Varför heter vi som vi heter? Populära namn och svenska namntraditioner genom åren

Sverker Johansson är fysikern som blev språkvetare och som älskar att grotta ner sig i varför vi säger som vi säger. Hans nya bok ”Hur var namnet? Namntraditioner från alla tider och platser” är en guldgruva för den som är nyfiken på varför vi heter som vi heter. 

Hur föddes idén till den här boken?   

– Min förra bok ”Språkens fotspår” handlade om språklig och mänsklig mångfald, och i det sammanhanget fick jag upp ögonen för vilken mångfald det finns bland våra namn och namnskick i världen. 

Var det något som verkligen överraskade dig som forskare när det gäller namn?   

 – Att det fanns sådan mångfald inte bara i själva namnen, utan även i namnens form hade jag på känn innan jag började skriva. Men det finns till och med mångfald i de statistiska mönster som namnen i en kultur bildar. Vissa kulturer har stor mångfald av förnamn men få efternamn, andra har tvärtom. Eller helt andra mönster.   

Namntraditioner

Har du någon tanke om utvecklingen när det gäller våra namntraditioner?   

– Den långsiktiga trenden genom historien har varit från enkla former med bara förnamn, till allt mer komplexa samhällen som kräver nya namntraditioner som på olika sätt anger människors relationer i deras namn. På senare år har olika kulturers namntraditioner i allt större utsträckning mött varandra i vår globaliserade värld. Vi kommer i större och större utsträckning att se namn som förhåller sig till flera olika namntraditioner. Traditionsbundenheten försvagas – men samtidigt kan det finnas grupper som tvärtom vill göra en extra markering av sin etniska tillhörighet genom sina namnval, säger Sverker Johansson. 

Det är faktiskt en rättighet att få ett namn. I FN:s barnkonvention, artikel 7 står det ”barnet ska registreras omedelbart efter födelsen och från födelsen ha rätt till ett namn…”

Tregenerationsregeln för namn

Namn är en del av vår identitet och det skulle vara opraktiskt om vi skulle anropa varandra med ”Du där i blå skjorta…” Och alla kulturer använder namn i någon form. 

Så varför heter du just det du heter? Svaret är troligen att det var din mamma och pappa som valde det åt dig.

Och sannolikheten är stor att de valde något som kändes lite speciellt och ovanligt just då (ovetande om att alla andra nyblivna föräldrar tänkte ungefär likadant) och gärna något som hade anknytning bakåt i släkten. 

Men lagom långt bakåt, namnforskarna talar om tregenerationsregeln – nyfödda får ofta namn efter föräldrarnas mor- eller farföräldrar. Plötsligt, efter att ha varit mer eller mindre frånvarande i ett sekel låter Alma och August som nya och fräscha namn – perfekta för bebisar. 

Namnet avslöjar ålder och kön – men inte överallt

I vissa kulturer tänker man väldigt långsiktigt. Sverker Johansson tar som exempel Kinas förre diktator Mao ­Zedong. Där Mao är efternamnet, Dong är förnamnet och Ze är ett mellannamn som kommer från ett poem som släkten valde 1737 som generationspoem för att varje generation skulle kunna ta en stavelse som mellannamn. 

Ofta kan ditt namn avslöja ungefär hur gammal du är – en Hilma är nog runt nio och en Maggan runt sjuttio.

Avslöjar ditt namn om du är kvinna eller man? Ofta gör svenska namn det, men inte alltid. I Vietnam, Kina och Pakistan är förnamn inte kopplade till visst kön. Men i Finland däremot säger namnlagen från 2017 att det enbart är tillåtet att ge barn namn som ”är etablerade bland personer av samma kön”.  

Hur många stavelser är ditt namn? Vissa namn är monotematiska – de bygger bara på ett enda ord. Det kan vara ett verb – Tindra. Eller ett substantiv – Björn. Eller ett adjektiv – Hulda. 

Andra är ditematiska – de är sammasatta av minst två ord. Till exempel Fred-rik eller Sol-britt. 

Förkärlek till tvåstaviga namn

Men vi tycks ha en förkärlek för att praktiskt vilja ha tvåstaviga namn. Per blir Pelle och Madeleine gärna Madde. 

Och man kan leka med tanken på att välja sitt eget namn – vad tänker namnforskaren om sitt eget?

– Jag trivs ganska bra med mitt förnamn Sverker och har svårt att tänka mig något namn som jag hellre hade velat ha. Däremot är Johansson inte det mest spännande efter­namn man kan ha, det har jag någon gång funderat på att byta. Om jag hade bytt hade jag nog skapat något helt nytt, men fortfarande inom synhåll från vanligt svenskt namnskick, så att det ”låter som ett namn”. Gärna något med enklare ljudmönster så att jag slipper bokstavera och folk inte uttalar det fel – utanför Sverige är Johansson ingen höjdare.   

---

QUIZ: I vilket årtionde hör namnen hemma?

---

Men ett namn är ett namn, något väldigt personligt.  Även om vissa föredrar ett smeknamn så är ändå namnet en del av identiteten. Som man inte får slarva med. För att citera Sverker Johansson:

– När det gäller enskilda personers namn är det sällan de översätts i egentlig mening, inte ens om betydelsen är uppenbar. Det var aldrig aktuellt att kalla Björn Borg för Bear Castle när han spelade i Wimbledon. Det är en fråga om grundläggande respekt för personens identitet och integritet.

Svenska namntraditioner genom åren

300-talet

Harkilar och Sigijhadur är de tidigaste kända svenska namnen. Funna vid arkeologiska utgrävningar. Båda namnen har urgermanska rötter.

800-talet

Maria, Anders, Anna, Johan och Per. Nu kommer Ansgar, Nordens apostel, med den nya kristna tron till Sverige. En rad nya namn är direkt bibliska. Maria är förstås jungfru Maria, Per är Petrus, Johan är Johannes och så vidare. Vi importerar också en rad helgonnamn, Sankt Laurentius blir Lars och Sankt Benedikt blir Bengt. 

1100-talet

Bertil, Ebba, Fredrik, Henrik, Ida, Jan, Lina, Rikard och Ulrika. Under hansatiden dominerar det tyska inflytandet i Sverige och vi lånar in mängder av både ord och namn med tysk ursprung. 

1600-talet – 1700-talet

I överklassen vurmar man för antiken och det blir trendigt med latinska och grekiska namn. Alexander och Barbro tar vi in från grekiskan, Olivia och Viktoria från latinet. 

1700-talet

Oh la la – franska ska man parlera, åtminstone i hovkretsar. Och en rad svenska bebisar får namn som Charlotte, Emelie, Louise, Marianne, Eugen och Emil. (Tänk att den förgrömmade ongen i Katthult faktiskt bär ett elegant 1700-talsnamn!) 

1800-talet

Genom industrialiseringen får vi mer kontakt med Storbritannien och nu kommer de engelska namnen – Alice, Patricia, Harriet, Roger och Edgar till exempel. 

1900-talet

Tidigare hade det varit överklassen som var först med de inlånade utländska namnen. Den trenden bryts nu, när alla får tillgång till andra kulturer – framför allt genom film och musik. Nu kommer en våg av amerikanska namn, som Janet, Glenn, Doris, Benny, Jimmy och Johnny. Intressant är att i Norrbotten ges de traditionellt manliga namnen som slutar på y till kvinnor. Där har många vuxit upp med någon tant Benny eller tant Ronny.

I mitten av seklet fick en hel drös av svenska flickor namn efter de omåttligt populära Hagasessorna (vår kungs fyra systrar) Margareta, Birgitta och Christina –medan Desirée inte slog igenom lika stort.

Mot slutet av seklet kom en Astrid Lindgren-namnvåg, med Ronja och Mio samt ett uppsving för gamla namn som Emil (franskt 1700-tal) och Ida (tyskt 1100-tal), medan Pippi aldrig slog igenom riktigt stort. Men 232 av dagens svenskar heter Pippi, 68 heter Krusmynta, 10 Rullgardina och 5 har namnet Viktualia. 

2000-talet

Kändisar och barnböcker fortsätter att inspirera. Ibland är det väldigt tydligt som t ex att Nils kvalade in på listan över mest populära pojknamn 2022, efter det att Nils van der Poel tog två guld i skridsko i Peking samma år.