”Borde jag flytta till mindre?”

Att bo kvar i villan, även sedan barnen flyttat ut sedan länge, är inget ovanligt. Den genomsnittliga boendeytan för seniorer är 111 kvadratmeter per person, när snittet för hela befolkningen ligger på cirka 46, enligt en några år gammal undersökning av Mäklarförbundet.

Många bor alltså ”onödigt” stort, och drömmer kanske om ett boende som är mer praktiskt och lättskött och där det inte finns lika många rum att städa.

Men det kan också finnas flera skäl till att man drar sig för att flytta. ”Lägenhet, blir inte det instängt, och tjänar jag ens något på att flytta?”

Banker lånar sällan ut till pensionärer

Marianne Granbom, forskare och docent i gerontologi vid Lunds universitet, råder alla att med öppna ögon se på sitt nuvarande boende och fundera på hur framtidssäkrat det egentligen är.

– Gör gärna detta i god tid, kanske samtidigt som du planerar för pensioneringen?

Jag vet en kvinna som vid 62 års ålder tog ett lån i banken. Pengarna använde hon sedan att till att renovera uthuset på tomten, så det blev en stuga att hyra ut på Airbnb, vilket gav henne extrainkomster till pensionen. Man har alltså väldigt stor nytta av att till exempel känna till att bankerna mycket sällan lånar ut till pensionärer. För jag vet också en annan, äldre person som fick ett hål i taket på sitt hus, som han sedan inte hade råd att reparera, eftersom han just inte fick något lån, berättar hon.

Marianne är arbetsterapeuten som började forska och hon skrev sin avhandling om just äldres bostadsbyten för tio år sedan. Sedan dess har hon fortsatt fokusera på bostadens roll i det framgångsrika åldrandet, bland annat genom forskningsprojekt som Boenderådgivningen, där man lotsar äldre genom beslutsprocessen med hjälp av bland annat reflektionsfrågor:

Är ditt hus i bra skick eller kommer det behövas renoveringar? Kommer du eller dina vänner kunna ta dig runt i din bostad om någon av er behöver rullator? Har du råd att bo kvar även om inkomsterna sjunker eller utgifterna ökar med 25 procent eller mer? Kan du bo kvar om du inte längre har tillgång till bil?

Flytta medan du är frisk

Kommer man fram till att man på sikt behöver flytta, så är det förstås bra att inte vänta tills man är för skör.

– De allra flesta känner instinktivt att de vill bo kvar. Så i vår forskning märkte vi att äldre gärna sköt på beslutet ganska länge. Att flytta är heller inte den enda lösningen på problemen med en stor och opraktisk bostad. Men om man ska kunna trivas på det nya stället, så krävs att man är ganska frisk när man flyttar. Då orkar man ta sig ut, kan upptäcka närområdet, knyta nya kontakter och få igång sitt nya liv på ett bra sätt, säger hon.

Jobbigt att rensa ut

I sin forskning har hon följt de som tagit steget och flyttat till ofta just mindre. De som flyttade av ”fri vilja”, och inte för att de slutligen var tvungna, trivdes bäst i sin nya bostad.

– En jobbig del i processen, som många nämnde, var förstås att rensa ut alla saker. Ska man sälja, skänka eller spara till barnbarnen? Det här är en stor arbetsinsats som även är känslomässigt jobbig. Men när arbetet väl var gjort, så var de som flyttade förvånade över att de inte saknade sina utrensade prylar alls!

3 praktiska tips i konsten att flytta till mindre

1. Välj ett boende som har de ytor som är viktigast för dig

Är du en trädgårdsmänniska så är det kanske värt att prioritera en balkong. Tycker du om att laga mat behöver du ett kök med bra arbetsyta. Vill du ofta bjuda hem folk är det kanske sällskapsytorna som ska finnas i första hand. Har du en hobby som gör dig glad ska du förstås ha en riktig plats för den.

– En kvinna i vår forskning älskade att sy, men hon flyttade till en sån liten lägenhet att det inte fanns någon riktig plats för symaskinen och hennes projekt. Hon fick ta fram den och sitta vid köksbordet. Det påverkade förstås hennes trivsel i lägenheten, säger Marianne Granbom, forskare i gerontologi vid Lunds universitet.

2. Om du väl flyttar, ta steget till ett mer framtidsanpassat boende fullt ut.

– En kvinna vi intervjuade bodde på tredje våningen utan hiss, och insåg att det skulle bli svårt i längden. Därför flyttade hon till en lägenhet på bottenplan i samma område, men den låg ändå en liten halvtrappa upp. Med tiden fick hon problem med de där ynka sju trappstegen. Det kan vara bra att redan från början tänka på hur lägenheten passar om man till exempel behöver rullator eller rullstol.

3. Börja flytten i tid

Det som tar längst tid, förutom att ta själva beslutet, är att rensa. Tips från organisationskonsulter är bland annat att effektivisera genom att sätta ”utkorgar” i varje rum, där du lägger sådant du inte vill flytta med dig. Svårast att göra sig av med är gamla minnen. Du kan förslagsvis bestämma att du får lov att ta med dig EN flyttkartong av nostalgi, men inte mer.

– För att trivas efter flytten verkar det ändå vara viktigt att man får med sig sakerna som är kopplade till de vanor man vill fortsätta med. Kaffekoppen är kanske inte den allra finaste, men om det är den som du alltid dricker 11-kaffet i, så är den förstås viktig för hemmakänslan, säger Marianne.