Catharina Nelson är leg läkare och urologspecialist vid Urologmottagningen Tulegatan i Stockholm. Många av hennes patienter kommer för att få hjälp för den vanliga men ganska okända kvinnosjukdomen uretrit. Här svarar hon på våra frågor:– Uretrit är en inflammation i urinrörets slemhinna, som hos kvinnan är cirka 4–6 cm långt. Urinvägsinfektion kallas också blåskatarr eller cystit och är begränsad till urinblåsan.
– Uretrit förekommer i två olika typer: Bakteriell uretrit, som vanligen är en sexuellt överförbar sjukdom och som bland annat förekommer i samband med klamydia eller gonorré. Icke bakteriell uretrit, som mer är ett lokalt svar på någon inflammation i kroppen och då även på autoimmuna inflammationstillstånd.
– Icke bakteriell uretrit kan man se vid bland annat autoimmuna sjukdomar i rörelseorganen som till exempel Reiters sjukdom, Bechterews och psoriasis och även vid fibromyalgi. Patienter med Irriterad grovtarm, IBS, har ofta uretritbesvär.
– Cirka 10 procent av alla med endometrios, då delar av livmoderslemhinnan som ligger utanför livmodern, har uretrit.
– Felaktig eller inte tillräckligt behandlad urinvägsinfektion och/eller stress kan också utlösa besvär.
– Symtomen varierar eftersom varje kvinna är unik, men vanliga symtom är diffusa buksmärtor långt ner i buken, täta trängningar med sveda och en brännande känsla under och efter att man tömt blåsan. En del patienter säger att de “kissar taggtråd”, att de har en eldsvåda nere i buken, några har ont längst in mot urinblåsan, andra har ont vid urinrörets mynning. Vissa har svag urinstråle och tycker inte att de tömmer blåsan helt när de kissar.
– Vi vet inte hur vanligt det är, mörkertalet är stort, men själv är jag övertygad om att det är väldigt många och många fler än som fått diagnosen.
– Eftersom forskningen är så gott som obefintlig kring den här sjukdomen kan jag bara svara efter min egen erfarenhet. Och det är att uretrit kan debutera under de sena tonåren i samband med sexdebuten och fortgå ett par år. En eventuell graviditet kan sedan minska patientens besvär. Sjukdomen kan också uppstå eller komma igen när kvinnan är runt 35–40 år och under och efter klimakteriet. Den största orsaken till uretrit efter klimakteriet är den lokala östrogenbristen.
– Ja, kvinnor är mer utsatta än män. Hos mannen uppträder urinvägskatarr främst vid reumatiska åkommor eller vid prostatit, inflammation i prostatakörteln, och jämställs ibland med kvinnans urinrörskatarr. Men besvären hos mannen är mer symtom på prostatiten.
– Det vet vi idag tyvärr ingenting om.
– Farligt blir det aldrig, men kvinnan måste få hjälp med lindring av sjukdomens symtom. Det är därför bra om hon även besöker en gynekolog när hon får besvär.
– Ordet förebygga är ett svårt och ibland allför krävande begrepp. De här kvinnorna känner ibland att de blivit utlämnade och kränkta under resan i vården. Man kan förebygga då man vet vad som ska förebyggas och hur, men många av de kvinnor som kommer till mig är oroliga för att de drabbats av en svår sjukdom. Då måste de först få ett namn på vad de har, innan de kan undvika sådant som ger symtom.
– Vad som kanske kan nämnas är att hålla sig jämnvarm under vintertid, gärna bada sommartid men alltid byta blöta badkläder direkt efteråt. Efter att man haft sex ska man inte genast tvätta underlivet eller göra toalettbesök, för då bryter man det slemhinneskydd mot infektioner och inflammationer man har i underlivet.
– Det finns flera varianter. Jag brukar lägga en lokalbedövningsgel tillsammans med antiinflammatorisk kortisonsalva direkt in i urinröret. Behandlingen upprepas flera gånger med regelbundna mellanrum.
– Om patienten har mycket ont efter att ha kissat, kan man lägga till silverklorid som droppas in i urinblåsan.
– Ibland har patienten plågsam kramp i urinröret, och då lägger jag till kramplösande alfablockerare som är samma grupp medicin som män med prostatabesvär får.
– Det finns olika typer av kortison som används vid uretrit. Vanligast är den svagare typ I, men vissa urologer använder betydligt starkare kortison av typ VI. Ofta kan doktorn samtidigt vidga urinröret.
– Den äldre kvinnan kan behöva få östrogen vaginalt, som då även sprider sig till urinröret. Jag brukar också ge urinsurgörande läkemedel, som är ett urinvägsantiseptikum alternativt tranbärskapslar eller tranbärsbrustabletter. En del kvinnor får antiimflammatoriska tabletter i kurer.
– Vår strävan är att alla patienter ska bli symtomfria, men jag kan inte garantera fullständig bot. Risk för återfall finns alltid och det är ytterst viktigt att informera om vad de då kan göra, för att minska rädslan. Vid återfall har stressfaktorn stor betydelse.
