500 år sedan Gustav Vasa blev kung – därför firar vi nationaldagen

Olika länder har sina historiska vändpunkter. Fransmännen ser franska revolutionen som det moderna Frankrikes födelse. I Sverige har vi en jagad upprorsledare med tvärlugg som far genom ett snöigt Dalarna och gång på gång lurar sina förföljare. Det är en story som satt sig i folkdjupen.

Gustav såg till att forma hjältemyten om sig själv men han är inte bara ett pr-fenomen. Han åstadkom stora ting under sina 37 år på tronen. 

– Han är riksbyggaren, det moderna Sveriges historia börjar med honom, säger Olle Larsson, historiker och författare till boken ”Gustav Vasa – en furste bland furstar”.

Besluten av Gustav Vasa påverkar oss idag

Många av Gustavs beslut påverkar oss än idag, påpekar Olle Larsson och sammanfattar de viktigaste:

– Han förvandlar Sverige till en självständig nationalstat genom att kasta ut den danske unionskungen. Han skapar en stark centralmakt. Han inför den protestantiska läran. Han låter översätta Bibeln vilken blir en rikslikare för det svenska språket och höjer läskunnigheten. Han skapar den första nationella hären med inhemska soldater. Han grundar den svenska flottan. Han gör Sverige till ett arvkungadöme.

Det är därför en elvaåring vid namn Estelle redan nu vet vad hon ska jobba med när hon blir stor. Fram till och med Gustav själv, valdes kungen bland en liten skara män ur eliten.

Ett nytt sätt att lösa politiska konflikter

– Men kanske viktigast: med Gustav börjar framväxten av den svenska politiska kultur där vi löser konflikter genom förhandling och kompromiss, snarare än konfrontation. Det märks från 1540-talet och framåt när han slagit ner det sista stora bondeupproret, säger han. 

Gustav hade i och för sig inga samvetsbetänkligheter när det gällde våld och grymhet. I början av sin regeringstid bröt han ingångna avtal, avrättade fiender och kväste resningar med hård hand. Men som slug taktiker lärde han sig att han kunde komma längre med ord.

Gustav Vasa anses ha varit enastående skicklig på att uttrycka sig i både tal och skrift. Och han hade ett exceptionellt gott minne. Det är en av förklaringarna till att han kunde sköta riket med färre administratörer än vad en medelstor svensk kommun har idag. Lägg därtill att han gett upphov till populära saker som en helgdag och en av världens största skidtävlingar.

Gustav Vasas färd genom Dalarna

Vasaloppet utgår från Gustavs färd genom Dalarna vintern 1521 för att uppvigla bönderna, en av de mer operettartade episoderna i svensk historia. Den skildras i en samtida krönika om Gustavs liv, skriven av biskopen Peder Svart, men uppenbarligen dikterad av Gustav själv. Storyn har därefter bättrats på genom århundradena, ännu så sent som 1914 i en känd läsebok för barn, ”Gustav Vasas äventyr i Dalarne”.

– Det är ett tacksamt stoff som getts nytt innehåll efter skiftande politiska förhållanden. Sagor och legender har pressats in i historien för att ge den status av nationell skapelseberättelse, säger idrottshistorikern Isak Lidström.

Han pekar på flera romantiska komponenter – skidåkning, vinterlandskapet, kombinationen svensk allmoge och en ung ädling. Att han i Sälen byter riktning på sin färd och vänder tillbaka ner genom Sverige blir närmast övertydligt som symbolisk vändpunkt i svensk historia.

–  Att han åkte skidor är uteslutet. Det var ingen spridd färdighet på 1500-talet utan ett färdmedel för specialister, främst samer. Det finns uppgifter om att Gustav gick på snöskor men han kan också ha åkt släde. När föregångaren till Friluftsfrämjandet ville sprida skidsporten till breda folklager vid förra sekelskiftet, var Gustav Vasa användbar även för det syftet. Från och med 1920-talet återgestaltas hans flykthistoria i form av Vasaloppet där både elit och bredd får vara med – en spegel av såväl idrottsrörelsens som Sveriges självbild på 1900-talet.

Gott om skrönor

Det finns många skrönor om hur Gustav fick hjälp längs vägen och slank undan sina förföljare i sista minuten, ofta tack vare rådiga bondhustrur som listigt behandlade honom som en simpel dräng för att lura den danske kungens män. Så binds enkelt folk samman med överheten i en gemensam kamp för det rätta. Det är historier med en struktur hämtad ur gamla legender och den känns igen i många länders nationella myter, enligt Isak Lidström.

Res i Gustav Vasas förmodade spår

Att en del av Gustav Vasas äventyr i Dalarna är uppdiktade hindrar ju inte att man gör en trevlig tur genom landskapet för att se ställena där de spännande historierna skulle ha kunnat utspelat sig.

Kungsladan i Rankhyttan

Här ska Gustav ha uppträtt förklädd till dräng, tröskat taffligt och genomskådats av en piga.

Torsångs hembygdsgård

Flyktingen ska ha råkat gå genom isen vid Torsång. En minnessten utmärker händelsen vid Torsångs hembygdsgård.

Prostparken i Svärdsjö

Här ska knektarna ha letts på avvägar när en bonde hävdade att skogsdungen var sju mil lång. Den kallas därför Sjumilaskogen. Med obligatorisk sten.

Ornässtugan nära Borlänge

Sveriges äldsta museum och det mest kända Vasaminnet. Här ska Gustav ha räddats av Barbro Stigsdotter och smitit via dasset.

Isala kungslada

I Isala fick Gustav en smäll i baken av husmoderns brödspade och förpassades ut i ladan för att tröska, en charad för att lura hans förföljare. Nu finns en minnessten vid ladan.

Närbo låga utanför Marnäs

När Gustav gömde sig i ett hölass, stack danske kungens män sina spjut genom höet och sårade honom utan att upptäcka honom. Han gömdes därpå under en nedfallen tall. Minnessten finns. 

Ingelsgården i Nedre Gärdsjö

Här ska han ha gömt sig i en källare.

Utmelands­­monumentet

Pampigt Vasaminne uppfört i Utmeland i Mora, ovanpå den källare där Tomt Margit Larsson ska ha gömt flyktingen. 

Lima kyrka

Även på platsen vid denna kyrka talade Gustav. På vägen dit finns många platser där han ska ha gömt sig, klätt ut sig eller druckit vatten: Oxberg, Risbergs fäbodar, Kungskällan med flera.

Olnispagården i Sälen

Här ska de duktiga skidlöparna Lars och Engelbrekt ha hunnit upp Gustav som återigen tryckte i en källare. De återvände till Mora och upproret kunde börja.