
I går kväll umgicks jag med er läsare. Fast bakom en glasruta. Ja, det var dags för läsarundersökning. Åtta läsare samlades på undersökningsföretaget, fikade och pratade om tidningar i allmänhet, och Icakuriren i synnerhet. Vilken kväll!
Dels blev jag så glad för varenda en av dem som satt där bakom glasrutan ville jag vara kompis med. Så häftiga kvinnor allihop, i olika åldrar, med olika typer av familjeliv, utmaningar och glädjeämnen. (Och nej, just denna gång var det inga män med.)
Det var så kul att ta del av deras tankar kring tidningen, vad de ville se mer av, och vad som absolut inte platsade i Icakuriren. (Kändisskvaller och plastikoperationer är ”big no-no”, men det var i och för sig inget vi planerat att införa…)
Ja, alla kvällens gäster var tidningsläsare, men nästan ingen var inne särskilt ofta på icakuriren.se. Vad konstigt, tänkte vi, eftesom vi proppar tidningen med tips och ”puffar” för vår hemsida. ”Gå in och läs mer”; ”Fler tips”, ”Kolla på webb-tv”, är små rubriker som finns överallt i tidningen, och vi tycker att vi är jättetydliga. Men om ni inte ser det, då har vi ju varit otydliga ändå. Så där fick vi en hemläxa!
Snart är det för övrigt slut på läxor för den här terminen. Ganska skönt, eller hur.
Jag har pratat med flera kompisar i veckan som sagt att det plötsligt lugnat ner sig lite, att stressen minskat en aning. Jag håller med. Nu är det som om axlarna sjunkit ner några centimeter. Som om man andas djupare i magen, och tankarna flyger lite kors och tvärs i stället för att gå i invanda spår. Jag tror att det är doften av sommar som vi känner, allihop.
Vi premiärgrillar (sidan 18) i det här numret, och med nästa nummer kommer en hel bilaga med grill- och sommarmatsrecept, med test av boxviner och tips på lättbakade sommarkakor.
Då och då får vi frågor om alkoholfria drycker till mat. ”Men det skriver vi ju om i varje nummer”, tänker vi. Men återigen, tydligen inte tillräckligt tydligt. Sedär, ytterligare en läxa.
Ja, för trots att terminen går mot sitt slut, så pågår ju någon sorts livets läxläsning hela tiden. Fast ibland i en hängmatta, ibland med en deckare (bästa tipsen, sidan 56), och inte sällan när man går och rotar i rabatterna (finaste tallbacksblommorna på sidan 38). De bästa idéerna föds nära vatten, har jag hört föreläsare berätta. Jag tror att minst lika många föds medan man har fingrarna i jorden eller fötterna i grönt gräs.
Alldeles snart är vi där!
P S Jag klev förstås ut från rummet bakom glasrutan och hälsade på läsarna då undersökningen var klar.