Sopsortera, flygkompensera eller köpa närodlad mat? Det kan vara svårt att veta vad man ska lägga kraft på för att hjälpa klimatet. Men rekommendationerna från myndigheter och miljöorganisationer är samstämmiga. Transporter, uppvärmning av våra bostäder, hur mycket el vi förbrukar, och hur mycket kött vi lägger på tallriken är de viktigaste. Enligt Naturvårdsverket står de för ungefär hälften av utsläppen i Sverige.
Om man jämför med internationell statistik, släpper Sverige ut förhållandevis lite koldioxid per person och år. Men det finns ingen anledning att bli skrytsam för det. Utsläpp som vi indirekt orsakar genom import av varor som kläder och leksaker ingår inte i statistiken. Om de importerade varorna skulle räknas, skulle Sveriges siffror se mörkare ut.
Klimatforskaren Annika Carlsson-Kanyama på Försvarets Forskningsinstitut, FOI, menar att vi behöver ändra vårt beteende, köpa färre varor och i stället spendera våra pengar på tjänster.
– Att vara fattig kan man rekommendera, säger hon lite skämtsamt. Gå i second hand-butiker i stället för att handla nytt, lämna till skräddare i stället för att kasta.
Annika Carlsson-Kanyama tipsar om att konsumera tjänster eller göra saker som inte kräver att man köper något. Helt enkelt aktiviteter som inte belastar klimatet.
– Titta på folk, fönstershoppa, bara vara, eller ha sex. Det är resurseffektivt, säger hon.
Annika Carlsson-Kanyamas forskning visar att mäns beteenden orsakar större utsläpp av växthusgaser än kvinnors, samtidigt som män är mindre benägna att ändra sig än kvinnor är.
Men vi kan bara påverka ungefär 30 procent av utsläppen genom våra individuella val. Resten kräver politiska beslut. Vi och näringslivet har olika regler att rätta oss efter. Enligt riksrevisionen betalar hushållen cirka 2 800 kronor i skatt per ton koldioxid medan industri- och energiföretagen i genomsnitt betalar cirka 140 kronor per ton koldioxid.
Av Ia Röhl
