Alla Fotografier: Eva Smith
När Anders Wigh var tonåring på 70-talet såg han en dag en krukväxt med fantastiska blommor i ett skyltfönster. Han gick hem, tömde spargrisen och gick tillbaka och köpte den.
– Den kostade nästan 400 kronor och det var mycket pengar då. Det var en Phalaenopsis. I gamla krukväxtböcker beskrivs den som en av de absolut svåraste blommor man kan ha. Men min överlevde i 22 år och jag fick fantastisk valuta för pengarna.
Efter denna första orkidé har det blivit många, många fler för Anders. Som utbildad trädgårdsmästare jobbade han först i hotellbranschen och sedan i blomsterhandeln. För tio år sedan gick han in i en alldeles nystartad butik i Stockholm med orkidéer som specialitet. Det blev en klockren tonträff.
– Jag är kunden som aldrig lämnade butiken, skojar Anders. Tillsammans med grundaren Peter Göttfert driver han sedan dess Orchidéhuset. De bägge har också skrivit böcker i ämnet orkidéer, ordnar kurser och flera uppmärksammade utställningar, bland annat på Bergianska trädgården i Stockholm.
Orkidéer är ett av jordens största växtsläkten med omkring 35 000 olika vilda arter spridda över hela jorden. Räknar man antalet hybrider, alltså korsningar inom olika arter, kommer man upp i hundratusentals olika orkidéer.
– I november ska Peter och jag åka till regnskogen i Ecuador på en exkursion för botaniker. Men man behöver inte alls åka så långt för att se vilda orkidéer. Bara här i Stockholm finns omkring 15 vilda arter. För ett tag sedan såg jag ett stort bestånd skogsknipprot vid tunnelbanan i Enskede, berättar Anders.
Hans egen fascination inför dessa växter bottnar i deras variation och egensinnighet.
– Orkidéer följer inga vanliga regler för hur blommor ska uppföra sig. De har oregelbundna och raffinerade blommor, inte runda och insmickrande. De gör inte som man säger utan lever sitt eget liv, man kan lämna dem ensamma hemma ganska länge och de har en förlåtande attityd.
Lite grann av blomstervärldens katt med andra ord – självständiga, vackra och lättskötta.
– De är luriga. Om man går och tittar till dem hela tiden händer ingenting. Men vänder man ryggen till så kan man ge sig sjutton på att de börjar växa eller att en blomma slår ut! Faktum är att jag nog har älskat ihjäl en hel del orkidéer… Vattnat, duschat och gett näring tills de har storknat. Det var inte förrän jag började lämna dem bakom gardinen för att självdö, som det började funka!
Orkidéer har fortfarande en aura av exklusiv raritet, något för finsmakare som har tid att skedmata sina krukväxter.
– Visst, för bara några decennier sedan fanns det folk som kunde betala upp till 40 000 kronor för en enda sällsynt orkidé. Men idag har orkidéer blivit betydligt billigare och det beror på modern teknik med så kallad meristemförökning. Det innebär att en enda moderplanta kan ge hundratusentals nya klonade plantor på relativt kort tid.
Ryktet om att de är så svårskötta är också något av en myt, hävdar Anders bestämt.
– De orkidéer vi har som krukväxter, till exempel brudorkidén, kommer från världens höglandstropiker. Det klimatet är ganska lätt att få till hemma i fönstret. Är de bara rätt planterade är de enkla att sköta. Men visst finns det arter som kräver mer. Miniatyrorkidéerna till exempel kräver ett odlingsskåp med hög luftfuktighet, ventilation och konstbelysning.
Otaliga inredningsreportage de senaste åren har haft standardreceptet vit soffa, vit vägg och vit brudorkidé på glasbord. Nu är mer färg på väg in, tror Anders.
– Vi märker att folk börjar tröttna på den avskalade vita vågen. Nu vill man ha starka färger i både småblommiga och väldigt storblommiga orkidéer. Det ska vara cerise, rött, blåviolett och gult, gärna med mycket mönster.
I sitt möte med kunderna slår både han och Peter gärna ett slag för fräcka kombinationer med olika orkidéer tillsammans med växter som har dekorativa blad.
– Se fönsterbänken som en trädgård! I stället för att bygga ett Östermalmsaltare med två Waldemarsuddekrukor och en lampa kan man skapa en spännande oregelbunden orkidégrupp i olika ytterkrukor. Tillsammans med dekorativa bladväxter som rexbegonior, murgröna eller Mose stentavlor blir det riktigt läckert.
– Möblera gärna med dina orkidéer. När orkidén är i full blom klarar den att stå lite skuggigt, till exempel på matsalsbordet, bara den får flytta tillbaka till fönstret sedan.
Får Anders Wigh bestämma kommer orkidéerna att kliva ner från sin piedestal för gott och bli en allemansblomma i framtiden.
– Ibland säger folk att de inte vågar ha en orkidé eftersom de bara skulle oroa sig för att den dör. Jag brukar trösta dem med att jag har dödat många orkidéer, och att man faktiskt kan skaffa nya. Svårighetsgraden väljer man själv och på vägen har man väldigt kul!
NIX FÖR ORKIDÉER
Många orkidéer är lättskötta. Dit räknas hybrider av Phalaenopsis (brudorkidé), Dendrobium, Paphiopedilum (venussko), Oncidium, Odontocidium, Odontoglossum, Odontonia, Vuylstekeara och Wilsonara. Men det finns några måsten även för dessa ungkarlsblommor.
• Vanlig krukväxtjord tar död på plantan. De ska stå i speciell kompost för orkidéer bestående av bland annat Sphagnummossa, bark och kol. Färdigblandad orkidékompost finns att köpa.
• Luftrötterna som kryper upp ur krukan ska inte klippas av. Förutom att de tar upp vatten och näring innehåller de klorofyll som fångar upp solenergin.
• Plantera inte orkidén i en glaskruka. Den fungerar som brännglas och innanför glaset börjar alger att växa. Dessa producerar gifter som skadar plantan.
• I en kruka utan hål i botten blir det lätt för blött för orkidén som kan börja ruttna. Den mår bäst i en plastkruka som placeras i en ytterkruka med lecakulor i botten. Ytterkrukan ska vara så vid att man får ner ett par fingrar längs kanten.
• Undvik hårt (kalkhaltigt) och kallt vatten. Ett enkelt sätt att fixa vattningen är att låta en hink med vatten stå så att kalken sjunker till botten. Sänk ner plastkrukan i vattnet varannan vecka på vintern, varje vecka på sommaren. Låt rinna av. Vatten i bladrosetten kan orsaka röta, torka bort det med papper. Byt vatten i hinken då och då.
• Utan näring svälter orkidén ihjäl. Använd endast speciell orkidénäring i pulverform som tillsätts vid vattningen.
• Brännande sol under vår och sommar skadar orkidén. Men under den mörka årstiden (oktober–februari) behöver den all sol den kan få. Undantag är venussko som trivs bäst i fönster mot norr, öst eller väst.
• Den är tålig och klarar att bli bortglömd någon månad ibland. Men upprepas det ofta far växten illa.
Av: Madeleine Appelgren
