Grattis Steve Sem-Sandberg!

I måndags kväll fick du Augustpriset för din bok "De fattiga i Lodz". – Tack, jag var helt oförberedd. Tacktalet fick bära eller brista.Läs hela intervjun här

Grattis Steve Sem-Sandberg!
Augustprisvinnaren Steve Sem-Sandberg

Hade du väntat dig att få priset?
– Nej, de andra fyra nominerade romanerna är alla så fantastiskt bra. Det är bara en ära för en författare att vara nominerad till priset. Dessutom trodde jag inte att min bok är den typen av bok som man får Augustpriset för.

Men du var ju förhandstippad. Hade du inte förberett ett tacktal?
– Nej, nej det hade jag inte. Tacktalet fick bära eller brista.

Vad innebär det för dig personligen att få Augustpriset?
– Det är ett erkännande av mitt författarskap och att boken har en betydelse även för andra. Det innebär också att den kan nå en bredare läsekrets och att jag får större möjlighet att komma ut till bibliotek och boklådor och få träffa läsarna och höra vad de tycker om boken.

Du har ju vunnit många fina priser som författare genom åren. Senast "De Nios Stora Pris". Vilket pris uppskattar du mest?
– Det går inte att jämföra. Det är två så olika priser. Augustpriset är ett bredare pris. Medan det är en ära att få samma pris som t ex Hjalmar Bergman, Sven Lidman och Klas Östergren har fått genom åren.

Hur kom boken "De fattiga i Lodz" till?
– Jag bodde under många år i Prag och kom då i kontakt med judiska familjer som kom i från den polska staden Lodz. En dag tog jag tåget till Lodz och besökte det judiska gettot. Det som slog mig var att gettot var intakt; husen fanns kvar, om än mycket nedgångna, och gatorna. Jag tyckte mig kunna se taggtråden som omgärdat området. Jag var där under en vecka och gick runt; då kom berättelserna till mig. Till dem fogade jag berättelser från överlevare jag kom i kontakt med och uppgifter jag fann i den 3 500 sidor stora Getto-Krönikan som 12 olika invånare fört under åren som nazisterna höll den avspärrade stadsdelen. Det hade varit svårt att skriva boken om jag inte funnit krönikan.

Hur lång tid tog det att skriva boken?
– Det tog fem och ett halvt år. Ändå är jag en person som skriver varje dag. Det berodde inte på att jag kände olust till att berätta historien, även om vissa delar var plågsamma att skriva. Utan på att jag hade så mycket material.

Vad har du på gång just nu?
– Jag har börjat på en ny roman. När den är klar vet jag inte, men den kommer inte ut nästa höst. Romaner ska ta tid att skriva, för en bra roman är en del av en författares liv.
 
 

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top