Med rosor på stammen

Säg stamros och många får något drömskt i blicken. En lyxig, dyr och föga tålig växt? Inte alls. Gör din egen så får du en härdigare växt på köpet.

Med rosor på stammen
Foto: Kerstin Engstrand

Köpta stamrosor är oftast ockulerade, ympade på en annan stam och därmed känsliga för kyla. De måste vintertäckas, antingen kläs in med halm eller tas in på vintern. Och finner man härdiga stamrosor i butiken så kostar de oftast runt 350 kronor. Därför stannar drömmen om en stamros för många vid just en dröm.
Det är synd då stamrosor passar in överallt, såväl på uteplatsen som i trädgården.
Gör du din egen stamros får du fyra, kanske fem till priset av en färdigköpt. Men du får vänta något år innan den är färdig.
En stamros kan vara så hög eller låg som du önskar: en minivariant där stammen är så låg som 40–50 centimeter eller som ett blommande, hängande träd på upp till två meter. Effekten beror på vilken typ av ros du väljer som grundmaterial.

Alla rosor kan bli uppstammade, som man kallar stamrosor som växer på egen rot, det vill säga inte är ockulerade. Bäst är dock starkväxande klätterrosor.
Välj gärna en som har långa, tunna grenar som hänger vackert böjda i en svag båge. 1

1. Det allra senaste är att låta stamrosen växa mitt i grönsakslandet.
2. Den karminröda ‘Exelsa’ är populär i Skåne, Danmark och Frankrike men trivs också bra upp till zon 3.
3. ‘New Dawn’ blir bäst som stamros om den får bli hög och där man vill få fram en lite tuffare eller modernare karaktär.
4. Ockuleringsstället för traditionella stamrosor extra känsliga för kyla.

Lämpliga sorter

Höga stamrosor, över 1,2 meter
‘Thalia’, även kallad ‘White Rambler’, zon II, krämvit.
‘Excelsa’, zon III, mörkt karminröd med små klasblommiga blommor.
‘American Pillar’, zon III, karminröd-rosa med vitt öga.
‘Dorothy Perkins’, zon III, mörkt rosa småklasiga blommor.
‘White Dorothy’, zon III, en krämvit variant av Dorothy Perkins.
‘Blush Rambler’, zon III, ljust rosa.
‘Hiawatha’, zon III, mörkt karminröd.
‘New Dawn’, zon V, ljust rosa till nästan vita stora blommor.
‘Flammentanz’, zon VI, karminröd.
‘Helenae’ (honungsros), gulvita blommor med vackra gula knoppar och orangeröda nypon på hösten, zon III, eventuellt zon IV.
Alla utom Flammentanz och honungsrosen kan angripas av mjöldagg. New Dawn kan också få svartfläckssjuka.
Låga, 40–80 centimeter:
‘Swany’, zon IV, krämvit.
‘The Fairy’, zon IV, rosa, små blommor i klasar.
‘Bonica 82’, zon V, rosa.

Så här gör du:

År 1
Den nyköpta rosplantan planteras. Uppstamningen börjar först påföljande vår.
År 2, våren
1. Välj den kraftigaste, rakaste och längsta grenen på den uppvuxna plantan.
2. Klipp, med sekatör, bort alla de andra grenarna, allra helst under marknivå annars börjar rosen snart sända ut nya skott.
3. Slå ner en kraftig pinne som stöd och fäst grenen mot denna. Toppa på önskad höjd.
År 2, sommaren
Sidoskott från toppen kommer att skjuta ut. De ska bilda kronan i stamrosen. Låt fem till sju av de bästa och kraftigaste skotten växa vidare. Skulle antalet skott inte vara tillräckligt kan du fortsätta bygga upp kronan under ännu en sommar. Alla skott som växer ut nertill, vid marken och längs stammen ska bort.
Skulle någon gren hellre vilja växa uppåt kan man rikta den neråt genom att böja den lätt och fästa toppen i ett snöre som förankras i marken.
Följande vårar behöver du bara ansa vid behov. Ta bort döda grenspetsar om vintern har varit tuff eller glesa ut försiktigt.

Av: Kerstin Engstrand

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top