Gudruns lata trädgård

Lättskött men också vacker – så vill textilformgivaren Gudrun Sjödén ha sin trädgård. Precis som i sina kollektioner satsar hon på det som fungerar i vardagen.

Gudruns lata trädgård
Gudrun och Björn Sjödén har själva ritat och byggt det kombinerade växt- och lusthuset. Här finns också plats för redskap och utemöbler.
Foto: Dan Hansson
Gudruns lata trädgård
Vackert och lättskött. Pålitliga perenner som stäpplök och praktlysing lyser upp.
Foto: Dan Hansson
Gudruns lata trädgård
Ett fat med stenar är garanterat underhållsfritt.
Foto: Dan Hansson

För trettio år sedan öppnade Gudrun Sjödén sin första klädbutik i Stockholm. Företagsidén med bekväma kläder för mogna kvinnor har under årens lopp stadigt vunnit mark. Mycket säljs på postorder och butikerna har blivit fler, även ute i Europa. I höstas öppnades det senaste tillskottet i Gamla stan i Stockholm. Förutom kläder och hemtextil säljs där även snittblommor och krukväxter som matchar sortimentet.
– Den är vår flaggskeppsbutik. Där kan vi testa nya idéer för att utveckla företaget. Det kändes naturligt att ta in blommor i sortimentet eftersom jag alltid varit inspirerad av växtriket, säger Gudrun Sjödén.

I hennes design går motiven med bladslingor, löv och stiliserade blommor igen år efter år. Gudrun ritar själv de flesta mönstren. Första skissen målar hon alltid med akvarellfärger. Allra helst sitter hon i familjens hus på den egna ön utanför Furusund i Stockholms skärgård. Hit åker hon och hennes man Björn så fort det finns tid.
– Vi är här från tidig vår till sena hösten. Jag tar gärna med mig jobbet ut, här är så tyst och ostört så jag får mycket gjort.

Huset, en fiskarstuga från 1800-talet, köpte de när sonen Tobias var liten.
– Vi gick ut över isen tillsammans med mäklaren. Huset var ganska vanskött och hade legat för fäfot i åratal, men det var kärlek vid första ögonkastet. Någon trädgård fanns inte, men familjen som bodde här för länge sedan odlade rovor och potatis. En gris hade de också. Det vet vi eftersom vi hittat ett gulnat brev från en sommargäst som var spekulant på en del av grisen.

Björn och Gudrun satte i gång att röja och anlägga en trädgård. Ambitionerna var höga de första åren. Gudrun planterade bland annat mängder av rosor, gullregn, schersmin – och inget tog sig.
– Det var en del besvikelser, helt klart. Vi fick lov att inse att högt kultiverade trädgårdsväxter inte passar på en skärgårdsö, speciellt om man inte är här jämt och kan se efter dem. Här ute är det växtzon fyra och vi har mängder av rådjur som äter allt. För oss passade det bättre med en praktisk och lättodlad trädgård. Numera har jag inga finrabatter runt huset, det fungerar ändå inte.

Runt det gamla huset växer några höga askar. En syrenberså ramar in kaffebordet med utsikt över vattnet. Gudrun och Björn har övergett alla planer på en gräsmatta. Ängen får vara äng och ner mot bryggan växer blåklockor, lupiner, prästkragar och rödklöver bland vajande gräs. Vid husets södersida ligger den lilla köksträdgården, inramad av fårstängsel och stadiga staketstolpar för rådjurens skull.

Innanför staketet växer läckerheter som plocksallad, morötter, några rader sockerärter, rosenbönor och revor av trädgårdssmultron. Barnbarnet Wille, fem år, som bor i grannhuset kommer gärna och hjälper farmor i köksträdgården.
– Jag odlar bara sådant som Wille tycker om. Det mesta kommer upp och växer till sig, bara vi är här de två sista veckorna i juni. Det är då man måste rycka ogräset, annars tar det över.

Lite längre bort ligger det senaste nytillskottet i trädgården, ett kombinerat växt- och lusthus där det också finns plats för förvaring av redskap och utemöbler. Väggarna i furuläkt och glas bär upp taket av korrugerad plast. Baksidan i råspont har fått en gråton av järnvitriol, som ger ett väderbitet utseende och varken behöver skrapas eller målas om. Gudrun och Björn har själva ritat och byggt huset.
– Vi är jättenöjda. Här odlar vi tomater och gurka. I somras satte vi också vinstockar som är härdiga upp till zon fem. Jag ser framför mig hur de ska slingra upp i taket, det blir nog väldigt vackert, säger Gudrun förväntansfullt.

För att klara vattningen har de installerat en droppbevattning. Där går det också att lägga i näring som portioneras ut efterhand.
– Det är väldigt praktiskt. Vi reser en hel del och nu kan vi vara borta ett tag utan att allt torkar bort.

Lysande blå dubbeldörrar vetter ut mot växthusets lilla veranda. Där finns amplar och krukor med kryddväxter, lavendel, pelargoner, petunia och lobelia i blommande kaskader.
– Jag trivs så bra här. Det är väldigt rogivande att gå ner hit i skymningen eller sitta här och fika och läsa.

Nästa projekt är en liten damm utanför växthuset. Den ska fyllas med regnvatten och spegla himlen och grönskan runt omkring. Förebilden har Gudrun hämtat från Monets berömda trädgård i Giverny utanför Paris.
– Vi var där för några år sedan. Det är verkligen en fantastisk trädgård, skapad ur ingenting. Det var inspirerande att uppleva hur mjuk och böljande den är och hur vackert det är med vattenspeglar.

En nyplanterad tårpil står redan invid den plats där dammen ska grävas.
– Den är väl ett litet avsteg från det här med att bara satsa på tåliga växter. Men en tårpil är så vackert till en damm, så jag kunde inte låta bli. Vi får väl se hur den klarar vintern…

Av: Madeleine Appelgren

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top