Jonas Birgerssons kontor är symboliskt nog inrymt i Lunds gamla elverk. Han har passerat 50 men den ungdomliga entusiasmen och svadan är densamma. Tröjan snarlik den orange fleecetröja han brukade bära när det begav sig, under det sena 90-talets it-yra när han var omslagspojke i affärspressen och en vältalig förespråkare för digitalisering och bredbandsutbyggnad.
Sedan var han borta ur det mediala rampljuset ett tag. Skönt, tyckte han. Men nu känner Jonas att Sverige har en chans vi inte får missa. Precis som vi runt millennieskiftet var en toppnation inom it, kan vi nu bli världsledande när det gäller att skapa det nya energisamhället. Enligt honom kännetecknas det av elöverflöd, ett fast, lågt elpris och en robust eldistribution. Om våra politiker bara kan sluta drömma sig tillbaka till 1980-talet och blicka framåt istället.
Jonas Birgersson
Ålder: 53 år.
Bor: I Lund.
Familj: Flickvännen Maria och sönerna Sture, 17, och Valdemar, 5 år. Två vinthundar, adopterade från Irland. ”Jag har aldrig blivit så granskad i mitt liv som när vi skulle ta hand om dessa hundar”.
Gör: Entreprenör och bolagsgrundare. Verksam i egna bolagen ViaEuropa, som bygger och driver bredband i olika länder, samt Labs2 som utvecklat Brikks, en mjukvara för fiberaktörer. Kan tillhandahålla tjänster för så kallade smarta städer, kvarter och bostäder men även för styrning av de elnät Jonas Birgersson ser som framtiden.
Aktuell: Med sitt initiativ Energisamhället.
Många små elnät
Kortfattat föreslår han att vi kompletterar vårt landsomfattande, centralstyrda elnät med många små nät, där hushåll och verksamheter kan dela och överföra egenproducerad el lokalt. Med solceller – de kommer att falla radikalt i pris, spår han – kan vi få el från solen, vars stora fördel är att den är billig och fossilfri. Och med hembatterier – som också kommer att falla i pris – kan vi kompensera för solens nackdel: att den inte lyser jämt. (Mer om hur det skulle fungera hittar du längre ned i artikeln.)
Själv har han redan satt igång. Ett pilotprojekt i Lund är först i världen med denna modell för elförsörjning. Det ingår i stadens planer på att bli klimatneutral till 2030. Jonas Birgerssons företag ViaEuropa har även skrivit ett samarbetsavtal med Sveriges Allmännytta, som organiserar de kommunala bostadsbolagen.
– Får man verkligen lov att bygga parallella elnät på det här sättet? Ja. Vi behöver inte energibolagens godkännande för 2022 antog EU ett direktiv som tillåter lokala energigemenskaper. I 27 länder! Det kan vara ett av de bästa politiska besluten i modern tid, säger Jonas.
– Precis som vi byggt bredband för att det gamla telefonnätet inte klarade av internet så klarar det gamla eldistributionsnätet inte av det nya energisamhället. Inte nu när alla kan vara både producenter och konsumenter. För det enda du behöver för att bli elproducent är ett tak.
LÄS ÄVEN: Utmaningen: Vår reporter testar att klara sig utan el vid ransonering
Okej, vi backar bandet lite. De flesta minns Jonas Birgersson som grundare av it-företagen Framfab och Bredbandsbolaget. Men varför började han intressera sig för elektricitet? Och med vilken auktoritet uttalar han sig om stora infrastrukturskiften i världen?
Jonas Birgersson blev känd it-entreprenör
Han är inte, som man skulle kunna tro, ingenjör eller datavetare. Ur-lundensaren Jonas Birgersson har ingen fullbordad högskoleexamen.
– Jag har aldrig haft några yrkesplaner utan läste sådant som intresserade mig; kulturgeografi, underrättelsetjänstteori och militärhistoria – fast officiellt hette det freds- och konfliktforskning.
– Jag kan egentligen ingenting om nånting men jag förstår nätverk. Och infrastrukturnätverk har den egenheten att de har avancerade, abstrakta, i princip matematiska problem i ena änden och praktiska grejor som grävande, och rördragning i den andra.
– Det kallas systemteori och i Sverige är vi väldigt duktiga på det. Hur saker hänger ihop. Om man ändrar den grejen här, vad händer då där borta?
Jonas intresserar sig för paradigmskiften. Därför förstod han tidigt vart digitaliseringen kunde ta oss. Samtidigt var det en slump att han själv blev en av 90-talets mest kända it-entreprenörer. Det började snarast som – en lek.
– Jag har hållit på med rollspel sedan jag var barn och i högstadiet startade vi en rollspelsförening i Lund. När vi gick med i riksförbundet Sverok råkade jag så småningom bli ordförande.
På en mässa träffade han folk som jobbade med Telias dåvarande internetportal Passagen. Den skulle innehålla allt möjligt och Jonas och hans kamrater hyrdes in för att fixa spelrelaterat innehåll.
Startade Framfab
För att kunna fakturera behövde de ha en firma. 24 år gammal startade Jonas Birgersson Framtidsfabriken, senare Framfab, med sina kompisar. De hade tidigt gjort en hemsida åt Sverok och insåg att det gick att tjäna pengar på att bygga hemsidor och webbutiker. Framfab blev ett it-konsultbolag som med Jonas i spetsen fick prestigekunder som Volvo och Ikea och umgicks med näringslivstungviktare som Hans Rausing och Börje Ekholm.
Andra halvan av 90-talet utvecklades till en guldrusch i it-papper. Företag som Icon Medialab, Boo.com och andra drog in miljarder i riskkapital och värderades till uppblåsta summor utan att ha tjänat en krona. Pengarna satsades på supersnabb expansion i många länder samtidigt. I mars 2000 sprack bubblan, Stockholmsbörsen började falla och fortsatte nedåt i ett par år.
De mest kända bland it-pionjärerna fick ofta klä skott för börskraschen. Men på det stora hela hade de rätt i sina förutsägelser även om den digitala omvandlingen inte alltid gick lika snabbt som man trott. En viktigare orsak till bubblan var mängden riskvilligt kapital som sökte nya affärsidéer.
Till skillnad från flera andra högprofilerade it-bolag gick Framfab med vinst och växte genom förvärv. En period var det Europas största it-konsultbolag med 3 000 anställda. Värderingen blev ändå oresonlig. 1999 hade Framfab ett börsvärde på 42 miljarder. Det som ursprungligen varit några rollspelsnördars lilla låda hade på fem år blivit lika mycket värt som svenska industriklenoder som SKF eller Atlas Copco. Jonas Birgersson ägde tio procent och var alltså i princip miljardär men påpekade i intervjuer att det där ”bara är papperspengar”.
Missionerade för bredband
Pengar tycks inte vara en drivkraft för honom. När andra unga bolagsgrundare med fartvind i håret köpte lyxiga hem och festade på Stureplan bodde Jonas länge kvar i sin studentlägenhet. Han har aldrig ägt en bil och han utsågs till Sämst klädda börs-vd tre år i rad. Han har ätit middag med USA:s förra utrikesminister Madeleine Albright iförd shorts.
– Jag kan klara mig på väldigt lite pengar. En gång levde jag i nio månader på kokt potatis. Fast jag var student då så det blev en del öl också…
– När du nått upp till en viss basinkomst blir du inte mycket lyckligare av mer pengar. Om du vill ha en bil blir du glad om du kan köpa en. Men du blir inte fem gånger så glad av att köpa fem bilar. Ditt liv blir bara mer komplicerat.
LÄS ÄVEN: Catarina bor i minihus på 15 kvadrat: ”Slipper oroa mig för höga elpriser”
På 90-talet anslöt man till internet via telenätet. Man ringde upp med modem, lyssnade tålmodigt på vad som lät som ett knastrande från yttre rymden och kunde sedan kolla sin e-post eller slira ut på the world wide web (medan man blockerade sin telefonledning). Jonas Birgersson insåg att det där inte var hållbart. Telenätet var en flaskhals som skulle bromsa den digitala revolutionen. Vad världen behövde var fiberoptisk kabel (bredband) som har en enorm överföringskapacitet.
– Det svensk telenätet var genialt men byggt för människor som ringer till varandra och talar i snitt fem minuter. Vad vi nu behövde var snabb överföring, ständig uppkoppling och fasta priser i stället för minuttaxa.
Jonas Birgersson startade Bredbandsbolaget
När Jonas Birgersson förgäves försökt få Telia att satsa på bredband startade han själv Bredbandsbolaget.
– Vi var 2,5 person och en pärm. Jag var den halva personen, säger Jonas, som vid den tiden fortfarande var engagerad i Framfab, något han idag beskriver som ett misstag.
– Jag borde ha satsat helhjärtat på Bredbandsbolaget.
Dess genombrott kom när man fick kontrakt med HSB om att dra in fiber i deras lägenhetsbestånd. För att inte bli omsprungna tvingades Telia erbjuda samma tjänst. Vi fick snart en snabb utrullning av fiber i både offentlig och privat regi. Det glesbefolkade Sverige har idag störst andel fiberanslutna hushåll i världen till stor del på grund av Jonas Birgerssons missionerande.
Bredbandsbolaget såldes senare och han driver idag ViaEuropa som bygger bredband i andra länder.
– Precis som telenätet var perfekt för sin tids behov har även elnätet varit det. Men nu har de gamla elnäten blivit en global flaskhals som håller tillbaka den gröna energiväxlingen, säger han.
Vill knäcka fossilbranschen
”Visionär” är ingen yrkestitel men man kan säga att det är vad Jonas Birgersson – killen utan yrkesplaner – blev. I ett samhälle av specialister ägnar han sig åt överblicken.
– Vi utbildar och debatterar i stuprör, säger han beklagande och antyder att skolsystemet är något annat han skulle vilja skaka om i grunden.
Men nu har han valt elförsörjningen.
– Ibland måste man bry sig. Och jag lovar – det finns ingen personlig vinning i att gå i spetsen för sådan här förändring. Du möter så mycket motstånd. Jag hade inte tänkt göra det igen. Två resor räcker. De flesta gör inte en, jag råkade göra två: att hjälpa Sverige att förstå digitaliseringens möjligheter och att få oss att våga satsa på bredband.
– Men så bestämde sig Putin idiotiskt nog för att invadera Ukraina. Mindre än 75 mil bort blöder modiga män och kvinnor för att skydda oss mot barbarer och då är det minsta jag kan göra att, tillsammans med mina kompisar, en gång för alla knäcka fossilbranschen. Den som försörjer Ryssland och flera andra otrevliga diktaturer. Samtidigt som vi räddar miljön.
LÄS ÄVEN: Lena och Lars Wilderäng kämpar för ett fritt Ukraina: ”Det är vår förbannade skyldighet”
Små elnät är räddningen – så ska det gå till
Merparten av svensk el produceras i stor skala på ett fåtal platser – vattenkraftverken i norr och kärnkraftverken i söder – och fördelas via det landsomfattande elnätet. El från vind och sol bidrar alltmer men måste täckas upp av den så kallade planerbara baskraften från älvar och kärnreaktorer när det är mörkt och vindstilla. Produktion och användning måste alltid vara lika stor för att nätet ska vara i balans och det säkert ska finnas ström när du slår på kaffebryggaren.
Främst solceller
Men vårt energibehov ökar stadigt, elmarknaden fungerar dåligt med plötsliga prischocker, elnätet ligger på gränsen till sin kapacitet och nya kärnkraftverk är hisnande dyra och tar tid att bygga. Jonas Birgerssons menar är att vi mycket snabbare, billigare och med privat finansiering snarare än skattepengar, kan bygga massor av små elnät där lokal produktion från främst solceller används i grannbaserade nätverk och mellanlagras i batterier eller vätgas för att utjämna skillnader i väderlek och användning. Lokalnäten kan omfatta villaområden, bostadsrättsföreningar eller hela stadsdelar.
Utbytet mellan det lilla och det stora nätet är tänkt att styras av smart mjukvara som regleras via ett energiprotokoll, EP, en öppen standard motsvarande nätets internetprotokoll, IP. Då går det att installera obegränsat med lokala energiresurser utan att balansen i det traditionella nätet påverkas negativt.
– Mänskligheten gav oss IP. Nu tar vi fram EP och skänker något tillbaka till mänskligheten, säger Jonas Birgersson.
De nya parallella elnäten får en internetliknande struktur. Internet är ett globalt nätverk av nätverk som saknar centrum, och där alla kan kommunicera med alla. Föregångaren till internet utvecklades av det amerikanska försvaret för att skapa ett kommunikationssystem som bättre utnyttjade landets dåvarande datorkapacitet och som inte gick att slå ut. (Till skillnad från det amerikanska telenätet där det hade räckt för en fientlig makt att spränga två stora telefonväxlar, hävdar Jonas.)
”El är också säkerhetspolitik”
Poängen med ett motståndskraftigt elsystem har blivit uppenbar under kriget i Ukraina där Ryssland hela tiden attackerar landets elförsörjning och har tagit kontroll över Ukrainas största kärnkraftverk. Ett decentraliserat elsystem utan nationell uppbackning av våra stora kraftverk, kan inte producera all el man kan önska vid varje tillfälle men i ett krisläge är viss eltillgång mycket bättre än ingen.
– Vapen är avskräckande men det är även civilsamhällets motståndskraft. Om det inte går att storskaligt skada ett lands elförsörjning kanske en aggressiv nation avstår från att invadera, påpekar Jonas Birgersson.
– El är också säkerhetspolitik.
Snabba frågor med Jonas Birgersson
Fritid: Spel – dataspel, brädspel, rollspel. Spelar fortfarande rollspel med gamla kompisar från tonåren. Driver ideell spelskola för barn varannan lördag, en gratis fritidsverksamhet centrerad kring brädspel. Citerar ibland Einstein som sa att spel är den främsta formen av lärande.
Läser: Just nu ”I vetenskapens värld” av Allan Larsson. Annars gärna militärhistoria. Redan som femåring kunde han rabbla de hundra viktigaste slagen under andra världskriget. Till historiens bästa fältherrar räknar han Gustav II Adolf, Napoleon och den tyske andravärldskrigsgeneralen von Manstein. ”Men det är suspekt att intressera sig för militärhistoria. Folk tror att man gillar bomber mer än barn liksom.”
Ser på tv: Nej. Har inte gjort på 20 år.
Motion: Nej. Men tar sig runt gående och cyklande.
Tror på: Lund – ”ett av världens största forskningsuniversitet i en medeltida by”– och den svenska armén.
