Äppel, päppel, pirum, parum

Just nu mognar de goda svenska äpplena. På Heagården i Skåne får besökarna hjälp att lära känna medlemmarna i det stora släktet Malus.

Snabbare skörd

En del äppelträd, till exempel Gravensteiner och Åkerö, tar god tid på sig innan de första äpplena kommer. Men det går att skynda på det unga trädet så att fruktsättningen kommer i gång.
Grenar som växer uppåt strävar efter att bilda fler blad och sidogrenar. Om grenarna tyngs ner en aning så att de hänger vågrätt, stimuleras i stället tillväxten av blomanlag och därmed frukt. Knyt fast en liten sten eller betongklump längst ut på grenen.
Men – värt att tänka på – träd med nedböjda grenar ger inte mer frukt totalt sett eftersom grentillväxten inte blir lika stor. Träd som burit frukt kan behöva gödslas om inte marken är näringsrik. Lägg på brunnen stallgödsel eller kompost runt trädet
efter skörden på hösten. 2–3 kilo/
kvadratmeter är lagom

Torka äpplen i ugn

Torka äpplen i ugn
Kärna ur äpplena med en äppelpipa. Skär 3-4 millimeter tjocka ringar och lägg på galler i ugnen. Torka i 50 graders värme med luckan lite på glänt. Tidsåtgången beror på hur mycket man torkar åt gången, men räkna med flera timmar. Äppelringarna är klara när de är sega men ändå lite mjuka. Om man inte vill att de ska mörkna vid torkningen kan man först doppa dem i lättsaltat vatten (2 teskedar salt per liter vatten).
Låt dem ligga luftigt ytterligare ett par dagar innan de stoppas i glasburk eller plastpåse. Äppelringarna kan också lufttorka uppträdda på snören eller blompinnar som vilar i en träram

Äppel, päppel, pirum, parum
Fallfrukt är bra till mos och must.
Alla fotografier: Annika Christensen
Äppel, päppel, pirum, parum
Äppelkännaren Ingevar Green granskar årets skörd.
Äppel, päppel, pirum, parum
Doppa äppelskivorna i lättsaltat vatten så mörknar de inte vid torkning. Läs om torkning i faktarutan här nedan.

Första helgen i oktober samlas Filippa, Katja, Linda, Eva-Lotta,
Ingrid Marie och alla de andra på Heagården i nordvästra Skåne. Bland dessa goda damer smyger sig förvisso en och annan herre gärna in. Kanske Alexander, James Grieve eller till och med den ärevördige P J Bergius, saftig i början men snabbt rätt torr och trist.

Nej, det handlar inte om människor, utan om svenska äppelsorter. Precis som på många andra ställen runt om i landet ordnas här på Heagården äppeldagar under hösten. Röda, gröna, strimmiga, ovala eller nästan klotrunda – inget äpple är det andra likt när man kikar närmare på dem där de ligger utställda i frestande högar. Samma sak med smaken, nyanserna är oändligt många. Om svenska äpplen hade samma status som vin, skulle ett Åkerö kanske recenseras som “aromatiskt med inslag av muscatdruvor och päron”. Eller varför inte Maglemer som “sött, friskt och ungdomligt med lång eftersmak”?

Helt klart krävs det ibland expertis för att avgöra vad som är vad i äppelvärlden. Till Heagården kommer äppelkännarna Karl-Åke Olsson och Ingvar Green. Allt som allt finns här omkring 70 olika sorters svenskodlade äpplen utställda. Äpplena presenteras med namn och under vilka månader de är goda att äta. Hållbarheten varierar efter sort. De känsliga och underbart goda oranierna till exempel bör ätas så snart de mognar i slutet av september. Efter bara några veckor dunstar smaken av.

Annat är det med det rejäla husmodersäpplet som mognar i mitten av oktober. Visserligen är det inte alls lika aromatiskt som ett oranie, men hållbart ända in på vårvintern och bra till mos och efterrätter. På Heagården får besökarna provsmaka äpplena. Många har också med sig egna äpplen för att få veta vad det är för sort. Under Karl-Åkes och Ingvars granskande ögon blir de snabbt identifierade. Såvida det inte rör sig om en kärnsådd som inte fått något namn förstås.

Förr var det vanligt att torpare och bönder drog upp egna äppelträd från kärnor med “okänd fader”. Ofta blir dessa nya korsningar varken särskilt goda eller hållbara. Men emellanåt blir det bingo.
Så var det för den engelske bryggaren Richard Cox som år 1825 sådde att antal äppelkärnor från ett Ribstonäpple. Två av dessa kärnsådder gav upphov till de numera klassiska Cox Pomona och Cox Orange.

Det finns många Heagårdar i Sverige. Namnet betyder gården på heden och just denna Heagård ligger vid gamla vägen mellan Ängelholm och Munka Ljungby. Gården byggdes 1862 av bonden Jöns Hansson i tegel och korsvirke. Boningshus och ekonomibyggnader står fortfarande intakta och gården är sedan många år ett museum. Museivärdar är Bengt Åke och Annika Bengtsson som bor här med sina fyra barn. Stenoren, vilket är skånska för stenlagd innergård, skuggas av gårdens ståtliga vårdträd, en hästkastanj.

Här finns mycket att se. Trädgården i tysk 1800-talsstil med fruktträd och grusgångar är värd ett besök. Likaså köksträdgården som Ängelholms trädgårdsförening håller på att restaurera med gammaldags nyttoväxter. Och har man tur kan man få höra Bengt Åke berätta om Heagårdens sista ägare, den vackra och kloka fröken Elisabet som aldrig fick mannen hon älskade. Men det är en helt annan historia…

Vilket är ditt landskapsäpple?

Sveriges Pomologiska sällskap har utsett ett äpple till varje landskap.

Skåne Aroma
Blekinge Melonäpple
Halland Brunnsäpple
Småland Hornsberg
Öland Ölands Kungsäpple
Gotland Stenkyrke
Bohuslän Veseäpple
Västergötland Kavlås
Östergötland Gyllenkroks Astrakan
Dalsland Oranie
Värmland Stenbock
Närke Sickelsjö Vinäpple
Sörmland Åkerö
Västmanland Fagerö
Uppland Bergius
Dalarna Tunaäpple
Gästrikland Malmbergs Gylling
Hälsingland Bergviksäpple
Härjedalen Rött Kaneläpple
Medelpad Sundsäpple
Jämtland Rödluvan
Ångermanland Kramfors
Västerbotten Transparente Blanche
Norrbotten Silva
Lappland Rescue

Bli prenumerant

Icakuriren är din självklara vän i vardagen. Veckans måltider, stöket i hallen, och människors livserfarenheter ligger oss varmt om hjärtat.
Som prenumerant på Icakuriren läser du tidningen gratis i appen FLIPP. Du kan börja läsa tidningen i FLIPP direkt efter ditt köp.

Börja prenumerera på Icakuriren idag.

Scroll to Top