Gör livet surt för skadegörarna

Lär känna din fiende och stärk dina medarbetare. Det är Maj-Lis Petterssons generalplan för att rädda trädgården undan sjukdomar och angrepp.

Gör livet surt för skadegörarna
Bäva månde kålmasken! Kunskap om trädgårdens marodörer ska göra oss till bättre jägare.
Foto: Susanna Rosén

De småkryp som inte hamnat under Maj-Lis Petterssons granskande öga finns knappast. Under snart trettio år har hon på heltid ägnat sig åt allt det där som vi helst vill slippa se i våra trädgårdar – skadegörarna som obekymrat mumsar i sig blommor, frukt och ibland hela rabatter. Som hortonom och växtskyddskonsulent vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har hon besvarat otaliga frågor om sjukdomar, skadedjur och angrepp på växter.

Och det finns många. Registret i hennes senaste bok “Skydda din trädgård” spänner från A till Ö med Acrolepiopsis assectella, purjolöksmalen som bara lämnar trasiga rester efter sig, till de otrevliga öronvivlarna som nattetid går på en diet bestående av bland annat idegran till huvudrätt och jordgubbar till efterrätt.

Efter att ha läst din bok undrar jag: vågar vi odla överhuvudtaget?

– Absolut. Alla som har en trädgård vet att det sällan blir riktigt bedrövligt. När jag kontrollerade min egen trädgård häromdagen hittade jag bara pärongallkvalster och bladlöss på ett par rosor. Då är det ändå en tomt på omkring 8 000 kvadratmeter med mängder av växter.

Om något kryper och tuggar på mina växter, vad ska jag göra?

– Det gäller att inte deppa ihop. Se det i stället som något intressant och ett tillfälle att lära något nytt. Ta reda på vad det är för insekt eller sjukdom, vad den lever av och hur den förökar sig. Vet man allt detta kan man också ta reda på vilka motmedel det finns. Det är också viktigt att få bort det som skadar så fort som möjligt. Plocka bort larver, nyp av buckliga blad eller sådana där bladlössen kryper. Fingrarna är det viktigaste redskapet i trädgården och dem har man ju alltid med sig.

Varför blir vissa plantor angripna och andra inte?

– I naturen är det växternas uppgift att bli uppätna av däggdjur, blötdjur, insekter, svampar eller kvalster. Men vi vill ju inte ha dem uppätna. Så det bästa sättet att skydda växterna är att gynna dem så mycket som möjligt. Om de har ett bra rotsystem kan de skjuta nya skott. Växter som mår dåligt från början kanske inte överlever ett angrepp. Det är också viktigt att skydda nyttiga insekter som nyckelpigor, blomflugor, jordlöpare och spindlar som äter upp skadegörarna.

Vilka angrepp är svårast att komma tillrätta med?

– I köksträdgården är klumprotsjuka bland det knepigaste eftersom jorden är infekterad av svamp. För äppelträden är rönnbärsmalen
besvärlig och i gräsmattan kan pingborrar och häxringar vara svåra att få bort. För perennerna däremot finns egentligen inga större problem. Där handlar det mest om att pilla bort larver och sniglar.

Maj-Lis tips för att förebygga angrepp

· Plantera växterna på rätt ställe – fuktälskande växter på fuktiga
lägen, solälskare i soligt läge och så vidare.
· Välj sorter som är motståndskraftiga mot angrepp och så kallade
E-plantor som är anpassade för vårt klimat. Fråga på plantskolan.
· Förkultivera eller köp färdiga plantor. Det ger bättre chans till
tidig blomning eller skörd innan skadegörarna är på plats.
· Välj tidiga sorter av till exempel potatis, morötter eller ärter.
· Ordna en växtföljd i trädgården. Genom att låta växter av samma slag byta plats år från år hålls jorden frisk.
· Odla på upphöjda bäddar. Då utvecklas rötterna bättre och det
gynnar hela plantan.
· Vattna och gödsla så mycket som behövs men inte mer. För mycket gödsel kan ge grogrund för svampar.
· Hindra skadegörarna med fiberduk, nät eller gnagskydd.

Första hjälpen när skadan är skedd

· Plocka omedelbart bort angripna blad, larver och skadeinsekter.
· Räfsa bort alla nedfallna blad från svampangripna växter.
· Kläm ihjäl äggsamlingar på blad.
· Gräv upp eller klipp av angripna växter och släng.
· Luckra och bearbeta jorden. Det stör jordlevande skadegörare och gynnar växternas rötter.
· Duscha växterna med vatten för att få bort bladlöss och larver.
· Biologisk bekämpning med levande organismer kan hjälpa.
Sådana finns att köpa för fritidsodlare från till exempel Bayer
hus & trädgård, Econova predator, Nya bionema och Svalöf Weibull trädgård.
· Växtskyddsmedel är den sista utvägen om angreppen blir svåra. Försök i första hand med lösningar som innehåller olja eller såpa. Apotekets såpsprit (2 msk/liter vatten) biter på många insekter.
Vegetabilisk olja ingår i flera miljövänliga växtskyddsmedel. Fråga på plantskolan.

Av: Madeleine Appelgren

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top