Hillevi Rylander är överläkare på Onkologiska kliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Här berättar hon om lungcancer och olika behandlingsmöjligheter.
Hur vanlig är lungcancer?
– Drygt 3 000 drabbas varje år i Sverige. Numera är sjukdomen nästan lika vanlig hos kvinnor som män, till och med vanligare bland kvinnor under 55 års ålder. Dessutom ökar lungcancerfallen mest bland kvinnor.
Vilka är riskfaktorerna?
– Rökning är den absolut dominerande riskfaktorn, men det är viktigt att vara medveten om att 10 procent av de drabbade aldrig rökt. Detta gäller framförallt yngre personer och kvinnor. Andra riskfaktorer är radon och asbest.
Finns skillnader mellan kön och ålder och kan ärftligheten ha betydelse?
– Lungcancern är vanligare hos kvinnor än män i yngre ålder. Bland äldre än 70 år dominerar männen. Sannolikt finns en viss ärftlig benägenhet att utveckla sjukdomen både hos rökare och ickerökare.
Är risken att drabbas lika stor för de som lyckats fimpa?
– Risken att drabbas minskar om man lyckas sluta röka, men man hamnar aldrig på lika låg risk som om man aldrig börjat.
Vilka olika typer av lungcancer finns det?
– Det finns två större huvudgrupper; småcellig och icke småcellig. Småcellig utgör 15 procent av alla fall och består av flera undergrupper. Tidigare var det allra vanligast med skivepitelcancer, men på senare år har adenocarcinomen ökat kraftigt och står för ca 40% av alla lungcancerfall. Det är den typen ickerökare oftast drabbas av.
– Lungcancer är en allvarlig sjukdom. Generellt går det lite bättre för kvinnor än för män. Bäst överlevnad har patienter med små tumörer och av dessa botas fler än hälften. Men i över hälften av fallen har sjukdomen vid diagnos spridit sig till andra organ och då finns ingen bot. Men cellgifts – och strålbehandling kan bromsa sjukdomsförloppet, förlänga livet och öka livskvalitén.
Vilka är symtomen?
– De kommer ofta smygande. Hosta, andfåddhet och viktnedgång är vanliga symtom. Ibland har huvudtumören redan hunnit skicka metastaser (dottertumörer) till t ex lymfkörtlar eller skelett och dessa, exempelvis en svullnad på halsen eller smärtor från skelettet, gör att man söker vård.
Vilka behandlingsmöjligheter finns?
– Har man en liten lokaliserad lungcancer som inte spridit sig är operation att föredra, men det förutsätter att man har så god lungfunktion att man klarar ta bort en del av lungan. Operationen kompletteras sedan ofta med cellgiftsbehandling.
– En större tumör som kanske också spridit sig till lymfkörtlar kan man behandla med en kombination av cellgifter och strålbehandling. Om sjukdomen spridit sig till andra delar i kroppen brukar man börja med cellgiftsbehandling. I sådana fall blir det också ofta aktuellt med strålbehandling för att lindra symtom som t ex smärta.
Finns någon aktuell forskning?
– Ja, på flera olika områden; t ex om screening och ärftlighet. Man forskar också kring olika typer av strålbehandling och nya läkemedel. Man letar ofta efter fler olika sätt att skräddarsy behandlingen. Behandlingarna blir också hela tiden mer effektiva.
Vilken psykologisk hjälp kan vården erbjuda drabbade?
– Det varierar mellan olika kliniker. I det här sammanhanget förtjänar lungcancerpatientföreningen Stödet (www.stodet.se) att nämnas. Den har kommit att spela en allt större roll för både lungcancerpatienter och deras anhöriga.
