Icakurirens chefredaktör Åsa Lundegård
Våren ska ju älskas, så är det bara. Och sommaren, hon ska nästan kvävas i kärlek. Jag tänkte på det när ett litet klagomål undslapp mig en av sommarens allra första heta dagar.
Sommaren är oantastlig. Sommaren är som den där supersnygga tjejen i skolan som man inte fick putta ner från piedestalen. Fast jag tycker ju att man ska få det ibland. Annars mäktar man inte riktigt med allt det härliga. Men visst är det här numret proppat med härlig sommar, tro inte annat!
Årets godaste och snyggaste midsommarbuffé hittar du på sidan 18.
Vi har samlat flera artiklar om att semestra i Sverige. Många av oss kommer att stanna hemma i år. Det är dyrt i Europa, och vem vet hur hösten blir. Men det hindrar ju inte att man ändå kan sukta lite efter känslan av utomlands. På sidan 36 finns tips på var du hittar världen, i Sverige.
Vi har också granskat och jämfört biluthyrarna. Det finns mycket finstilt att hålla reda på. Och så har vi testat att resa åtta tält (sidan 32).
Jag är så glad att vi kan erbjuda både inspiration och nytta. Det som jag brukar tänka på som groddarna i brödet, eller kruskan i filmjölken. Jag är dock osäker på vad konsumentreportrarna tänkte den regniga och blåsiga dagen de travade ner till parken här bredvid med åtta tält på släpkärran…
En morgon på bussen tror jag att jag ser Maria Wine. Den vackra poeten som var gift med Artur Lundkvist. Och som dog 2003. Hon som skrev om vardagskärleken, visst var det något med kärlek och lingonsylt, tänkte jag och googlade. Jo, just det:
”Vila tillsammans på klockslagens små väntstationer och inta gemensamma måltider
upplysta av lingonsyltens röda glädje”
Ord som kan kännas alldeles rätt och riktiga en dag. För att en vecka senare falla platt. Hur glädjande är lingonsylt? Hur romantiska är klockslagens små väntstationer? När man längtar efter dundrande tåg som far förbi, och känslor som åker berg-och dalbana.
För det där behovet av att ”känna livet i sig”, som Astrid Lindgrens Madicken sa, det hör ju inte bara barndom eller tonår till, utan människolivet.
Så om jag får skicka med en önskan inför din semester, så är det att du får så många ögonblick av ”att känna livet i sig”, som du kan bära.
Och om det är lingonsyltens glädje, eller berg- och dalbanans rus, det vet ju bara du.
Åsa Lundegård
PS. Detta är sommarens första dubbelnummer, så nu dröjer det två veckor till nästa tidning. Men vi jobbar extra mycket för att ge dig mer av allt under sommaren!
