Hans Hedelin är docent och professor i urologi med 30 års yrkesverksamhet bakom sig. Han arbetar på urologiska kliniken vid Kärnsjukhuset i Skövde och forskar inom området prostatit. Här svarar han på våra frågor om sjukdomen.
Vad är kronisk prostatit?
– Man har länge trott att det alltid är en kronisk inflammation av prostatan, men idag vet man att det i ungefär hälften av fallen handlar om smärtor från bäckenbottenmuskeln. Det här har man vetat om de senaste tio åren i USA, men kunskapen har inte funnits i Sverige förrän de senaste två åren. Vi föredrar därför att kalla tillståndet för kroniskt bäckenbottensmärtsyndrom idag.
Vilka drabbas?
– Främst män mellan 20 och 45 år, och i regel blir sjukdomen livslång. En finsk undersökning visade att tio procent av männen var drabbade, men jag tycker att det låter som en för hög siffra. Det finns ingen motsvarande svensk undersökning.
Vilka är symtomen?
– Mycket vanligt är smärtor i perineum, området mellan pungen och ändtarmen. Smärtorna kan stråla upp i ryggen och på insidan av låren. En del kan också ha smärtor i själva penis, men det är mera ovanligt. Många har vattenkastningsbesvär med en tvingande känsla av att vilja tömma blåsan. Man kan också ha smärtor vid utlösning och även om sjukdomen inte ger impotens så kan den orsaka störningar i sexlivet.
Vad beror sjukdomen på?
– Det vet man inte, men troligtvis har de som drabbas en medfödd känslighet och ökad risk för att drabbas. Ibland kan sjukdomen utlösas av att man suttit kallt eller haft blöta kläder på. Jag har hört många berättelser om hur man suttit i en kall bil eller på en kall sten och så bröt “helvetet” löst. Urinvägsinfektion tycks också kunna utlösa sjukdomen. När det gäller de som har en svaghet i bäckenbottenmuskeln är orsaken att det blir kramp i muskeln, men vad som orsakar krampen är inte klarlagt. Man tror att stress, särskilt bland yngre män, kan vara en utlösande faktor.
Vad finns det för behandling?
– Att hålla sig varm på underkroppen är det allra viktigaste. Många upplever lindring av varma bad eller att sätta en värmedyna i skrevet. Det här är en sjukdom som är allra värst på vintern, och den kan verkligen begränsa livskvaliteten.
– Smärtstillande mediciner har tyvärr sällan god effekt, vissa kan dock ha nytta av läkemedel som Gabapentin och Lyrica, vilka bland annat används mot epilepsi. Antibiotika kan ges i den akuta fasen och naturligtvis också om det handlar om en urinvägsinfektion eller en inflammation orsakad av bakterier.
Finns det alternativa behandlingar?
– Inte några som man sett har fungerat bra på sikt. Jag var från början positiv till naturmedlet Cernitol men har inte stött på så många som blivit hjälpta av det. Däremot har jag flera patienter som faktiskt flyttat utomlands, till varmare klimat, och som nu mår jättebra. Jag vet flera som passar på att ta långsemester i solen på vintern.
Har du träffat patienter som känt sig missförstådda av vården?
– Ja, en del patienter upplever att de blir misstrodda. Det kan också vara frustration över att det här är en sjukdom som man måste lära sig att leva med och att doktorn inte kan bota den. Men det är en fruktansvärt jobbig sjukdom med ordentliga smärtor som måste tas på allvar.
Finns det forskning?
– Ja, i USA har man avsatt mycket pengar till forskning om detta, men ännu så länge har man inte kommit fram till mycket. Man har sett att antibiotika kan hjälpa vid det första skovet, sedan har det föga effekt.
Vad går din egen forskning ut på?
– Vi har gjort en studie på 15 patienter utifrån de nya rönen att smärtorna kan komma från en försvagad bäckenbottenmuskulatur. Vi har tittat på om de kan bli hjälpta av en sjukgymnast som lär ut basal kroppskännedom och psykodynamisk kroppsterapi. Resultaten är positiva. En har blivit helt bra och de övriga 14 har blivit klart förbättrade. En förhoppning är att metoden så småningom ska bli allmänt vedertagen.
