Hösten 2012 fick Katharina Hedblom veta att hennes blodsockervärden var höga.
– Diagnosen typ 2-diabetes kändes som en smäll rätt i ansiktet. Jag blev chockad och det kändes rätt så hopplöst, säger Katharina.
Med sig hem fick hon Metformin som är den första behandling man ger vid typ 2-diabetes för att sänka blodsockret och förebygga diabeteskomplikationer.
Katharina Hedblom
Ålder: 58 år.
Familj: Maken Mikael, fyra barn, fyra bonusbarn, sju barnbarn.
Bor: I Ljusdal.
Gör: Kock.
– Jag visste att jag vägde för mycket. Problemet är att jag alltid varit hungrig och gillat kolhydrater, smörgåsar och fikabröd. På jobbet som kock vande jag mig vid att småäta och smaka av allt. Vikten smög uppåt.
Men Katharina mådde inte bra av medicinen.
– Magen blev dålig, jag hade ständiga diarréer och bad om insulin istället.
Katharina som kallas Gumman av alla hon känner bor på en bondgård i Tegeltjär med familjen och jobbar som kock. När hon väntade sitt fjärde barn vid 44 års ålder drabbades hon av graviditetsdiabetes. Hon behandlades då med insulin och lade om kosten. Nu tre år senare fick Katharina insulin igen morgon och kväll.
– Som gravid skötte jag mig noggrant för att jag var orolig för min ofödde son men den här gången var jag inte lika rädd om mig själv. Jag tänkte hela tiden att jag borde äta nyttigare men det blev inte av, det kändes för jobbigt.
Katharina blev allt tyngre. Som mest vägde hon 100 kilo. Hon var konstant trött och mådde inte bra. Men hur skulle hon fixa det här? Med motionen var det dåligt ställt. Den bestod mest av hushållssysslor. På vårdcentralen frågade läkaren om Katharina ville testa en injektionsbehandling med Victoza för typ 2-diabetes.
– Den skulle inte ersätta insulinet utan fungera som ett komplement till kost och motion. Jag ville ju gå ner i vikt och såg det som en chans, så jag tackade ja och det blev första hjälpen i rätt riktning.

Slutade med sötsaker
Katharina bestämde sig för att lägga om livsstil och testa att dra ner på portionerna.
– Jag såg att många diabetiker äter lågkolhydratkost men det kändes för krångligt.
Hon drog ner på socker och snabba kolhydrater: bröd, potatis, ris och pasta. Hon valde fisk, kyckling och kött och fyllde halva tallriken med grönsaker. Hon slutade helt med sötsaker, godis, läsk och kaffebröd. I början var det nervöst att välja rätt livsmedel och Katharina lusläste innehållsförteckningar.
– Jag hade ingen som helst koll på snabba kolhydrater och var sockret gömde sig i maten men hade stenkoll på blodsockret.
Efter ett par månader började Katharina få kläm på vad hon kunde äta för att må bra. Nya matsedeln bestod av två kokta ägg till frukost och fisk, kyckling eller kött och kokta grönsaker till lunch och middag.
– Jag riktigt kände hur bra kroppen mådde. Jag åt varierat och fick i mig näringsrik kost. Suget efter skräpmat är borta.
Diabetesresan har varit betydligt enklare än hon tänkt.
– Smaklökarna vande sig snabbt av med sockret. Nu vet jag det mesta om nyttiga och långsamma kolhydrater som är bra för blodsockret och så jätteviktiga för oss diabetiker.
– Mina kollegor är riktiga sportfånar som tränar och springer och det smittade av sig. Jag började gå ut och gå, tidiga morgnar och efter jobbet, raska promenader för att få upp flåset och märkte att det gav resultat.

Gick ner sex storlekar
Rätt snart märkte Katharina att hon tappade vikt.
– Det här är ju inte klokt, jag bantar ju inte. Jag äter bara annorlunda, det var väldigt trevligt.
Idag väger Katharina 40 kilo mindre och behöver inte längre medicin.
– I takt med att vikten rasade minskade jag på insulinet. I januari 2021 tog jag sista insulinsprutan. Men jag håller noga koll på blodsockret och jag har blodsockermätaren med mig på jobbet.
De senaste två åren har Katharina kommit in i ett fint flyt för hälsan. Hon springer på morgnarna och promenerar efter jobbet. I vintras deltog hon vid 57 års ålder i sin första tävling på längdskidor, en stugstafett med nummerlapp på magen.
– Jag mår fantastiskt bra. Jag har hittat min grej och det har verkligen stärkt självförtroendet. Jag känner mig starkare och piggare och jag har fått byta ut garderoben helt efter att ha gått ner sex storlekar.
Nyligen var Katharina och kontrollerade sitt långtidssocker.
– Sköterskan var mäkta imponerad att jag hade lyckats gå ner i vikt och lägga om livsstil, hon vet hur jag kämpat. Det viktiga är att jag håller fast vid mitt nya sätt att leva, typ 2-diabetes finns latent och slutar jag med mina hälsosamma vanor kommer den tillbaka. Jag är jättestolt över mina friska värden och att jag lyckats!

Det här händer i kroppen vid diabetes typ 2
Hormonet insulin tillverkas i bukspottskörteln och skickas vidare ut i blodet för att hålla blodsockerhalten på en normal nivå. När vi äter stiger blodsockret och insulin frisätts snabbt till blodet. Vid diabetes typ 2 producerar kroppen inte tillräckligt med insulin eller så är den okänslig för det insulin som produceras, så kallad insulinresistens. Den gör att sockret stannar kvar i blodet och den drabbade får för höga blodsockervärden. Det kan leda till skador på andra organ och vävnader.
Tidiga tecken
- Man kan ha sjukdomen utan några symtom alls
- Ökade urinmängder
- Ökad törst
- Trötthet
- Sämre syn, dimsyn
- Klåda i underlivet
- Stickningar i fötterna
- Domningar i fötterna eller kramp i fötterna på natten
- Återkommande luftvägs-, urinvägs- eller svampinfektioner
- Nedstämdhet
- Män kan ha minskad erektionsförmåga
Riskfaktorer
- Ärftlighet
- Ålder över 45 år
- Bukfetma
- Graviditetsdiabetes
- Stillasittande
- Sömnapné/kronisk sömnbrist
- Rökning
- Hög alkoholkonsumtion
- Långvarig negativ stress.
- Andra faktorer i metabola syndromet, som högt blodtryck, övervikt och blodfettsrubbning.
Källa: Vårdguiden 1177.se, Hjärt-lungfonden, boken Koll på diabetes typ 2 av Kerstin Brismar och Harriet Wallberg
9 steg till lägre blodsocker
Högt blodsocker är en riskfaktor för diabetes typ 2. Men det finns en hel del du kan göra själv för att få ner blodsockret.
- Gå ner fem–tio procent av din kroppsvikt. Lyckas du hålla den nya vikten kan du också hålla ditt blodsocker på en normal nivå.
- Ät varierat och med mycket grönsaker och vegetabiliska fetter, bär, rotfrukter, baljväxter, fet fisk, kyckling. Minimera snabba kolhydrater, söta drycker, mjölmat, fikabröd, sötsaker och processad mat.
- Ät inte sent på kvällen, helst inte efter 19. Då får kroppen bättre möjlighet att reparera sig under natten.
- Småät inte. Det triggar igång insulinet och belastar ämnesomsättningen i onödan.
- Rör på dig regelbundet. När du går i snabb takt anstränger du lår- och sätesmusklerna som visat sig ha störst betydelse för blodsockerregleringen.
- Håll koll på midjemåttet. Fyra av fem diabetiker är överviktiga och har bukfetma. Att gå ner i vikt och minska midjemåttet minskar risken för en lång rad sjukdomar. Du får också lättare att kontrollera ditt blodsocker.
- Bygg muskler. Mer muskelmassa ger en ökad insulinkänslighet. Hög insulinkänslighet gör att kroppen klarar av att ta hand om blodsockret.
- Måna om sömnen. För lite sömn ger en kortare reparationsfas och kroppen hinner inte laga de skador som uppstått under dagen.
- Tänk över stressen. För mycket stress påverkar insulinet negativt och ökar risken för högt blodsocker.