“Jag är så tacksam att sjukdomen upptäcktes i tid”

 

När stickbeskrivningens bokstäver plötsligt började smälta ihop, insåg Charlotte Blomquist, 53, att det var dags för det årliga besöket hos optikern.

– Det var som om jag såg en flik i ena ögat och bokstäverna i stickbeskrivningen flöt liksom ihop.

 

Charlotte är en snygg brunett med sportig look och ekorrpigga ögon. Hon bor med sin sambo i en villa söder om Göteborg och arbetar som koordinator på ett medicintekniskt företag i Mölndal. När hon inte stickar, vilket hon gör nästan varje kväll efter arbetet, går hon och tränar på gymmet, cyklar, tar långpromenader och njuter av den vackra västkustnaturen.

 

Vill man hårdra det kan man säga att Charlotte utan att veta om det gick omkring och bar på en ” tickande bomb” som kunde ha skadat hennes syn för alltid. Charlotte upplevde att ögonen inte längre var med på samma sätt som tidigare. Något var på väg att hända.

– Allt berodde förstås på att jag behövde starkare linser, trodde jag.

 

Men optikern Stefan Michélsen upptäckte flera saker då han undersökte Charlotte.

– Charlotte höll på att utveckla glaukom, grön starr, berättar Stefan Michélsen. En lömsk och ofta ärftlig sjukdom som i många fall upptäcks när det redan är för sent.

– Kommer man inte i tid och starren utvecklar sig och synnerverna förtvinar så förlorar man synen. Det är den hemska sanningen. Orsaken är att trycket i ögat är för högt.

 

Passion för stickning

Sin stora passion för att sticka har Charlotte med sig sedan barnsben – hennes mamma beställningsstickade för legendariska Bohusslöjd på Avenyn i Göteborg.

– Få saker är så rogivande som att krypa upp i soffhörnet med en stickning och en sprakande brasa bredvid. Det ger guldkant i tillvaron, säger Charlotte med ett leende.

 

Kreationerna brukar bli allt från sjalar, halsdukar och vantar till tröjor i regnbågens alla färger. Även klänningar finns på stickningsrepertoaren.

– Jag har min favoritaffär i Göteborg där jag väljer garn och färger efter humör. Oftast blir det olika jord-och höstfärger som jag är svag för. Garnerna kan vara allt från den lite svårstickade mohairen till bomull. Jag tycker om utmaningar och väljer gärna avancerade flätmönster. Det mesta behåller jag men det händer att jag stickar även åt andra. Min sambo beställer halsdukar och vänner och bekanta kommer ibland med önskemål.

 

Indirekt var det alltså Charlottes stora passion för stickning som gav en fingervisning om att allt inte stod rätt till med hennes syn. Så här i efterhand är Charlotte otroligt tacksam att hon sökte hjälp i tid. På databilderna såg optikern direkt att något var fel.

– Det är klart att jag blev rädd, fortsätter Charlotte. Och jag tänker ofta på vad som kunde ha hänt om jag inte gjort undersökningen. Det är därför jag vill berätta om mina erfarenheter.

 

Charlotte skaffade kontaktlinser redan 1995.

– Jag såg bra på nära håll men inte på långt och tyckte det var enklare att sätta in linser än att bära glasögon. Framför allt när man cyklar och promenerar i regn och rusk, vilket jag ofta gör. Därtill tränar jag på gym flera gånger i veckan. Då är det mera praktiskt med kontaktlinser. Det ger en fysisk frihet.

 

Charlotte erkänner dock att det finns nackdelar med de dagliga linserna.

– Det blir dyrt när man som jag har två olika styrkor.

 

Vid kontrollen 2011 hos optikern var Charlottes ögontryck helt normalt. 2012 var det något förhöjt men inte oroväckande.

– Jag hade inga symtom, huvudvärk eller liknande som indikerade att något var fel. Jag kunde ha gått omkring och trott att allt var okej om inte optikern blivit fundersam då Charlotte berättade om “fliken” i ena ögat.

 

Hos optikern Stefan Michélsen ringde varningsklockorna. Efter ytterligare undersökning misstänkte han att hon hade drabbats av både grön starr och epiretinal membran i ögonen, vilket innebär att cellernas membran i det åldrande ögat spricker. Cellerna kan liknas vid byggarbetare som stabiliserar cellernas väggar. Om dessa krackelerar försämras synskärpan, vilket den gjorde i Charlottes fall.

 

Ny metod

Den nya ögonbottenundersökningen, som görs med hjälp av en Optomapscanner, har en lite speciell bakgrundshistoria. Skotten och industridesignern Douglas Anderson hade på 1990-talet en son i femårsåldern som drabbades av näthinneavlossning. Vare sig underökningsmetoderna eller behandlingen kunde rädda gossens syn på ena ögat. Kanske hade dagens avancerade metoder kunnat förebygga och räddat hans syn. Det var bakgrunden och startskottet för den innovative skotten att konstruera och utveckla en apparat som kunde visa hela ögat i tvåhundra graders vinkel. Sedan dess har prototypen utvecklats.

– Undersökningen var väldigt intressant och spännande, berättar Charlotte, det gick snabbt och smärtfritt.

 

Huvudet placerades en bit in apparaten med stöd för hakan. Jag upplevde det som att jag tittade rakt in i solen. Det blixtrade till och sedan såg jag mitt öga på datorskärmen bredvid. Det gick så snabbt och krävde inga förberedelser.

 

Annars, när man gör synfältsundersökningen, måste man ta pupillutvidgande droppar. Dessutom kan undersökningen faktiskt kännas lite. Det gjorde inte denna.

 

Det blev remiss till ögonläkare för vidare utredning. Optikerns misstankar visade sig dessvärre stämma, men tack var tidig upptäckt har den gröna starren kunnat bromsas och behandlas med trycksänkande ögondroppar, och den andra ögonsjukdomen går att behandla.

– Det positiva av två onda ting är att den går att operera, säger hon. Det är inte aktuellt i nuläget men det är skönt att det faktiskt går att göra något åt det.

 

Charlotte tystnar och säger sedan:

– Jag försöker att inte fundera så mycket. Utvecklingen går framåt och man hittar ständigt nya, bättre metoder. Jag är, trots allt, väldigt tacksam för att jag har kommit under behandling i tid.

– Jag vill uppmana alla som problem med ögonen att inte vänta. Gå på regelbundna kontroller!

 

 

 

Den nya metoden är fantastisk!

 

Stefan Michélsen, optiker hos Hendéns Optik i Göteborg, är en av de första i landet som satsat på hälsoundersökning av ögonbottnen med Optomapkamera.

 

Söker många som drabbas av glaukom hjälp för sent?

– Ja, det lömska med glaukom, grön starr, är att om ena ögat är friskt så kompenserar det friska ögat ofta det sjuka. Man märker inget och förloppet mot en bestående synnervsskada pågår i det tysta. Synnerven förtvinar långsamt och man förlorar synen.

 

Vad är det för speciellt med den nya kameran?

– Den tar digitala vidvinkelbilder i 120 graders vinkel som visar 80 procent av näthinnan. Det är ett otroligt bra arbetsredskap. Man ser näthinnans olika nivåer och skikt på en och samma bild.

 

Vilka sjukdomar kan upptäckas?

– Förutom glaukom kan vi exempelvis se näthinneavlossning, högt blodtryck, åldersrelaterad makuladegeneration i gula fläcken, hjärntumörer, stroke, och diabetes. Den nya tekniken ökar möjligheten att hitta väldigt små förändraringar tidigt på hela näthinnan.

 

Vad gör du när du upptäcker något misstänkt?

– Oavsett vilken teknik som används vid undersökningen, vi har flera, så skriver jag remiss till specialistläkare.

 

Finns den nya apparaten över hela landet?

– Inte ännu men det blir säkert standard hos både optiker och ögonsjukvården så småningom.

 

Du undersökte Charlotte Blomquist och hittade två ögonsjukdomar, bland annat glaukom, hur vanlig är hon som patienttyp?

– Det är den största och vanligaste gruppen. Oftast rör det sig om äldre människor, merparten är över sjuttio år. Men eftersom glaukom har en ärftlig komponent kan det även krypa ner i åldrarna. Jag vill uppmana alla med grön starr i familjen eller i släkten att kontinuerligt undersöka sig.

– Redan i 40 årsåldern kan man ha smygande tecken på glaukom. Ett allmänt råd är att undersöka sig vartannat år mellan 8-18, vart tredje år 18-40 år, vartannat år 40-65 och därefter en gång per år.

 

Kan man få glaukom utan att ha ärftligt påbrå eller högt ögontryck?

– Ja, det kan man. Charlotte hade ingen känd ärftlighet och hennes ögontryck var bara lite förhöjt. Det är det som är det lömska med glaukom. Det hade i normala fall inte lett till remiss för vidare utredning.

 

Vad gjorde dig misstänksam?

– Charlotte hade försämrad synskärpa, ett litet synfältsbortfall och även synnervens utseende gjorde mig fundersam.

 

Det kostar cirka sjuhundra kronor att göra ögonhälsoundersökningen vad får man för pengarna?

– Man får veta hur ögonen mår och om det finns tecken på sjukdom eller skada. Då finns en chans att åtgärda felet och bromsa förloppet i ett tidigt skede.