Annat som kan sätta igång en reaktion kan vara blomdofter, luftföroreningar, mögel eller tidningssvärta. Oftast är det bara några enstaka ämnen som startar reaktionen men tunga parfymer är besvärande för många.
Vilka är symtomen?
– Det varierar från person till person. Vanligt är hosta och slem i halsen, täppt näsa och rinnande ögon, andra symtom kan vara tryck över bröstet, andnöd, huvudvärk, yrsel och trötthet. Besvären misstolkas ibland av doktorn som astma eller allergi och det händer ofta att patienterna får astmamediciner, som inte hjälper alls vid doftöverkänslighet.
Hur vanligt är det?
– På Kärnsjukhuset i Skövde har vi gjort en befolkningsbaserad studie bland 1 300 vuxna personer. Den visade att drygt sex procent har en uttalad överkänslighet i luftvägarnas slemhinnor och i ögonen. Problemet är mycket större hos kvinnor än hos män, 70 procent av alla drabbade är kvinnor och det tror vi beror på att kvinnor har ett mer utvecklat nervsystem.
– Bland tonåringar är siffrorna mycket lägre, bara runt en procent, men sedan händer något i 20-årsåldern som ökar känsligheten.
Är det ärftligt?
– Vi vet inte helt säkert, men det tycks finnas en viss ansamling av doftöverkänslig i vissa familjer.
Vad är det som händer?
– Det tycks inte vara luktsinnet eller luktnerven som triggas igång av dofterna, utan reaktionen kommer via det så kallade kemiska sinnet. I vårt nervsystem har vi en mängd receptorer, mottagare, som fångar upp signaler och skickar dem vidare till centrala nervsystemet. Normalt finns en skyddsbarriär, som gör att doftämnena sveper förbi utan att det händer något. Men hos vissa är tröskeln så låg att man påverkas. Receptorerna “öppnar sig” och tar emot signalerna och skickar dem till kemiska sinnet som reagerar som om vi utsatts för en jättedos kemikalier. Det här kallas för sensorisk hyperaktivitet, SHR.
Hur vet man att det handlar om doftöverkänslighet och inte om astma eller allergi?
– Vid doftöverkänslighet finns inga antikroppar, som vid allergi, och det är inget som avslöjas vid en vanlig läkarundersökning. Först måste man göra en noggrann undersökning för att se att det inte finns något annat som orsakar hostan, som astma, KOL eller lungcancer.
– På större sjukhus kan man fortsätta utredningen med hjälp av ett capsaicintest. Testet har utvecklats på Sahlgrenska universitetssjukhuset och går ut på att patienten andas in ånga med capsaicin – det starka ämnet i chilipeppar – och sedan mäts hostattackerna. På det sättet kan man mäta luftvägarnas känslighet för dofterna.
Är doftöverkänslighet farligt? Kan man dö av det?
– Nej, för trots att man upplever andnöd, kan man ändå andas om man har en doftöverkänslighet. Det blir inga kramper i luftrören som kan förekomma vid astma. Men det är viktigt att man har rätt diagnos. Det är inte jättevanligt, men förekommer, att man samtidigt har astma. Har man fått astmamedicin ska man inte experimentera och testa om det inte ändå “bara” är överkänslighet utan att först rådgöra med sin läkare.
– Men vardagen kan ändå vara nog så jobbig för den som är känslig. Överallt utsätts man för olika dofter. Hotellkedjor tillsätter sina egna, personliga dofter i luftsystemen för att man ska känna sig “hemtam” i miljön, den begagnade bilen du köper kan vara sprejad med nybilsdoft, butiker prepareras med olika dofter och tvättmedel och sköljmedel blir allt starkare parfymerade. Det finns idag till och med babyparfymer!
Har överkänsligheten ökat under senare år?
– Det vet vi inte heller, men vi kommer att göra en uppföljning av studien från 2006 och då kan vi se om det blivit någon förändring.
Har rökstoppet på offentliga platser förbättrat situationen?
– Ja, absolut! Tobaksrök är besvärande för väldigt många och stoppet har gjort det lättare för människor med överkänslighet att vistas i olika miljöer.
Finns det någon bra behandling som tar bort överkänsligheten?
– Nej, vi har ingen effektiv medicin som hjälper, det enda man kan göra är att försöka undvika det som man inte tål. Det ställer också krav på familjen och arbetskamraterna att visa hänsyn. Det brukar fungera bra om man bara informerar sakligt. Doftöverkänslighet är ingen inbillning utan tuff verklighet för den som är utsatt.
Du forskar kring doftöverkänslighet. Finns det något nytt som kan ge hopp om effektiv behandling?
– Jag vet att man håller på att utveckla receptorblockerare, så att doftsignalerna inte fångas upp och man slipper oönskade reaktioner.
