

Foto: Kaijsa Eiworth

Har du en blomma, en krukväxt som gått i släkten i generationer? Då är det säkert en porslinsblomma, en Hoya av något slag. Troligast är väl att du har en H. Carnosa, men det finns många att välja bland, närmare 200 arter. När blommorna slår ut fylls hela huset av den ljuvligaste doft. Den doften är mycket söt och ganska distinkt, så det är inte den bästa växten för ett sovrum. I alla andra lägen är den perfekt. Porslinsblomman växer ganska långsamt och den trivs i både sol och skugga. H. Carnosa, vanlig porslinsblomma, får vackra mönster på bladen om den står skuggigt, placerar du den i sol får den mörkt gröna blad och blommar villigare.
Vissa sorter har bara några enstaka blommor, andra kan ha upp till 50 blommor i klasen. De flesta arter har blommorna på en liten stjälk, nästan som en sporre. Ta inte bort den sporren när blommorna vissnar! Den ger blommor igen och igen.
Bor högt i träden
Hoya bella, liten porslinsblomma, hör till undantagen, den blommar bara en gång från sin stjälk. En annan detalj som skiljer Bellan från andra porslinsblommor är att den inte kan klättra. Den måste hänga. I naturen på Java och i Indien bor den högt uppe i träden. Dit har den kommit med hjälp av fåglar som ett litet frö. Den är en epifyt, vilket betyder att den inte tar någon näring från trädet. Högt uppe i trädkronorna får Bellan det ljus den behöver för att kunna blomma.
Hos oss får den hänga i en ampel i ett ljust fönster. Skydda mot den starka solen mitt på dagen. Bladen blir bara cirka 2,5 cm långa och grenarna kan bli närmare halvmetern långa.
Nästan alla Hoyornas blommor har samma utseende även om storlek och färg skiftar. De flesta har en yttre femuddig stjärna i vitt och en mindre femudding i rött, men det finns också sorter med djupt röda ytterstjärnor och vita innerstjärnor. Andra kan ha gula eller till och med gröna blommor. En del arter har blommor som ser ut att vara överdragna med sammetsplysch, andra ser ut att vara tillverkade i venetianskt glas eller tunnaste porslin. Att de är riktiga, levande växter förstår vi dels av den ljuva doften, dels av de små sockerdropparna som sitter på varje blomma.
H. Bella och H. Linearis, smalbladig porslinsblomma, har de minsta blommorna. H. Linearis är liksom H. Bella enbart hängande, den har ingen förmåga att slingra sig, inte heller några sugrötter.
Kräsen blomning
Störst av alla är H. Imperialis, den kejserliga porslinsblomman. Det är inte många blommor i varje klase, men vilka blommor! Kraftigt röd ytterstjärna och en liten mjölkvit innerstjärna, och varje blomma är stor som en barnhand.
Förmodligen är det svårt att få i gång blomningen hos den jättelika skönheten. Pröva att ha den i ett soligt fönster något år och i ett mindre soligt läge ett annat. Rätt som det är kan du ha hittat det läge som just den här växten vill ha för att blomma.
Blommar året om
En som blommar nästan året om är H. Multiflora och det hörs nästan på namnet. Multiflora betyder många blommor eller rik blomning. Under vintern kan det förstås ta lång tid innan en blomklase bildas och slår ut, men orkar växten sätta blad så kommer det också blommor. Ljuset i ett österfönster räcker för denna anspråkslösa växt.
Raketporslinsblomman, det svenska namnet på H. Multiflora, skiljer sig från andra porslinsblommor genom att den växer upprätt och inte behöver stöd förrän grenarna nått cirka 50 cm. Blommorna ser ut som små stjärnraketer med de yttre kronbladen kraftigt bakåtvikta. Multifloran vill inte heller ha så torrt som övriga porslinsblommor så den får vattnas lite oftare.
De flesta arter och sorter blommar långa perioder, men gör uppehåll för välbehövlig vila. Många sätter i gång att blomma igen när ljuset blir tillräckligt fram i april. Andra, som H. Linearis börjar blomma när dagen är kort och ljuset sviker i oktober. Samlar du på dig några olika arter kan du ändå ha porslinsblommor i blom hela året.
De allra flesta porslinsblommorna kommer från Asiens tropiska skogar, från Kina och Malaysia. Andra kommer från Australien. Så gott som alla lever i skogar med långa torrperioder. Var mycket försiktig med vattningen av dina porslinsblommor, särskilt vintertid. Känn efter att jorden hunnit torka upp i krukan innan du vattnar igen. Ge ingen växtnäring alls under vintern, och bara sparsamt från vår till höst.
Duscha bladen emellanåt och kontrollera att dina växter inte fått spinn, ull- eller sköldlöss. Unga plantor kan behöva planteras om varje år. Äldre kan stå kvar i sin kruka tre–fyra år utan problem. När du ska plantera om dina porslinsblommor kan du passa på att göra jorden lättare så att den klarar att hålla en luftig struktur i flera år. Det gör du genom att blanda ut den vanliga blomjorden med sand och små lecakulor alternativt perlit och vermikulit. Lite riven vitmossa gör också gott i jorden.
Av: Kaijsa Eiworth