Hur påverkar kriget ekonomin?
FRÅGA Kriget är ju främst en tragedi för Ukraina och hela mänskligheten. Men hur påverkas privatekonomin för oss svenskar?
SVAR Sanktionerna mot Ryssland gör att världsmarknadspriset på olja stiger kraftigt. Det gör det dyrare att åka bil efter höjt pris på bensin och diesel. Även livsmedelspriserna stiger, eftersom vete och andra spannmål importerats från Ukraina och Ryssland. Dessa prisökningar höjer inflationen. Eftersom löner och pensioner inte hänger med uppåt blir det då dyrare att leva. Inflationen gör också att räntan stiger.
Vår ekonomiexpert Anders Andersson
Ålder 76 år.
Familj Hustru, två barn, tre
barnbarn.
Bor Nacka och fritidshus
i Stockholms skärgård.
Bakgrund Har skrivit om privatekonomi i bland annat Expressen och som chefredaktör för Privata Affärer under många år. Mer om Anders kan du läsa på www.andersandersson.se
Hur fick du ditt ekonomi-
intresse?
Min far var lanthandlare, jag växte mer eller mindre upp bakom kassadisken. Jag ser på privatekonomin utifrån ett plånboksperspektiv och med sunt bondförnuft.
Fritidssyssla Naturfoto. Jag har bland annat varit på Svalbard och fotograferat isbjörnar.
Vad händer med aktiefonderna nu?
FRÅGA Hur går det med aktiefonderna nu när Putin invaderat Ukraina?
SVARFör den som har Rysslandsfonder och Östeuropafonder är det ekonomisk katastrof. Även övriga aktiefonder påverkas negativt, men kanske inte lika mycket som man kan tro. Aktiemarknaden är nämligen cynisk och påverkas inte av mänskligt lidande.
Eftersom Sveriges handel med Ryssland är rätt liten påverkas svenska företag inte särskilt mycket av kriget. Det är mest rädslan för höjd inflation och höjda energipriser som drar ned kurserna för både fonder och aktier. Men när marknaden ser att en kris börjar avta brukar kurserna snabbt vända upp. Hur det går den här gången är omöjligt att säga, men på lång sikt talar allt för att aktier och aktiefonder ändå slår alla andra sparformer.
Hur välja rätt PPM-fonder?
FRÅGA Jag inser att enda sättet att öka sin pension är att byta till rätt PPM-fonder. Jag hade tidigare en enda fond, SPP-generation 50, men bytte förra året till fyra fonder som gått bra. Ska jag nu ändra tillbaka till SPP-fonden? Jag frågar olika experter vad jag ska göra men de svarar bara att jag ska bestämma själv. Känner mig helt hjälplös. Vilka fonder ska jag välja för att få ut mesta möjliga? Ska man byta fonderna under året beroende på hur det går eller ska man bara ändra en gång per år?
SVAR Att experterna säger att du ska bestämma själv beror på att ingen tyvärr vet vilken fond som ska gå bäst. Därför tycker jag att du inte ska byta fonder för ofta.
Välj mellan två alternativ:
1. Att alltid ha en bred lågriskfond med både aktiefonder och räntefonder, som till exempel en generationsfond.
2. Att välja fyra olika sorters fonder – kanske en svensk, en globalfond och två från regioner eller områden som du tror på. Håll koll på dem och fundera på att byta en gång om året.
Ska jag vänta med pensionen?
FRÅGA I din artikel i nr 7 står det att den som lever länge får mest pension totalt under livet, om man väntar med att börja ta ut den allmänna pensionen till efter fyllda 65 år. Jag är 64 år och har slutat jobba. Bör jag då vänta med att börja ta ut allmän pension, och istället nu ta ut tjänstepension och leva på den tills jag har fyllt 65?
SVAR Det låter som en bra idé, men detta är en fråga om hur länge du lever. Om du blir 100 år är det rent ekonomiskt bättre att vänta med den allmänna pensionen ännu längre.
På minpension.se eller på pensionsmyndigheten.se (Mina sidor) kan du se hur månadsbeloppet förändras beroende på när du börjar att ta ut allmän pension.
Vad du får totalt per månad beror också på om du tar ut tjänstepensionen så länge du lever eller under 5, 10, 15 eller 20 år.
Varför alltid “is i magen”?
FRÅGAJag har ofta hört dig skriva och säga att man ska ha is i magen när det stormar på aktiebörsen. Men det måste väl vara bättre att sälja när kurserna börjar sjunka och köpa när de börjar stiga igen?
SVAR Problemet är att varken jag, du eller någon annan vet om en begynnande nedgång ska fortsätta nedåt eller vända till uppgång. Den som möjligen klarar av att sälja vid rätt tillfälle klarar nästan aldrig av att köpa tillbaka vid rätt tid.
Det som hände i början av pandemin, i mars 2020, är ett bra exempel på det. Aktiekurserna sjönk kraftigt, och när kurserna på ett par veckor sjunkit med 30 procent sålde många, eftersom de trodde på fortsatt nedgång. Till mångas förvåning vände kurserna istället upp och 2020 slutade på plus 15 procent.
Med is i magen menar jag dock inte att man aldrig ska sälja. Om du tror att kurserna ska gå ned kan du sälja en liten del. Ibland kan det också finnas anledning att byta ut fonder och aktier som du är missnöjd med.
Dags att binda bolånet?
FRÅGA Vi har haft rörlig tremånadersränta på villalånen i många år. Ska vi binda nu när det talas så mycket om att räntan är på väg uppåt?
SVAR Under senare år har det nästan alltid varit bäst med rörlig ränta. Men fördelen med bunden ränta är att man alltid vet vad bostadskostnaden blir under bindningstiden.
Därför kan det vara en bra idé att binda bolånet på tre eller fem år nu när kriget i Ukraina ökat risken för höjda boräntor. Hur du än gör så lönar det sig att jämför låneräntan hos olika banker och bostadsinstitut. Flytta lånen till den som ger lägst ränta eller pruta ned räntan där du nu har lånen.
Varför inte placera pengarna själv?
FRÅGA Anders Andersson skriver i pensionsartikeln i nr 7 inte ett ord om att det bästa för dem som vill ha en högre pension är att ta ut tjänstepensionen så snabbt som möjligt. De pengarna placerar man sedan själv i värdepapper. Konstigt att han inte förstått det.
SVAR Det är en riskabel strategi som jag rekommenderar enbart för den som känner sig säker på att vara bättre än proffsen på att placera pengar.
Pensionsförvaltarna sprider riskerna genom att ha både aktier, räntepapper och fastigheter. Fram till i januari i år har det gått att få högre avkastning genom att placera i enbart aktier eller aktiefonder, men sedan har en stor del av den uppgången gått om intet. Redan före kriget i Ukraina gick det ned, sedan har nedgången fortsatt.
Är vi “mjölkkossor”?
FRÅGA I Anders villaartikel i nr 47/21 fick jag bra information om reavinstskatten och om den dåliga affär som heter Hypotekspension. Men jag hoppade högt av ilska när jag såg den avslutande meningen i artikeln “det gäller att förbereda arvingarna på att bostadsskulden kan minska arvet ordentligt”.
Är vi äldre någon slags mjölkkossor som ska avstå från att göra som vi vill för att producera ett fett arv till våra barn?
SVAR Under de mer än 30 år som jag gett privatekonomiska råd har en av mina käpphästar varit att äldre ska använda sina pengar medan de lever och unna sig guldkant på tillvaron.
Just därför kan Hypotekspension ibland vara en bra lösning. Den som har en obelånad villa kan då få ut pengar varje månad. Jag tycker då att både villaägaren och arvingarna ska vara medvetna om att uttaget och den rätt höga låneräntan gör att bostadsskulden växer år för år. Jag beklagar att du missförstått mig på den punkten.