Läkare: Det är viktigt att kvinnor opereras rätt!
Johanna Österberg är överläkare vid kirurgkliniken på Mora lasarett. Hon har utvecklat en speciell titthålsmetodmetod för att operera kvinnor med lårbråck. Och bråcken bör opereras, oberoende av symtomen, annars ökar risken för tarmvred. Här svarar doktor Österberg på våra frågor om lårbråck och den nya operationsmetoden:
Vad är det för skillnad på ljumskbråck och lårbråck?
– Ljumskbråck innebär en svaghet i bukväggens muskulatur som gör att bukhinnan kan bukta fram som en säck. Den här säcken kan innehålla tarm eller fett från bukhålan. Om innehållet kläms eller irriteras gör det ont.
– Ljumskbråck (inguinala bråck) uppstår ovanför ljumskligamentet (en sena som markerar gränsen mellan bukväggen och låret).
– Lårbråck (femorala bråck) är ett bråck som passerar nedanför senan och ner genom den trånga lårkanalen, där blodkärlen till benet går. Skillnader i kvinnlig och manlig anatomi medför att könen utvecklar olika typer av bråck. Cirka 25 procent av alla bråck hos kvinnor är lårbråck, medan bara 1 procent av männens bråck är det. Lårbråcken blir lättare inklämda och kan orsaka livshotande tarmvred.
Vad beror lårbråck på?
– De beror på ärftliga faktorer. Risken för lårbråck är dock högre för kvinnor som fött många barn eller gått ner kraftigt i vikt. Rökning och vissa läkemedel som kortison försvagar kroppens bindväv och utgör riskfaktorer.
Vilka är symtomen och när ska jag gå till doktorn?
– Det vanligaste symtomet vid ljumskbråck är att man får ont eller känner obehag i ljumsken vid ansträngning. De flesta ljumskbråck syns som en utbuktning när patienten undersöks i stående ställning. Inte sällan kan bråcket sträcka sig ända ned till pungen hos män och till blygdläpparna hos kvinnor. Bråcket glider oftast spontant tillbaka in i bukhålan om man lägger sig på rygg.
– Kvinnor som känner en svullnad eller knuta i ljumsken eller ner mot blygdläppen skall söka sin vårdcentral för remiss till kirurg.
– Debuterar bråcket med akut smärta, illamående, kräkningar och stopp för gaser kan bråcket vara inklämt. Bråcket känns då oftast som en hård knöl som inte går att trycka tillbaka. Då ska man söka akut!
Hur behandlas den här sortens bråck?
– Med operation. Bråck kan inte läka av sig självt!
– I Sverige utförs omkring 16 000–18 000 ljumsk- och lårbråcksoperationer per år. Av dessa är knappt 1 600 på kvinnor.
– Den teknik som är den vanligaste och som passar den manliga ljumsken, öppen främre nätplastik kirurgi (Lichtenstein plastik), är inte lämplig att använda på kvinnor eftersom man då kan missa ett lårbråck.
– Kvinnor bör opereras med en metod där man kan inspektera hela ljumskens insida, till exempel med titthålsteknik. Det är viktigt att lårkanalen kontrolleras, så att man kan reparera och förebygga ett lårbråck. Det görs bäst med en bakre nätplastik med titthålskirurgi. Man kan även operas öppet med ett bakre nät . Tyvärr opereras fortfarande de flesta kvinnor på fel sätt. Vi har också sett att komplikationerna och dödligheten är högre bland kvinnorna och det beror oftast på att de inte fått rätt operation från början och att man då inte upptäckt lårbråcket.
– Det är viktigt att kvinnor opereras rätt från början för att undvika att de måste opereras om och för att minska risken för framtida tarmvred!
– På kirurgkliniken i Mora har vi försökt se till att våra patienter opereras enligt de nya riktlinjerna och operationen utförs i de flesta fall med titthålskirurgi. Här använder vi titthålskirurgi i 80 procent av ljumsk- och lårbråcksoperationerna medan motsvarande siffra i landet är 20 procent, enligt Svenska Bråckregistret.
– Patienter med lårbråck måste oftare opereras akut, vilket leder till fler komplikationer. Därför vill vi försöka hitta kvinnor med bråck i tid så att de kan opereras även om de inte har några symtom.
– Män med bråck utan symtom behöver däremot inte opereras utan där kan man avvakta.
Hur går operationerna till?
– Vid öppen kirurgi görs ett cirka decimeterlångt snitt, bråcket läggs tillbaka i bukhålan och bukväggen förstärks med ett konstgjort nät.
– Med titthålstekniken går man in genom tre små öppningar i bukväggen. Där placeras instrument samt kamera. Hela ingreppet sker utanför bukhålan, i ett utrymme mellan bukhinnan och bukväggen. Bråcksäcken med innehåll läggs på plats och täcks sedan bakifrån med ett tunt nät. Patienten är sövd under ingreppet och kan gå hem några timmar senare. Titthålstekniken ger mindre smärtor och snabbare återhämtning och normalt behövs ingen sjukskrivning. De flesta börjar jobba inom den första veckan.
Är det farligt?
– Vid planerad operation är dödligheten låg och de allvarliga komplikationerna få. Men kvinnor har en fyra gånger högre dödlighet än män. Orsaken är den höga andelen femorala bråck och att de oftare måste opereras akut. Det är därför mycket angeläget att i tid hitta de kvinnor som har bråck i ljumsken och göra ett planerat ingrepp. Kvinnor bör veta att det finns operationstekniker som är anpassade just för den kvinnliga ljumskanatomin.
Kan man få tillbaka lårbråcket efter en operation?
– En kvinna med lårbråck som opererats med den fortfarande vanligaste tekniken i landet – öppen främre nätplastik – har högre risk att behöva opereras om eftersom lårkanalen då inte täckts med nät. Det kan i vissa fall bero på att kirurgen missat lårbråcket eftersom det är svårt att inspektera området med den öppna tekniken.
Min första tanke var – det är en tumör! Jag har fått cancer!
Jenny Tigerström låter handen svepa över den blå jeanskjolen. Där under, i ljumsken på höger sida, satt den. En ganska stor knöl, som hon inte känt förut.
– Jag försökte först strunta i det, men ringde ändå till vårdcentralen och fick komma genast, berättar Jenny. Och där visste de direkt vad det handlade om. Knölen var ett bråck. Orsaken till bråcket var förmodligen att jag tagit i för mycket på träningen dagen innan! Dessutom hade jag ju fött barn några månader tidigare och graviditet kan ju också vara ansträngande för bukväggen.
– ”Det måste bli operation” sa doktorn på vårdcentralen, men varnade mig samtidigt för att det skulle ta lång tid, kanske ett par år, innan jag kunde bli opererad.
– Men Johanna Österberg, som är överläkare på kirurgkliniken i Mora, har utvecklat en speciell metod att med titthålskirurgi operera kvinnor med bråck. Och till henne fick jag komma med väldigt kort varsel.
Kan bli stora problem
Jenny är 37 år och bor i Falun, i en charmig villa från 1929 med utsikt över vatten och stadens två spetsiga kyrktorn från köksfönstren. Sedan hon och hennes man Lars flyttade in för några år sedan har de själva rustat upp huset och förvandlat det en drömbostad med gott om utrymmen för sig själva och de två barnen, Oskar, 4 år, och Erik, 1. Mycket av det gamla har bevarats, men ytorna har utökats med stilsäkra lösningar och tillbyggnader. Och genom nya, höga altanfönster kan de se ut över den stora trädgården, som nu vilar i väntan på vår och värme. Det enda som rör sig därute är småfåglarna, som kivas runt fröbehållare som hängts upp i avlövade äppel- och plommonträd.
– Jag har alltid varit aktiv och rört mycket på mig, berättar Jenny när vi slagit oss ner vid det rustika köksbordet, som är en viktig del av husets hjärta.
– Jag var som vanligt på gymmet för att träna och testade en nytt och ganska tufft pass med hantlar och skivstång. Ett par dagar senare upptäckte jag en stor knöl långt nere i ljumsken på högra sidan.
– Det är klart jag blev fundersam. Vad var det här? En cancerknöl? Men nej, så illa kunde det ju inte vara, sa jag mig. Och när jag undersöktes på vårdcentralen fanns ingen tvekan. Knölen i buken var mjuk och när jag låg på rygg sjönk den undan och kändes inte längre.
– Det var bråck. Ingenting riktigt farligt.
– Det kändes förstås inte så roligt att tvingas till så lång väntan. Har man små barn blir det mycket att lyfta och bära och det var sådant jag måste undvika för att inte förvärra bråcket.
– Men efter bara en och en halv vecka fick jag ett telefonsamtal. Det var från Mora lasarett och det var överläkaren Johanna Österberg som ringde upp mig. Hon förklarade att den här sortens bråck som jag hade, lårbråck, var vanligast bland kvinnor och kunde ställa till med stora problem om man hade otur och inte fick rätt diagnos och rätt behandling. Bland annat kunde det bli tarmvred. Hon berättade också om den forskning hon höll på med, där hon använde titthålskirurgi vid den här sortens bråck, och erbjöd mig att bli opererad av henne.
– Att få bli opererad med en metod som var speciellt framtagen för kvinnor, och speciellt av den kirurg som tagit fram metoden, kändes väldigt tryggt, så jag sa förstås ja. Dessutom skulle jag slippa den långa väntetiden.
Ingen smärta alls
Det var sommar och varmt den dagen Jenny skulle opereras. Tidigt på morgonen satte hon sig, renskrubbad och förväntansfull, på bussen som skulle ta henne från Falun till Mora lasarett.
– Jag kände mig inte orolig alls, bara tacksam för allt vad den svenska sjukvården gjort för min familj och mig. Vi har mycket, vad man kan säga, sjukdomsförflutet i vår familj. Oskar blev hjärtopererad som spädbarn, Lars har opererats flera gånger för idrottsskador och så har han diabetes och jag har ulcerös kolit. Men annars mår vi väldigt bra!
Jennys skratt är stort och vitt och ögonen under den rödbruna, tvärklippta luggen lyser. Hon pussar Erik, som räckt ut armarna och vill sitta en stund i mammas knä.
– Operationen tog inte speciellt lång tid och när jag vaknade hade jag inte ont, inte ens sårsmärta! Lars var hemma och tog hand om barnen, men svärfar kom och hämtade mig när jag vaknat upp ordentligt, så jag slapp åka buss hem. Jag fick förstås inte lyfta tungt en tid efteråt, men det var svårt för Erik var ju bara några månader gammal. Men de tre pyttesmå såren efter operationen, där kamera och operationsinstrument gått in, läkte bra och efter att stygnen tagits var allt som vanligt igen.
– Jag har haft tur som opererades med titthålskirurgi, allt var så enkelt och smärtfritt. Men framför allt är jag tacksam att jag fick bli opererad av en kirurg som själv forskat i operationsmetoden. Och som själv tagit fram tekniken att operera just kvinnor med lårbråck, den sorts bråck som drabbade mig!
