Christopher Lindberg är överläkare och docent vid neurologen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Han har träffat och behandlat många patienter med MG och lär även ut kunskapen om MG och andra neuromuskulära sjukdomar till blivande läkare.
Vad är MG, myastenia gravis?
– MG är en muskelsjukdom som ingår i gruppen autoimmuna sjukdomar. Den gör så att patientens immunförsvar angriper överföringen från nerverna till musklerna. Det innebär att musklerna tröttas ut på ett sätt som inte är normalt.
Varför får man MG?
– Precis som för andra autoimmuna sjukdomar är orsaken inte fastlagd. När det gäller MG vet man i alla fall att sjukdomen inte är ärftlig. MG är vanligare hos kvinnor än hos män, och den som har andra autoimmuna sjukdomar, till exempel Crohns sjukdom, har också högre risk för MG.
Hur vanligt är det med MG?
– Det är en ovanlig sjukdom och man räknar med att en person på 100 000 får diagnosen varje år. MG kan debutera när som helst mellan 10 och 90 års ålder, men det är vanligast att få sjukdomen i åldrarna 15-30 år. Det är inte alltid som man får diagnosen direkt. Den kan av olika skäl dröja något eller några år.
Vilka symtom får den sjuke?
– De viljemässigt styrda musklerna blir svaga vid uttröttning. Detta kan drabba muskulaturen på olika ställen i kroppen. En person med MG kan bli helt uttröttad bara av att lyfta händerna ovanför axlarna, som när man tömmer en diskmaskin och ska ställa in tallrikarna i skåpen.
– Det är inte ovanligt att även ögonmusklerna drabbas. Då kan ögonlocken falla ner och man får dubbelseende. Även nackmuskulaturen kan bli uttröttad och då har den sjuke svårt att hålla upp huvudet.
– Den som har MG kan också märka att när man går ner eller uppför en trappa orkar man bara halvvägs innan benmusklerna blir svaga.
Muskulaturen i mun och svalg kan påverkas och den sjuke får då svårt att tugga och svälja och talet kan bli sluddrigt.
– Sjukdomen börjar ofta med just ögonsymtom och efter ett till två år kan andra besvär komma. Även andningen kan försämras av MG.
Hur ställs diagnosen?
– Det är en neurologspecialist som ställer diagnosen. Man mäter antikroppar i blodet eller gör en elektrisk undersökning av musklerna. Man kan också göra ett läkemedelstest. Då ger man ett läkemedel intravenöst och sedan ser man om musklerna fungerar bättre. Om det fungerar sker resultat redan efter 30 sekunder.
Hur påverkas den sjuka socialt?
– Många patienter tycker att det är jobbigt att inte veta hur de mår och vad de orkar från dag till dag. Det är väldigt individuellt hur sjukdomen påverkar den drabbade. En del klarar att jobba heltid, andra mår så dåligt att de måste ligga länge på sjukhus och till och med på intensivvården om andningen sviktar. Man får inte glömma att det här är en sjukdom som vissa patienter så sent som på 1960-talen dog av.
Vad finns det för behandling?
– Det finns flera olika typer av behandling. Läkemedel, till exempel Mestinon, ger bättre funktion i musklerna. En annan behandling är thymusoperation, då thymus, som sitter bakom bröstbenet, opereras bort. Det är en operation som ger bra resultat för många. Cirka 50 procent av de opererade blir mycket bättre eller helt bra inom en tre- till femårsperiod.
– För svårare fall kan man ge immunhämmande mediciner, till exempel kortison. Det viktigaste att tänka på är att de allra flesta MG-patienter med behandling kan leva ett normalt eller nära nog ett normalt liv, och att många till och med kan avsluta behandlingen och förbli symtomfria.
