Hon har gjort den långa resan från bråkstake till folkkär. Första gången hon nådde en större offentlighet var 1995 när hon och kollegan Christine Wennerås i en uppmärksammad debattartikel visade att kvinnor systematiskt missgynnades av Medicinska forskningsrådet, MFR, i ansökningar till forskningsassistenttjänster. Det blev ett himla liv, de skulle brännmärkas och sparkas ut men det bidrog istället till att hela styrelsen i MFR byttes ut.
Sen rörde hon upp sinnen slag i slag med uttalanden om att amning inte hjälper mot allergier, att det var meningslöst att damma och städa och att det inte finns någon anledning att undvika socker. Och folk fick för sig att hon gillade att bråka men så är det inte alls.
– Jag tyckte det var fruktansvärt att alla blev så arga på mig. Men efter mitt sommarprat i P1 började jag få dunkar i ryggen av kvinnor på spårvagnen för att jag talat för deras sak och numera får jag ryggdunkar av män för att jag sagt att de slipper äta grönsaker.
2016 blev utsågs hon till “Årets kvinna” och förra året till “Årets göteborgare” och så där håller det på. Agnes Wold har blivit rikskändis och folkkär. Men det verkliga kvittot på att ha blivit känd i Sverige är att man får vara med i “På spåret” i SVT. I den senaste säsongen tävlade hon tillsammans med Christer Lundberg.
– Jag blir väldigt sällan stressad, men detta var otäckare än jag hade trott. Tåget bara rusade medan man försökte tänka.
Agnes Wold föddes i Uppsala 1955 men familjen flyttade till Göteborg när hon var 15 år. Pappa Herman Wold var professor i statistik och mamma Anna-Lisa Arrhenius var matematiker. Hur var det då att växa upp i ett så högpresterande hem?
– Jag hade ju ingen kontrollgrupp, svarar hon vetenskapligt. Men jag visste ju att det var väldigt konstigt hemma så jag var alltid avundsjuk på mina kompisar som levde ett vanligt liv, som hade regler och som skulle äta klockan fem.
– Farsan var ju lite mer normal, tyckte jag då, men efteråt har jag förstått att han var ju inte ett dugg normal, men i förhållande till morsan var han det. Hon var en “Gandhi-liknande” person, som gick och mumlade matematiska formler och åt äpplen. Och så glömde hon dem så det låg halvätna äppleskrottar överallt.
Enligt Agnes Wold är det alltså generna som till hälften avgör en människas egenskaper. Men vad det gäller intelligens är det 90 procent. Hennes farfar var garvare och pälshandlare från Norge och morfar var Nobelpristagare i kemi. När garvargenerna och Nobelprisgenerna möts i en och samma person så blir man Agnes Wold. Tuff, uppkäftig, med gott humör och på samma gång
superintelligent forskare och läkare.
– Mamma var helt i avsaknad av gener för kamp, aggressivitet och att ta för sig. Jag är väldigt olik henne och mycket mer lik farsan. Han tyckte att det mesta var underbart och led inte av någon falsk snobbism och det berodde nog på hans enkla barndom.
Pappa Herman var den förste i sin släkt som fick studera. Han läste i Skara, kom upp sig, stod på Operan på ståplats och lärde sig kultur, fick stipendium och fick åka till Italien och blev sedan en professor som älskade att undervisa.
I Agnes släkt blir folk inte så jättegamla. Pappa Herman blev 83 och mamma Anna-Lisa blev 80. Själv har hon räknat ut att hon ska avlida vid 83. I sin podd “Fråga Agnes Wold” i SR P4 skärper kollegan, Christer Lundberg, till problematiken och frågar henne vad hon skulle göra om bara några timmar återstod till “deadline” och får svaret: “Jag skulle säkert twittra, dricka lite vin och ha dåligt samvete för att jag inte gjorde något mer väsentligt under tiden.” Mänskligt, självironiskt och osentimentalt, det är lite av Agnes Wolds signum.
5 saker Agnes invänder Woldsamt mot:
1. Positivt tänkande. Att man måste vara glad och positiv för då underlättar det att vara frisk! Inte nog med att du har fått cancer, du ska vara glad också. Det är så vidrigt.
2. Att fetma är huvudorsaken till hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt har blivit tre gånger mindre vanligt och dödligheten har gått ner lika mycket sedan 1980-talet, parallellt med att vi blir allt tjockare. Däremot ökar risk för hjärtinfarkt med åtta gånger om du har dåliga tänder.
3. Att amning skyddar mot allergier. Amning skyddar mot infektioner, ja men vi har ju knappt några infektioner här. Men det är viktigt att amma om du bor i ett flyktingläger i ett land utan rent vatten.
4. Att städning har medicinska fördelar. Det har det inte alls. Damm är nästan sterilt och innehåller inga mikroorganismer medan munnen innehåller miljontals bakterier i varje salivdroppe. Så städar gör man av estetiska skäl.
5. Normen att vara smal. Framför allt är det inte bra när man blir äldre, det är större risk att bryta lårbenshalsen då. Och så ser det trevligt ut att vara lite rund.
