Vi förberedde knytkalas för kompisarna, samtidigt som de första mycket förvirrade nyhetssändningarna och tvbilderna gick i gång. Ett öga på tv:n, det andra på den bubblande frestelsen i ugnen.
Det jag minns av den där annandagen, eller var det egentligen den 27:e, var hur svårt det var att få klarhet i något alls. Små och stora frågor. Hade det inträffat en katastrof? Kunde man ha fest? Vi ställde in. Janssons frestelsen kallnade på diskbänken medan bilderna rullades upp i direktsändning.
Det har gått fem år och i år ska vi för första gången bjuda in till den gamla knytisfesten, som nog inte blir precis som förr. För trots att tsunamin inte drabbade mig personligen, så känns det fortfarande mycket starkt att den drabbade ”oss”.
Och så knöt den ihop världen lite grann och påminde oss om hur förskonade vi är, och länge har varit. I stora delar av världen har naturens kraft varit ett, om inte självklart, men åtminstone reellt hot. Där har naturen gjort som den vill, skoningslösa är översvämningar, torka, orkaner. Här har naturen varit ganska snäll, även om jag förstås minns både stormen Gudrun och Estonia. Vi skriver om tsunamin (sid 40) och vad som egentligen hände de där dagarna i december. Och vilken betydelse katastrofen så småningom fick för hur vi hanterar nationella kriser.
För mig blir det en påminnelse om många saker. Om det som prästen Annika Borg pratar om i intervjun på sidan 10, nämligen att upptäcka hur det är att inte orka. Och att det är okej att inte orka. Det låter uppgivet, och kanske till och med lite malplacerat i dessa lussetider. Men om jag fick önska dig något litet för de stundande helgerna, så är det just att orka lagom.
Att inse att det här männniskolivet i december med en hel höst i den tunga ryggsäcken, tar ut sin rätt och att det är tid för vila nu.
Och när du fått inta soffläge tillräckligt många timmar, kan du smyga i gång med lite umgänge. Vi har lagat den bästa nyårsbuffén (provsmakad av redaktionen) som går att förbereda, och som inte kräver varken hummer elller oxfilé.
Bästa bubblet hittar du på sidan 24.
Men allra först; en sträng ordination om soffläge!
Åsa Lundegård
