Tidigare domnade högerbenet, men idag kan Mikaela Bicevski lättare att röra på sig. Här – tillsammans med maken Patrik Kosowski och barnen Isadora, 3 år och Zack, 1,5 år.
Så fort Mikaela Bicevski reste sig upp, efter att ha suttit på huk eller i soffan, måste hon stå en lång stund och skaka på benet innan hon kunde börja gå. För henne, en aktiv förskollärare med två små barn, var det mycket besvärande.
Men med en ny och snabb behandlingsmetod fick Mikaela tillbaka full rörlighet igen.
– Och så var det förstås en extra bonus att de synliga åderbråcken försvann, säger hon och ler.
Mikaela och hennes man Patrik Kosowski bor med sina barn Isadora, 3 år och Zack, 1,5 år i en ljus och rymlig lägenhet i Malmö.
Mikaela är finlemmad och vältränad och mycket vacker med vitt leende och långt, mörkt hår som är högt uppkammat över hennes brungröna ögon. Hon jobbar som förskollärare med barn i hennes egna barns ålder, medan Patrik är IT-konsult på IKEA.
Så ofta de kan försöker familjen göra roliga saker tillsammans och samma dag som vi träffas har de tillbringat många timmar på Skånes djurpark. Isadora berättar ivrigt att hon fått rida på en ponny och Zack försöker med många ord förklara att han sett en björn. Och eftersom både Mikaela och Patrik är simlärare, är de ofta med barnen i simhallen och har kul både ovanför och under vattenytan.
Träffades i simhallen
Patrik bläddrar i datorn och plockar fram en bild han tagit. Från fotot bubblar alla fyra förtjust under vattnet mot kameran.
– Vi träffades faktiskt också i simhallen, Patrik och jag, berättar Mikaela. Och 2008 gifte vi oss. Vi hade ett riktigt gammaldags och romantiskt kyrkbröllop i Pauli kyrka här i Malmö.
Ingen rädd för att ta sig vatten över huvudet! Hela familjen är ofta i simhallen och håller lika gärna till ovanför som under vattenytan.
Det var för två år sedan, när Mikaela väntade Zack, som åderbråcken och besvären i hennes högra ben började. Hon visste ju att hon hade åderbråck i sin närmaste släkt, både mamma Lena och mormor Märta drabbades tidigt. Men att hon själv skulle råka ut för samma sak hade hon ingen tanke på.
– Jag har pratat med mamma, som också fick sina åderbråck när hon var runt 30 år, precis som jag. Hon tror att de kan ha kommit i samband med hennes graviditeter. Men hon kan ju också ha fått det via jobbet, för hon är nattsköterska där hon går och står mycket.
Mormor Märta hade också stora åderbråck och fick mycket ont i benen. Bråcken var kraftigt synliga på utsidan av benen och de fylldes på och blev allt större genom åren. Hon opererades i 50-årsåldern och då gick man in via ljumsken och drog ut det skadade blodkärlet.
Medicinska skäl
Själv besvärades Mikaela av tyngdkänslan i benet, och att det tog lång tid innan hon kunde stödja på det. Därför gick hon till vårdcentralen.
– Där tog man mig på allvar och rekommenderade mig att kontakta den speciella åderbråckskliniken Scandinavian Venous Center som finns i Malmö och i några andra städer i Sverige. Jag hade aldrig hört talas om dem tidigare, men det var en väldigt positiv upplevelse att komma dit.
Mikaela blev först undersökt med ultraljud. Doktorn förklarade sedan att hon bedömdes ha medicinska skäl att behandlas och att det därför inte skulle kosta henne något.
– Några veckor senare, 18 oktober förra året, opererades jag. Jag
var lite orolig innan…
– Nej, du var väldigt nervös, skrattar Patrik.
Mikaela nickar, jo så var det nog.
– Jag fick något lugnande och doktorn berättade exakt vad han skulle göra.
Metoden som användes, RF eller radiofrekvensablation, är ny och går mycket snabbt. Metoden går ut på att stänga av venen med värme som alstras av radiovågor och under hela ingreppet kontrolleras patienten med ultraljud.
– Jag hade fått lokalbedövning, så det kändes inte alls. Jo, vid ett tillfälle stack det till, men då fick jag bara mer lokalbedövning och så var det bra med det.
Som vanligt igen
Att graviditet är en vanlig orsak till att unga kvinnor får åderbråck har Mikaela förstått, för en jämnårig granne har råkat ut för samma sak.
Hon är ännu inte opererad, men Mikaela själv skulle aldrig tveka om hon får tillbaka problemen.
– Det var inte ett dugg svårt och efter en vecka var allt som vanligt igen, precis som det var innan jag fick mina åderbråck och domningar. Nu kan jag leka och fungera tillsammans med både mina egna barn och barnen på förskolan utan minsta besvär. Och jag kan gå på gym och göra vad jag vill. Åderbråcket är borta och det syns nästan ingenting.
Undvik att sitta stilla!
Gustaf Tegler, Akademiska sjukhuset i Uppsala, är kärlkirurg och berättar här om åderbråck på benen och hur sådana kan behandlas.
Vad är åderbråck?
– Hjärtat pumpar runt blodet i en ständig cirkulation. Det syresatta blodet leds ut från hjärtat till vävnader och organ genom artärerna. Tillbaka till hjärtat går det nu syrefattiga blodet genom venerna och det är just i venerna i benen som åderbråck (varicer) kan uppstå.
Man kan även få åderbråck på andra ställen i kroppen, till exempel i matstrupen och underlivet, men det vi talar om här handlar om åderbråck i benens vener.
Varför får man åderbråck?
– Åderbråck uppstår när klaffarna i venernas huvudstammar, som ska förhindra att blodet av tyngdkraften rinner tillbaka ner i fötterna, inte håller tätt. Då får man ett läckage i venerna och ett ökat tryck i sidogrenar till huvudstammen och så blir dessa ådror större och slingriga.
Orsaken till att klaffarna börjar läcka kan vara att venväggen är försvagad eller att en ytlig propp skadat klaffen, men i de flesta fall vet man inte vad den bakomliggande orsaken är.
Hur vanligt är det?
– Man räknar med att 20-25 procent av alla vuxna har någon form av åderbråck, något vanligare bland kvinnor än bland män.
Är det ärftligt?
– Ja, det finns en viss ärftlighet. Andra orsaker kan vara hormoner och graviditet. Åldersförändringar i kärlen gör också att åderbråck är vanligare bland äldre.
Vilka är symtomen?
– Det kan variera från att man har några små kärlnät, så kallade telangiectasier, till att man har utbuktande, ytliga ådror på benen utan att man har några andra besvär, och slutligen till större problem med svullna, tunga ben. Om svullnaden inte behandlas uppstår ofta en brunaktig missfärgning av huden, eksem och bensår.
Kan jag göra något själv för att undvika att bli drabbad?
– Stödstrumpor kan vara bra. De förhindrar inte att man får själva läckaget i klaffarna, men minskar avsevärt på besvären. Undvik att sitta stilla eller stå alltför långa stunder i sträck, och lägg upp benen högt när du sitter. Rör på fötterna ofta och sov med sängens fotända lätt upplyft.
När ska jag gå till doktorn?
– Om man är orolig eller har svåra besvär så kan det vara klokt att få en konsultation av en doktor. Om besvären är av mer kosmetisk natur så behöver man inte uppsöka läkarvård.
Vilka behandlingar finns? Måste jag opereras?
– Det finns flera olika metoder att ta till. Icke kirurgisk behandling med kompressionsstrumpor, som finns att köpa på apoteken, bör alla med åderbråck och besvär använda.
Vid traditionell kirurgi tas den sjuka ådern bort via ljumsken, oftast under narkos.
Här på Akademiska sjukhuset kommer vi nu att införa en modern operationsmetod – radiofrekvensablation (RF) – som första alternativ. Det innebär att de sjuka blodådrorna i benen utsätts för pulserande värme, vilket leder till att ådern skrumpnar och inte längre läcker. Operationen görs under lokalbedövning och patienten kan gå hem redan 20 till 30 minuter efter ingreppet. De flesta patienterna blir av med smärta och tunga och trötta ben direkt efter ingreppet.
Man kan även behandla åderbråck med så kallad sclerosering där man via en kateter sprutar in ett läkemedel i skumform i venen.
På frågan om man måste opereras så finns det inget generellt svar. Det beror på besvär, förväntade behandlingsresultat och patientens övriga hälsotillstånd. Dessutom har landstingen olika uppfattning om i vilken utsträckning operation behövs, varför en del operationer hänvisas till den privata sjukvården. Det handlar ju inte något elakartad sjukdom. Men om man vill bli av med sina åderbråck så måste man opereras.
Kan behandling få åderbråcken att helt försvinna?
– Det beror på hur mycket åderbråck det finns från första början, vilka förväntningar patienten har och hur mycket tid och kraft man lägger ner på behandlingen. Vissa åderbråckspatienter får tillbaka sina åderbråck relativt snart medan andra blir mycket bättre snabbare.
Flera metoder mot åderbråck
Mikaela Bicevski behandlades på Scandinavian Venous Center i Malmö, som är en av företagets fyra kliniker i Sverige, och helspecialiserad på åderbråcksbehandling. Här används följande metoder:
* Endo Venös Laser (EVL) och den liknande metoden Radiofrekvensablation (RF). Båda metoderna bygger på att man stänger venen med värme. RF står för radiofrekvens och kan närmast liknas vid en mikrovågsugn medan EVL (endovaskulär laserobliterering) använder laserljus som värmekälla. Effekten är densamma, att kärlet stängs.
* Virknålsteknik, där man via millimetersmå stickhål drar ut synliga åderbråck med ett virknålsliknande instrument.
* Ultraljudsledd skuminjektion, som används vid komplicerade åderbråck och återfall.
Källa: kärlkirurg Mikael Åkesson, Scandinavian Venous Center i Malmö
