Blommor är roligt, men bara blad i krukan kan bli väl så intressant. Tricket är att utnyttja kontrasterna. En läcker bladfärg ser allra härligast ut tillsammans med växter i helt annan kulör. Finflikiga blad tycks skirare än någonsin om sällskapsväxten har hela bladytor. Och den höga, smala växten ser aldrig så ståtlig ut som när grannarna är knubbiga eller hängande.
De är särskilt roligt att kombinera bladfärger och -former vid den här årstiden. Dels för att många växter får lite extra krut i färgtonerna när det blir kallare, men också för att bladen hos många arter håller sig vackra länge än. Dessutom blir bladens former och flikighet intressantare när solen står lite lägre.
Bland perennerna finns det massor att hämta. Revsuga, Ajuga reptans, är en riktig höjdare i sammanhanget. En del sorter är mörkt brunröda, andra är brokiga med inslag av till exempel gult eller rosa.
Rödbladig alunrot, Heuchera mi-crantha, har mörkt röda blad. Palace Purple heter en vanlig sort men det finns fler med något annorlunda utseende och färgton.
Marmoralunrot, Heuchera americana, är en annan spännande sak. Bladen är gröna med effektfulla inslag av rött. Med fallande temperaturer blir bladverket allt rödare.
Är du ute efter gråbladiga växter kan du till exempel välja buskmalört, lavendel eller grå helgonört. Silverek och silvergirland hör inte till perennerna men klarar sig ändå bra i höstkylan.
I gult går bland andra det penningblad som bär sortnamnet Goldilocks och vissa former av citrontimjan.
1. Den här rödbladiga alunroten heter Palace Purple. En fantastisk växt, inte minst i rabatter.
2. Ajanians blad har en mycket effektfull vit kant och ibland har plantorna gula, knapplika blommor.
3. Bland revsugorna finns sorter med de mest skiftande bladfärger. Den här heter Rainbow.
4. Höstkylan kommer att göra marmoralunrotens blad alltmer färgstarka.
Rödbrun bladkalufs
De lägre prydnadsgräsen är fantastiskt effektfulla i krukarrangemang. Kopparstarr, Carex buchananii, med sin rödbruna bladkalufs är helt underbar. Stålblå blåsvingel och tålig storfryle är andra förslag.
Vill du komplettera med något blommande kan du använda krysantemum, cyklamen eller höstaster. De klarar sig under tidig höst och kan senare ersättas av till exempel ljung.
Den mörkröda höstkärleksörten Herbstfreude är både magnifik och tålig. Dessutom är det kraftiga bladverket en tillgång, och när blommorna vissnat är de torra blomställningarna dekorativa.
En annan av höstens allra vackraste växter är höstgentianan med blommor i blåaste blått. Blåblomman, Ceratostigma plumbaginoides, är också mycket vacker tillsammans med de egna bladens lysande röda höstfärg.
Penséer har hittills hört våren till men nu marknadsförs några sorter av minipensé även på hösten. Det passar bra eftersom pensén trivs utmärkt i kyligt och fuktigt höstväder. De är mycket köldtåliga och blommar ända tills det blir vinter.
Vintergröna växter
Någon vintergrön växt är också trevligt att ha i höstkrukan. Tuvvaktelbär, buskveronika, murgröna, vinterbär och lingon är några förslag. Bland barrväxterna finns det små exemplar av exempelvis tuja, cypress, dvärgtall och sockertoppsgran.
Det roliga med att arrangera höstkrukor består inte enbart i att kombinera olika växter till en snygg enhet. Krukan betyder också mycket för det intryck kompositionen ger. Gamla korgar och krukor med patina är ofta minst lika vackra som nya planteringskärl. Tänk bara på att allt du planterar i måste ha dräneringshål om arrangemanget ska placeras där det nås av regn.
Sten ger lugn
Låt gärna växterna få sällskap av stenar, grenar och andra naturfynd. Stora stenar ger lugna ytor som är välgörande bland oroliga bladverk. Små stenar kan användas att täcka jorden med. Tunna grenar kan bindas samman till kransar som famnar krukorna. Karaktärsfulla, kraftigare grenar som sticks ner i jorden ger arrangemanget höjd och volym. Rönnbär, nypon, små äpplen och andra frukter är ljuvliga i höstdekorationer, liksom kottar.
På våra bilder finns pynt från naturen men också en del från blomsterbutiken. Där finns ofta mycket att välja på för den som inte har lust eller möjlighet att fynda i naturen.
Av: Berit Haggren
