Ny som FN:s vide generalsekreterare. Foto: Alloverpress
Den 1:a juli tillträder Jan Eliasson tjänsten som vice generalsekreterare för FN. Den tidigare socialdemokratiske politikern och toppdiplomaten blir nu FN-chefen Ban Ki-moons högra hand. Inte sedan Dag Hammarskjölds tid som generalsekreterare (1953–1961) har ett så tungt uppdrag inom FN gått till en svensk.
Och från dag 1 lär Jan Eliasson hamna i hetluften. Vår värld är långt ifrån en fredlig plats. UD avråder i dagsläget från resor till 37 länder och FN har 17 fredsbevarande styrkor ute i världen.
Med hjälp av Anna Jardfelt, direktör på Utrikespolitiska Institutet, har Icakuriren sammanställt tio viktiga utmaningar för Jan Eliasson och FN.
– Det som är på allas läppar, och det som jag tänker på först av allt är Syrien, säger Anna Jardfelt.
Enligt henne illustrerar konflikten i Syrien också de interna utmaningar som FN står inför. Hon nämner att både kompositionen i säkerhetsrådet och vetorätten har ifrågasatts vilket påverkar legitimiteten för hela organisationen.
Är sammansättningen i säkerhetsrådet rimlig? Varför har inte EU en representant? Hur ska FN vara organiserat? En övergripande utmaning, blir att ta med FN in i framtiden.
Förutom de interna utmaningarna finns såväl akuta konflikter som övergripande mänskliga rättigheter på listan. De senare riskerar ofta att hamna i skymundan. Men Anna Jardfelt är hoppfull om att Jan Eliasson kommer att balansera upp även de mindre akuta frågorna på FNs agenda.
Mänskliga rättigheter
Konflikt: Att ständigt värna de mänskliga rättigheterna är en stor utmaning för FN. De senaste årens maktförskjutningar i världen har påverkat inställningen till mänskliga rättigheter. Något som världen blev varse i samband med den arabiska våren.
Åtgärd: Upprätthålla respekten för mänskliga rättigheter. Kommentar: I de här frågorna är Eliasson en viktig ambassadör.
Syrien
Konflikt: Trots påtryckningar från i stort sett hela världen, håller Syriens ledare Bashar al-Assad ett järngrepp om makten i landet. Regimen utsätter den egna befolkningen för våld och systematiska kränkningar. Det är säkerhetsrådet som bestämmer i FN, och i den här frågan är de fem permanenta medlemmarna Kina, USA, Frankrike, Storbritannien och Ryssland inte eniga. Ryssland vägrar att tvinga bort al-Assad från makten.
Åtgärd: Ena säkerhetsrådet.
Kommentar: Utan ett enat säkerhetsråd blir i stort sett hela FN paralyserat.
Klimatfrågan
Konflikt: Klimatfloppen i Köpenhamn visar hur otroligt svårt det är för världens länder att enas om klimatet. Det är en stor utmaning för FN som global organisation att försöka hitta ett sätt att ena nationer där det finns stora meningsskiljaktigheter.
Åtgärd: FN behöver visa vägen på klimatområdet och vara en förebild för sina medlemsländer.
Kommentar: Klimatfrågan är en av FNs stora framtidsutmaningar.
Fattigdomen
Konflikt: FNs millenniummål består av 8 konkreta mål i syfte att bekämpa fattigdomen i världen. Målen ska vara uppfyllda 2015.
Åtgärd: Lyfta upp frågorna på den aktuella dagordningen för FN.
Kommentar: Vid akuta svältkatastrofer spelar FN en otroligt viktig roll. Att lyfta upp de frågorna parallellt med de akuta konflikterna blir en utmaning.
Västsahara
Konflikt: Marocko och Algeriet står på var sin sida i konflikten om Västsaharas framtid. Algeriet anklagas av Marocko för att stödja västsahariernas strävan efter självständighet. FN har utlovat att det ska ske en folkomröstning men den har ännu inte blivit av. Den främsta orsaken är att man inte har lyckats komma överens om vilka som ska få rösta.
Åtgärd: Lösa det dödläge som har uppstått sedan vapenvilan 1991.
Kommentar: Den utlovade folkomröstningen har gett FN problem att förhandla i konflikten.
Israel-Palestina
Konflikt: Sedan FN beslutade att dela upp Palestina i en judisk och en arabisk del 1947 har konflikten i området pågått. Även här finns ett problem att ena säkerhetsrådet. I det här fallet är det USA som nyttjar sin vetorätt och vägrar att fördöma Israels agerande.
Åtgärd: Ena säkerhetsrådet.
Kommentar: Så fort det saknas en samsyn i säkerhetsrådet kan FN inte vara tydligt med sina mål. Utmaningen består i att förklara det agerandet utåt.
Afghanistan
Konflikt: Efter terrordåden i USA 2001 inleddes kriget mot terrorismen, riktat mot talibanregimen. Efter år av massiva militärinsatser ska de militära trupperna dras ut 2014. Då kommer FN-styrkorna på plats att få en ny roll.
Åtgärd: Skapa stabilitet i området.
Kommentar: När militären lämnar kommer FNs roll bli att fokusera på de civila uppgifterna.
Kvinnofrågorna
Konflikt: Kvinnor har en särskilt utsatt roll i konflikter. Sverige har en stark tradition i världen att värna kvinnors rättigheter. (Margot Wallström har tidigare arbetat med de frågorna på uppdrag av Ban Ki-moon.) Det blir en viktig uppgift för Jan Eliasson att påminna om dem.
Åtgärd: Hålla debatten om kvinnofrågorna vid liv.
Kommentar: Om inte stater som Sverige driver på och påminner, är det här frågor som riskerar att försvinna.
Sudan
Konflikt: Sedan Sydsudan utropades som en egen stat, fri från
Sudan, har de två länderna haft en skakig relation. Gränserna mellan länderna är oklara, likaså hur oljan ska fördelas. Situationen är instabil.
Åtgärd: Skapa stabilitet i området.
Kommentar: Jan Eliasson har erfarenhet av konflikten sedan sin tid som särskilt sändebud i Sudan.
