Behandlingsmetoder
1. Östrogen. Skrivs ut mot värmevallningar och svettningar i form av tabletter, gel eller plåster. Idag rekommenderas inte en behandling längre än fem år och många väljer att sluta tidigare. Risken då är att man får tillbaka sina besvär. Om slemhinnorna i underlivet är torra och sköra räcker det ofta med att behandla med svagt östrogen, och bara lokalt. Det finns både vaginalringar, vagitorier och kräm som förs upp i slidan. Det är viktigt att diskutera behandlingen med din läkare, särskilt om du har eller har haft bröstcancer.
2. SNRI-preparat. Om man inte vill eller kan använda östrogen kan man prova antidepressiv behandling, så kallat SNRI-preparat, som minskar svettningarna en del.
3. Alternativa behandlingar. Akupunktur och djupavslappning tycks kunna minska besvären. Värmevallningar beror till viss del på stress, lär du dig hantera den, kan det hjälpa.
Menopaus
Menopaus betyder inga fler menstruationer. Det vet man med säkerhet ett år efter sista mensen. Menopausen inträffar i genomsnitt vid 51–52 års ålder, är normalt mellan 45 och 58.
Klimakteriet kallas även för övergångsåldern och innefattar åren närmast före och efter menopaus då östrogenproduktionen gradvis minskar. Processen tar cirka tio år.
Vad händer i kroppen?
Östrogennivåerna går ner och därför kan man få besvär med värmevallningar och svettningar. Nedgången i östrogen påverkar kroppens termostat som sitter i hjärnan. Termostaten blir instabil och kan plötsligt signalera att man behöver svettas för att sänka temperaturen även om det inte är så. Den sista menstruationen inträffar någon gång under nedgången men man kan ha besvär även innan den sista mensen.
Källa: Gynekolog Marie Bixo
Detta kan du själv göra!
1. Träna. Vissa studier visar att fysisk aktivitet hjälper medan andra studier visar att det inte har effekt. Men kroppen gillar att röra på sig och motion är bra för humöret. Dessutom blir det lättare att hålla vikten under denna tid. Även bra för balans och skelett, vilket motverkar benskörhet.
2. Uteslut viss mat och dryck. Prova att undvika kryddstark mat, alkohol och kaffe om du märker att det försämrar.
3. Bädda för sömn. Ha svalt i sovrummet. Sov i bomulls- eller linnelakan och vänd ofta på kudden. Ha en liten fläkt vid sängen.
4. Sluta röka. (Om du nu gör det.)
5. Klä dig i lager på lager. Klä dig i naturliga material, undvik syntet, och ta av och på beroende på hur varm eller kall du är.
6. Kolla hälsokosthyllan. Det finns två sorters växtbaserade läkemedel för behandling av klimakteriebesvär på den svenska marknaden. Den ena innehåller läkesilverax och är godkänt för lindring av besvär som svettningar och vallningar. Det andra innehåller pollenextrakt från bland annat majs, råg och tall.
7. Ät mer fytoöstrogen. Detta växtämne liknar kroppens eget östrogen och finns i sojabönor, sojamjölk, tofu, nötter, alfa alfa, mungbönor, sesamfrön, äpplen och råg.
Källa: Åsa Albinsson, Maria Fröjdh samt gynekolog Marie Bixo.
Klimakteriet och sexlust
Förmågan att bli fuktig vid sexuell tändning är lika stor och snabb hos kvinnor före och efter klimakteriet. Med åren tar det däremot lite längre tid att tända maximalt och få orgasm, men det är inget som händer just i klimakteriet. Sjunkande östrogenhalter kan påverka sexlusten indirekt. Många upplever en känsla av torrhet när vävnaderna i underlivet blir tunnare och skörare. Det kan skava och göra ont och detta kan göra att intresset för sex minskar.
Källa: Lotti Helström, sexolog, gynekolog och överläkare vid Karolinska Institutet och Södersjukhuset.
Vissa får många olika besvär medan andra seglar igenom klimakteriet utan problem. Vad beror det på?
De flesta kvinnor har motstridiga känslor inför klimakteriet.
– Idag är de flesta överens om att kvinnor i klimakteriet inte ska sjukliggöras, men besvären ska heller inte bagatelliseras, menar journalisterna Åsa Albinsson och Maria Fröjdh som tidigare i år utkom med boken Hej klimakteriet (Bonnier Fakta).
– Många anser att förlusten av fertiliteten och frånvaron av mensen har skapat en schablonbild av en förtorkad och förbrukad kvinna. Åtminstone i omvärldens ögon. Samtidigt visar forskning att många kvinnor i verkligheten upplever det som en befrielse när mensen försvinner. Hejdå läckande bindor, PMS och mensvärk, skriver Åsa och Maria i sin gemensamma bok.
Drygt 850 000 kvinnor är i “klimakterieåldern”, det vill säga 45-58 år, bara i Sverige. Ibland får man onekligen intrycket att alla dessa kvinnor har det jättejobbigt när de går igenom klimakteriet. Så är det inte, menar Marie Bixo, professor i obstetrik och gynekologi och överläkare vid kvinnokliniken i Umeå.
– Bland kvinnor i klimakterieåldern är det mellan 50 och 75 procent som drabbas av värmevallningar, vilket är visat i studier. Svettningar, värmevallningar, hjärtklappning, sömnstörningar och torra slemhinnor är klart kopplade till östrogennedgången. För övriga besvär finns ingen vetenskapligt bevisad koppling.
Vissa får många olika besvär och dessutom minskad sexlust och torra slemhinnor, medan andra seglar igenom klimakteriet med oförminskad eller till och med större sexlust än tidigare. Vad beror det på?
– Det vet man faktiskt inte, men sannolikt spelar ärftliga faktorer in. Om ens mamma hade det jobbigt under klimakteriet finns det en ökad risk att man själv får det likadant. Fetma är också en faktor som man vet ökar besvär med svettningar under klimakteriet, säger Marie Bixo.
Man vet också att rökare kommer i klimakteriet i genomsnitt ett och ett halvt till två år tidigare än andra eftersom nikotin får levern att jobba hårdare och därmed bryter man ner hormonerna snabbare. Har man haft kraftig PMS kan man också få värre besvär än andra. Också förmågan att hantera stress kan spela roll.
För drygt tre av tio kvinnor blir besvären så jobbiga att de känner att de behöver hjälp. Ungefär sex procent av alla kvinnor i 50-årsåldern använde år 2012 östrogen i kombination med gestagen, så kallat HRT-preparat, mot sina klimakteriebesvär. Preparatet betraktas idag som den mest effektiva behandlingen mot svåra besvär, till exempel minskar östrogenet antalet vallningar med ca 90 procent.
– Den enda verkligt effektiva behandlingen är att tillföra östrogen. Då blir man i de flesta fall helt besvärsfri. Om man inte vill eller kan använda östrogen kan man prova antidepressiv behandling, så kallat SNRI-preparat, som minskar svettningarna en del, säger Marie Bixo.
Hur vi mår under den här perioden är alltså individuellt. Varje kvinna har sin upplevelse av klimakteriet. Humörsvängningar och problem med sömnen är vanligt för många. Andra känner att de får svårare att koncentrera sig och komma ihåg saker medan andra kan känna sig nedstämda, på gränsen till deprimerade.
Marie Bixos bästa råd är att söka hjälp om besvären är svåra och försämrar livskvaliteten. Då kan en läkare skriva ut östrogen och man tar det då under kontrollerade former. Hon tycker också att man ska vara hälsosamt kritisk mot alternativa preparat som inte säljs på apotek.
– Naturläkemedel kan fungera, men bör tas under en begränsad tid eftersom biverkningar och risker inte är kända för dessa preparat.
Vissa studier visar att fysisk aktivitet hjälper mot klimakteriebesvär…
Kända kvinnor om klimakteriet
“Jag iakttar med förundran hur min kropp förändras, det är nästan rörande. Den markerar övergången och ger mig signaler för att informera om att jag inte är fertil längre. Kära kropp, det visste jag redan, det är helt omotiverat med de här övertydliga tecknen. En märklig kvarleva, en rest från en oupplyst forntid. Klimakteriet borde visas i en monter på Naturhistoriska riksmuseeet, tänker jag när svetten rinner.”
Mian Lodalen, författare. Född: 1962.
“Ja visst gör det ont när äggstockar (b)rister. Varför skulle annars mensen tveka? Det började så. Med en nyckfull mens som kom och gick lite som det passade och första tanken är givetvis cancer. Att koppla ihop MIG med K-ordet var otänkbart, verklighetsfrämmande, näst intill frånstötande.
Och nu då, när blodbadet efter 35 års lidande äntligen upphör, och som jag längtat efter hela livet… Glädje? Lättnad? Eufori, kanske? Naturligtvis inte, utan precis tvärtom.”
Camilla Thulin, designer, författare och kostymtecknare. Född: 1961.
“Det finns en oskriven regel att en kvinna utan menstruation är okvinnlig och oattraktiv. Därför matas vi med idiotiska tips på hur man behåller sin ungdom och menstruation så länge som möjligt. Kan den inte få sluta av sig, när kroppen har tröttnat och ska in i en ny fas? Vad är det som är konstigt med det som är naturligt? Tänk vad skönt att bli av med allt jävla blod, tamponger och slask – en ren befrielse. Det borde väl ändå vara en förändring som ska hyllas?”
“Något har hänt med mig sedan mensen dog. Det är som att det där vilda slagit rot i mig. Ett nytt slags mod och självförtroende. Som att jag först nu blivit riktigt förbannat, skönt vuxen. Jag försöker ingenting längre. Jag vill inte vara 25 år. Jag vill inte vara 35 år. Jag vill vara precis där jag är just nu.”
Källa: Ur boken Hej Klimakteriet!
Vi lottar ut 5 ex av boken Hej klimakteriet (Bonnier Fakta). Tävla här.
