Plastindustrin är en gigant med dåligt rykte. Magnus Huss, vd för Plast- och Kemiföretagen, kan visserligen jubla över att den globala plastförbrukningen nu nått den obegripliga nivån 265 miljoner ton och ökar med fem procent årligen.
Men han är samtidigt bekymrad över hur plastförpackningarna, som det heter, “framställs i media”.
– Man får en bild av att plastförpackningar är något fult och dåligt för miljön. I själva verket kan fler och smartare förpackningar hjälpa till att spara resurser och minska avfallsmängderna, säger han.
I länder som Indien ruttnar råvarorna bort i solen i brist på bättre förvarings- och packningslösningar.
I Sverige köper vi som bekant på tok för mycket mat som sedan hamnar i soptunnan. I båda fallen kan fler och bättre förpackningar råda bot mot slöseriet, menar Magnus Huss. Det pågår exempelvis försök med singelpackade bananer, specialpåsar i plast som leder till
en kontrollerad mogningsprocess och minimalt med spill.
– Jordbruket står för den absolut största delen av resursförbrukningen i livsmedelskedjan. Förpackningarnas andel ligger bara på tio procent, säger forskaren Helén Williams på Karlstads universitet.
Det är försvarbart att öka förpackningarnas miljöpåverkan, om det samtidigt leder till minskat spill från kött- och mjölkproduktion, visar hennes forskning.
Men syftet med den svenska lagen om producentansvar är ju att förpackningsanvändningen ska minska?
– Ja, men vi måste formulera en ny syn på förpackningarna. För miljöns skull.
