När organisationen Avfall Sverige granskade 246 plockanalyser av soppåsar från hela landet – de som vanligtvis sitter under diskbänken – fick sig den svenska källsorteringssjälvbilden en rejäl törn.
Innehållet i soppåsarna visade sig till över 30 procent bestå av returpapper och förpackningar.
– Återvinningen skulle kunna vara betydligt större, konstaterar Jessica Christiansen på Avfall Sverige.
– Men då måste insamlingssystemet göras mer lättillgängligt. Det här är till stor del en bekvämlighetsfråga. Vi ser ju att folk med insamlingscentral redan vid tomtgränsen är duktigast på att sortera ut det återvinningsbara.
Det har gått nästan 20 år sedan tillverkarna av papper och förpackningar tvingades till finansiering av återvinningen, det så kallade producentansvaret.
Att minska slöseriet var ett av huvudsyftena, men utvecklingen har blivit den rakt motsatta – förpackningsmängderna har i själva verket ökat med 75 procent, framgår av en skrivelse från Avfall Sverige till regeringen.
– Industrin vill sälja så mycket förpackningar som möjligt.
Återvinningen kostar extra
och producenterna vill därför egentligen inte ha för hög återvinning, säger Jan-Olov Sundqvist, avfallsexpert på forskningsinstitutet IVL.
Andra brister handlar om
Kläderna. Trots modeexplosionen, med en ökning av klädinköpen med 40 procent på tio år, är återvinningen av textil praktiskt taget obefintlig i Sverige. Bara en liten del – tre av de 15 kilo som varje svensk köper på sig varje år – hamnar någonsin på second hand-marknaden.
Maten. Nära hälften av landets kommuner saknar program för att ta hand om matavfall, sammanlagt en miljon ton per år. Det kan användas till biogas.
Lamporna. Ungefär 200 000 lågenergilampor med tunga miljögiftet kvicksilver slängs i glasåtervinningen varje år. Avslöjandet av SvD nyligen har lett till panikartade insatser för att snabbt få fram säkrare insamlingssystem.
Bristerna inom avfallsområdet har fått regeringen att tillsätta en utredning. Resultatet presenteras i juni.
