– Sluta bygga fler cykelbanor i städerna, där finns redan en utmärkt infrastruktur, säger forskaren Till Koglin, vid Lunds universitet. Och han vet det mesta om cykeltrafik.
– Pressa tillbaka bilarna lite, så kommer det att fungera alldeles utmärkt. Om man ser till att bilister inte kör fortare än 30 kilometer i timmen inne i städerna så behöver man inte bygga några nya cykelbanor utan kan blanda trafik med bilister och cyklister, säger Till Koglin.
Det skulle göra att man slog två flugor i en smart smäll. För det första skulle det kosta typ ingenting. För det andra skulle man utnyttja en jättebra infrastruktur även för cyklister för den finns ju redan där – byggd för bilarna.
Den lösningen finns redan till exempel i tyska staden Freiburg och en liknande lösning finns i belgiska Gent och där fungerar det utmärkt, säger Till.
– Men det går inte att bara sätta upp 30-skyltar, man måste utforma gatorna så att de inbjuder till att köra långsamt, säger cykeltrafiksdocenten.
Det svenska samhället är byggt kring bilen
I forskarens drömstad dominerar cyklister, fotgängare och kollektivtrafiken. Men där finns också bilar, dock väldigt få. Och de kör sakta, varsamt hindrade av gupp i gatorna , blomsterlådor som uppmuntrar till zickzackkörning och kanske även trafikkameror.
Är det så att bilen är en slags ”helig ko” i Sverige?
– Ja, det kan man nog säga. Problemet är att hela det svenska samhället är byggt kring bilen. Så är det i också i många andra länder som har egen bilindustri, men allt beror inte enbart på Volvo och Saab för Sveriges del. Det är ett tankesätt som kom efter andra världskriget, man såg USA som vinnaren och ett föredöme, säger Till Koglin.
Så de svenska trafikplanerarna åkte till USA, såg och lärde.
– Det systemtänket gjorde att man sedan byggde på det här sättet – bort med cyklister och fotgängare ur trafiken. På den tiden tänkte man inte på cykling som en form av transport, cyklar göra man väl på fritiden i parken eller på skogsvägar.
LÄS ÄVEN: Så har cykeln rullat genom tiderna – cykelns historia
Och resultatet blev rätt otrivsamma städer. Praktiska för bilister. Knöliga för cyklister och fotgängare.
– Men trafiksäkerhetsforskningen säger faktiskt att om hastigheten är låg för bilister då är det mycket bättre att blanda bilar och cyklar. Det blir säkrare och det blir bättre framkomlighet för cyklar. Det är jättebra.
Så varför gör man det inte?
– Det börjar komma andra tankesätt nu, men det är svårt eftersom vi redan sedan länge har byggt en struktur som ser ut som den gör. Och det kunde varit ännu värre. Det fanns ju förslag på att riva Gamla stan i Stockholm och i Lund ville man dra en motorväg precis vid domkyrkan – den hade nog också fått rivas i så fall.
Städerna revs
Till Koglins utländska studenter (ja, i alla fall de som inte är så bra på nutidshistoria) frågar honom ibland hur det gick för Sverige i andra världskriget. För de utgår från att Sverige måste ha bombats– varför skulle annars svenska städer se ut som de gör.
– Men jag får berätta för dem att i Sverige rev vi våra städer själva och byggde upp dem så här.
Hur tänker trafikplanerarna idag?
– När jag pratar med dem som planerar så vet de vad som bör göras men ständigt återkommer de till ”vi har inget politiskt stöd”. Problemet är att politikerna inte vill försämra det för bilister för de är rädda för att tappar väljare.
Men vill inte folk ha bil?
– Visst finns det de som älskar sin bil, men jag tror att om vi hade ett system där det fungerade utan bil så skulle många gärna göra sig av med den. Jag har själv bil. Livet går inte ihop sig annars om man har tre barn och bor en bit utanför stan.
Flytta med cykel
Men i Till Koglins drömvärld skulle det mesta kunna klaras av med bra kollektivtrafik och en bra struktur för fotgängare och cyklister. Även transporter.
– Många transporter går mycket smidigare med cykel i städerna. I Malmö startade Move By Bike för drygt tio år sedan, en flyttfirma som levererar massor av saker med cykel. Nu finns de i flera andra städer också. Och andra transportfirmor som Pling har följt efter.
Men är det inte för mycket cyklar i städerna? Transporter, elcyklar, hantverkare med lastcyklar och föräldrar med barnen i lådcykel…
– Det skulle ju vara mycket smidigare om man kunde utnyttja filerna där nu enbart bilar får köra.
Kurs för cyklister
Ibland känns det väldigt farligt med alla cyklister som kör så fort inne i stan. Och de är så många!
– Precis i rusningstid kan det vara väldigt många särskilt i städer som Malmö och Lund. Men annars är cyklisterna inte så många faktiskt. Och i Köpenhamn går cykeltrafiken väldigt snabbt. Där har de en snitthastighet på 17 kilometer i timmen. Där ska man inte ge sig ut och cykla om man inte kan reglerna. Du får till exempel aldrig stanna på cykelbanan, i så fall måste du ta dig upp på en trottoar och du ska göra stopptecken om du ska stanna. Det finns särskilda kurser för den som tänker börja cykla i Köpenhamn.
Är inte cyklister väldigt dåliga på att följa reglerna?
– Nja, jag tror inte att alla cyklister är anarkister som hatar alla regler. Det är snarare så att man inte håller vissa regler därför att hela systemet är byggt så dåligt att man känner ”nej jag orkar inte vänta tills det blir grönt”. ”Jag måste stanna här, hoppa av min cykel, trycka på en knapp, vänta tills det är grönt och sedan får jag cykla”. Man kan tänka sig en bilist som kommer till ett trafikljus, går ut ur bilen, trycker på en knapp, sätter sig i bilen igen och väntar till det blir grönt. Ingen skulle acceptera det!
Det är sådana brister i infrastrukturen som ställer till det, menar Till och tillägger:
– Sedan finns det idioter i alla grupper, men det är en annan sak.
I Till Koglins drömstad skulle butikerna ligga inne i centrum, inte i köplador med gigantiska parkeringsplatser utanför stan.
– Det är ändå ingen som åker och köper typ ett kylskåp för att ta med sig hem i bilen. Då kan man lika väl köpa det inne i en butik i stan och få det levererat.
Kanske med transportcykel.
