
I trädgårdsbutiken ligger travar med plastsäckar med jord av alla de slag och pockar på att bli köpta. Och visst, jord måste vi ha till krukor, balkonglådor och trädgårdar. Frågan är bara vad man ska köpa. En näve jord är ingalunda så enkelt som det låter. Det finns en uppsjö av märken och kvaliteter i varierande prislägen.
Såjord, perennjord, blomjord, plantjord, planteringsjord, urnjord, grönsaksjord, höstjord, rosjord, kaktusjord, orkidéjord och rododendronjord är några begrepp som möter kunden. Toppdress, barkmull, torvmull och ett antal olika gödselrika jordförbättringspreparat inte att förglömma. Inte undra på att en lätt förvirring kan inträffa. Ofta slutar det med att det billigaste alternativet – fyra säckar planteringsjord för hundralappen jämnt – följer med på kundvagnen ut till bilen. Men är den billiga jorden egentligen bra? Och varför finns det så mycket att välja på? Vi ställer nio jordiga frågor till experterna.
1. All jord ser ungefär likadan ut. Varför ska jag betala dubbla priset för en viss påse jord?
Det beror på att olika jordblandningar består av olika sorters torv, som är grundmaterialet för all köpejord. Den torv som är uppgrävd i stora block och får ligga ute och frysa sönder på vintern kallas klumpetorv. Den är spänstig och luftig och kostar mer än den så kallade frästorven. Den är mer finfördelad, vattenhållande och tätare. En bra jordblandning bör ha en kombination av bägge sorterna.
Priset på jordblandningen påverkas också av vilka övriga ingredienser som ingår. Det kan vara till exempel lecakulor, barkmull, sand, lera, kalk och gödningsmedel som tillsätts i olika kvantiteter och kvaliteter. Vissa jordblandningar tillverkas i små serier, den fasta kostnaden blir större för varje säck och det syns på pris-lappen.
2. Varför finns det så många olika sorters jord att köpa?
Därför att olika växter har delvis olika behov. En del behöver en mineral- och kväverik jord, till exempel rosor. En sådan jord är direkt olämplig att så i, eftersom fröna har den näring de behöver i frövitan. För andra växter, som rododendron och ljungväxter, är jord med ett lågt pH-värde avgörande. Genom att från början plantera växter i en jord som möter deras behov ökar chansen att de utvecklas bra.
Jordens beskaffenhet beror också på var den ska användas. En så kallad urnjord innehåller i allmänhet små lecakulor, som är formstabila och ser till att rötterna får luft. En perennjord innehåller krossad sten av samma orsak. Där kan inte lecakulor användas, eftersom de “vandrar” och till slut hamnar på ytan i rabatterna.
3. Måste jag köpa ny jord varje år till alla krukor och rabatter? Går det inte att återanvända den gamla jorden?
Om det är stora urnor, är det både jobbigt och kostsamt att varje år köpa ny jord. Under ett par år brukar det gå att återanvända jord av bra kvalitet. Ta bort det översta lagret, luckra och gödsla upp jorden med exempelvis brunnen kogödsel. Växterna förbrukar spårämnen och mineraler och dessa måste återföras.
Med tiden bryts det organiska materialet ner till mindre och mindre beståndsdelar, humifieras. Då har jorden förlorat mycket av sin näring. Den har sjunkit ihop och blivit så tät att växten kan få syrebrist.
Lägg den på komposten eller tillsammans med lite gödning i rabatter där det behövs mull.
4. Vad betyder jordens struktur för växterna? Kan jag känna skillnad på bra och mindre bra jord?
Strukturen är viktig. Den avgör förmågan att hålla vatten och luft i
lagom proportioner. När en växt inte verkar trivas, beror det ofta på att jorden är för sur (läs vattenhållande) och att luften inte kommer åt. Växten kvävs helt enkelt.
Här betyder kvaliteten på torven mycket. En lufthållande jord “fjädrar” tillbaka om man tar en näve och kramar i handen. Ljus torv (anges som låghumifierad på innehållsförteckningen) har grövre struktur och innehåller mer luft än mörk torv (höghumifierad).
5. Vad består egentligen den köpta jorden av? Vilka näringsämnen ska finnas med?
Jord i påse är tillverkad efter exakta recept. Grundbeståndsdelarna är i allmänhet torv, lera, sand, naturgödsel eller mineralgödsel. I all jord måste finnas NPK, alltså kväve, fosfor och kalium, Det ska också finnas kalk, magnesium, svavel och sju så kallade spårämnen som behövs för fotosyntesen och för att växterna ska utvecklas normalt. Dessa är järn, mangan, koppar, zink, bor, molybden och klor.
Ibland står det att jorden innehåller leca, sand, barkmull, perlite, vermiculite eller peat nuggets. Alla är baserade på naturmaterial och är tillsatta för att göra jorden luftig.
6. Nu på våren kan man köpa billig jord på plantskolor, stormarknader och bensinmackar. Vad kan jag använda dessa ´´fyra säckar för 100 kronor´´ till?
Detta är i allmänhet inget för urnor och balkonglådor där växterna står i ett begränsat utrymme. Då behöver de en jord som innehåller långtidsverkande gödning och inte sjunker ihop för snabbt. Däremot kan den billiga jorden passa bra för att få upp mullhalten i rabatter som man också gödslar.
7. Kan man spara jordsäckar till nästa år ifall de inte går åt?
Helst inte. Jord är en färskvara. Om jorden blir liggande länge i säcken försvinner det flyktiga kvävet upp i luften. Om du ändå har någon gammal säck, skaka den ordentligt så jorden luftas. Har den legat länge kan den behöva ett tillskott av brunnen kogödsel eller kompostjord för att tillföra kväve. Häll upp allt i en skottkärra och blanda med spade.
8. När behöver jag naturtorv i trädgården? Ska jag välja kalkad eller okalkad?
Naturtorv fungerar som ett jordförbättringsmedel på jordar där man behöver öka mullhalten. Komposterad barkmull kan också användas för att lätta upp en lerjord. När det gäller torv, välj okalkad om det gäller en surjordsplantering med till exempel rododendron och azaleor. Dessa växter behöver ett lägre pH-värde på jorden för att kunna tillgodogöra sig spårämnen som järn och mangan. För växter som behöver ett högre pH-värde är det bättre med kalkad och gödslad torvmull.
9. Förr i världen gjorde odlare sin egen jord. Finns det något recept på en hemmagjord bra jord?
En egen jord förutsätter att man har tillgång till kompostjord och naturgödsel. Ett grundrecept är 50 procent torv, 10–15 procent grov sand eller fingrus och 35–40 procent väl omsatt (färdigförmultnad) kompost. Blanda allt väl och komplettera till sist med brunnen ko- eller hönsgödsel.
Källor:
Hortonom Carina Larsson, Edafos Lennart Svensson, Econova AB
Av: Madeleine Appelgren