Hala trottoarer och snöglopp, och förvisso något ljusare om morgnarna när jag sitter på snigelbussen till jobbet, men ändå. Att vi orkar, den här tiden när det ännu inte finns ett enda litet löfte om vår. På bussen trängs rufsiga barn, och tappra mammor och pappor som kämpat sig igenom “overallskrigen” på hallmattan, och damer med rollatorer på väg till läkarbesök.
Och jag genomfars av nån sorts ömhet för oss allihop. Gladisar på jobbet, tålmodiga expediter, snälla barn som hämtar tidningen och sätter på kaffe på morgnarna. Man får hänga fast i det lilla och snälla nu.
Jag ägnar en stund åt att drömma mig bort till resor. Min familj är stor, och med sex barn blir det inte så långväga resor. Vi har sällan haft råd med charter, utan det har blivit Ryanair, och hyra av mycket små bilar, och lite loppiga hotell, och ibland överraskande lyxiga. Vi har bott inneboende hos en underbar kvinna i den lilla italienska bergsbyn Vernazza, och vi har bytt hus med en fransk familj och fått se atlantkusten från sin bästa sida.
Inte de slappaste resorna alla gånger, men garanterat minnesvärda, och dessutom just lite äventyrliga. För mig väcker de där resorna också minnen från tonår och tågluffartid och den triumferande känslan när man gjort ett riktigt lyckat hotellkap, eller hittat den bästa lunchrestaurangen som bara var ett hål i väggen.
På sidan 42 har vi ett jobb om sommarens resor, och det är just lite äventyrlighet som reseföretagen satsar på i år. Vi är nog många som blir rastlösa efter sex timmar i en solstol. Och nu vet vi ju dessutom att vi måste vara försiktiga med solen.
Jag minns en av mina tågluffarsomrar, då vi pressade i solen i 10 (!) timmar sista dagen innan hemresa. För säkerhets skull insmorda i kokosolja.
“Snyggt”, tyckte vi, när vi med pergamenterade och flammiga ansikten klev på tåget i Cannes. Inte lika snyggt när pergamenten började falla av i Köpenhamn, och rent plågsamt när ansiktet bestod av vattenfyllda blåsor i höjd med Stockholms stadshus. Ja, ni förstår att jag numera är väldigt solblyg …
Om du inte vill tänka på sommar och sol ännu, njut av en härlig sportlovsmiddag, sidan 32. Hemma, eller i backen!
Trevlig läsning!
Av: Åsa Lundegård
